Joel Halldorf

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Joel Halldorf
Född23 maj 1980 (39 år)
Linköping, Sverige Sverige
NationalitetSverige Svensk
Yrke/uppdragKyrkohistoriker
FöräldrarPeter Halldorf
Christina Halldorf
SläktingarSamuel Halldorf (farfar)

Joel Samuel Halldorf, född 23 maj 1980 i Linköping, är en svensk teolog och författare. År 2012 disputerade han på en avhandling om Emil Gustafson vid Uppsala universitet, och han är idag docent i kyrkohistoria vid samma universitet. Han arbetar som lektor på Teologiska högskolan Stockholm, och är även ledarskribent på tidningen Dagen (tidigare på Sändaren), samt medarbetare på Expressen Kultur. Han är son till författarna Peter Halldorf och Christina Halldorf samt sonson till pastor Samuel Halldorf.

Halldorfs forskning är framför allt inriktad på modernitet och religion samt svensk frikyrklighet. Han har publicerat två böcker och flera artiklar om den svenska pingströrelsen. I Biskop Lewi Pethrus: Biografi över ett ledarskap diskuterar han Pethrus ledarskap och pingströrelsens plats i det svenska 1900-talet. Boken Lewis brev är baserad på Lewi Pethrus korrespondens, och inleds med ett förord av författaren P.O. Enquist. Halldorfs doktorsavhandling diskuterar utifrån väckelsepredikanten Emil Gustafsons liv och texter den evangelikala rörelsens förhållande till moderniteten.

Som debattör skriver han om frågor som rör religion och politik, religionsfrihetens gränser och religionens offentlighet. Han har även skrivit om religion och våld i boken Ickevåldets vägar samt i Expressen[1] och Dagens Nyheter[2]. Halldorf skriver också regelbundet för Axess Magasin. Han har medverkat i som sakkunnig i tidningar, tv- och radioprogram samt böcker.[3] Han är med och driver bloggen Läsarna samt, tillsammans med teologen Patrik Hagman, podden Läsarpodden. De två har även tillsammans skrivit boken Inte allena om Martin Luther och reformationen.

Opinionsbildning[redigera | redigera wikitext]

Halldorf har diskuterat vad han kallar "liberalismens tomhet"[4] och tillkortakommanden i Expressen, samt i boken Gud: Återkomsten. Det har lett till ett pågående samtal på en rad kultur- och ledarsidor, med inlägg från bland andra Johan Norberg,[5] Ida Ölmedal,[6] Malte Persson,[7] Per Svensson,[8] Lisa Magnusson,[9] och Per Wirtén[10] Halldorf menar att en liberal politik bara är möjlig i ett samhälle där det finns ett vitalt civilsamhälle och starka etiska traditioner.[11] Därför bör politiken gynna små gemenskaper och vara välvilligt inställd till religiösa samfund. Halldorf kallar detta för "relationell liberalism", och beskriver det som ett alternativ till såväl individualistisk liberalism som nationalism. Hans perspektiv är kommunitaristiskt och har likheter med den kristdemokratiska personalismen, men hämtar också mycket inspiration från katolsk sociallära.[12]

I Expressen har Halldorf även argumenterat för att sekularism kan stärka religiös extremism. Istället föreslår Halldorf traditionell islam som ett av flera möjliga motmedel mot jihadism och den wahabitiska salafism som motiverar den.[13]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Gud: Återkomsten. Varför religionerna kommer tillbaka och vad det betyder (Libris, 2018)
  • Biskop Lewi Pethrus. Biografi över ett ledarskap (Artos, 2017)
  • Inte allena. Varför Luthers syn på nåden, bibeln och tron inte räcker (2017) (Med Patrik Hagman)
  • Ickevåldets vägar. Fred i terrorns tid. (2016) Med Isak Svensson, Bitte Hammargren och Sofia Walan
  • Kyrka på torget. Offentlig teologi i en postsekulär tid (2016)
  • Söndag - gudstjänst i en ny tid (2015) (redaktör tillsammans med Åsa Molin och Robert Eriksson (författare))


Artiklar (i urval)[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Religion orsakar inte våldet
  2. ^ Idén att religion är en källa till våld drabbar fredliga
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818110753/http://www.ur.se/play/158060. Läst 8 september 2010. 
  4. ^ ”Joel Halldorf: Liberalismens tomhet banar väg för populisterna”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/liberalismens-tomhet-banade-vag-for-trump/. Läst 26 februari 2020. 
  5. ^ ”Johan Norberg: Vi liberaler ska inte ta efter Donald Trump”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/vi-liberaler-ska-inte-ta-efter-donald-trump/. Läst 26 februari 2020. 
  6. ^ ”Ida Ölmedal: Se upp för den charmiga konservatismen”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-11-18/se-upp-for-den-charmiga-konservatismen. Läst 26 februari 2020. 
  7. ^ ”MALTE PERSSON: Gud är inte liberal”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/gud-ar-faktiskt-inte-liberal-joel-halldorf/. Läst 26 februari 2020. 
  8. ^ ”Per Svensson: Är vi verkligen ensammast i världen?”. DN.SE. 25 november 2019. https://www.dn.se/ledare/per-svensson-ar-vi-verkligen-ensammast-i-varlden/. Läst 26 februari 2020. 
  9. ^ ”Lisa Magnusson: Religionen har mycket att lära av liberalismen”. DN.SE. 30 november 2018. https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-religionen-har-mycket-att-lara-av-liberalismen/. Läst 26 februari 2020. 
  10. ^ ”PER WIRTÉN: Gemenskapens politik riskerar att bli obehaglig”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/per-wirten/gemenskapens-politik-riskerar-att-bli-obehaglig/. Läst 26 februari 2020. 
  11. ^ ”JOEL HALLDORF: Ja, jag tror på Gud – men vad tror liberalerna på?”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/ide/ja-jag-tror-pa-gud-men-vad-tror-liberalerna-pa/. Läst 26 februari 2020. 
  12. ^ ”JOEL HALLDORF: Dagens liberalism gör oss olyckliga”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/ide/dagens-liberalism-gor-oss-olyckliga/. Läst 26 februari 2020. 
  13. ^ ”Joel Halldorf: Botemedlet mot terrorn är mer islam – inte mindre”. Expressen. 11 augusti 2016. https://www.expressen.se/kultur/islam-ar-botemedlet-mot-nya-terrorattacker/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]