Johan Östling (historiker)
Eric Johan Östling, född 11 juli 1978, är en svensk historiker.
Östling är professor i historia och föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds universitet. Åren 2013–2017 var han Pro Futura-forskare och sedan 2019 är han Wallenberg Academy Fellow.[1]
Östlings forskning är främst inriktad mot kunskap, idéer, kultur och politik i det moderna Europas historia, i synnerhet i Sverige och Tyskland. Sedan mitten av 2010-talet ägnar han sig särskilt åt att utveckla kunskapshistoria som fält, men hans intressen omfattar även universitetshistoria, biografier, historiografi och samspelet mellan idéer och samhällsförändring.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Efter studier och forskning i Uppsala, Göteborg, Sussex, Tübingen och Berlin disputerade Östling 2008 i historia i Lund på en avhandling om svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning. För denna belönades han bland annat med Cliopriset och Nils Klim-priset. I omarbetat och översatt skick utkom den 2016 som Sweden After Nazism.
År 2016 publicerades hans andra större bok, Humboldts universitet: Bildning och vetenskap i det moderna Tyskland. En grund för den lades när han som Pro Futura-forskare vistades vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala, Zentrum für Zeithistorische Forschung i Potsdam och Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte i Berlin. Boken utkom i en engelsk utgåva 2018: Humboldt and the Modern German University. Östling har fortsatt att intressera sig för universitetshistoria och har skrivit en bok om huvudlinjer i universitetets historia, Kunskapens stora hus (2024).
I nära samarbete med ett flertal kollegor har han skapat en kunskapshistorisk forskningsmiljö med Lund som bas men med förgreningar i Norden och i olika internationella nätverk. År 2020 inrättades Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds universitet med Östling som föreståndare.[2] Han har gett ut ett antal kunskapshistoriska publikationer de senaste åren, bland annat introduktionsboken The History of Knowledge (2023; med David Larsson Heidenblad) samt trilogin Circulation of Knowledge (2018), Forms of Knowledge (2020) och Knowledge Actors (2023). Han är även chefredaktör för den internationella årsboken History of Intellectual Culture (De Gruyter) samt redaktör för bokserien "Knowledge Societies in History" (Routledge).
År 2019 tillträdde Östling en tjänst som Wallenberg Academy Fellow, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Inom ramen för denna tjänst har han undersökt humaniora i efterkrigstidens samhälle, bland annat i böcker som Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia (2020), Humanister i offentligheten (2022) och Humaniora i välfärdssamhället (2023).[3] Åren 2024–2026 leder han ett komparativt projekt om europeiseringen av universiteten och formeringen av kunskapssamhället under sent 1900-tal.[4]
Östling har varit gästforskare vid Humboldt-Universität zu Berlin, Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala, Zentrum für Zeithistorische Forschung i Potsdam, Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte i Berlin, Australian Centre for Public History i Sydney, Project House Europe vid Ludwig-Maximilians-Universität München samt Helsingfors universitet.[5]
Östling skriver regelbundet på Svenska Dagbladets kultursida, huvudsakligen understreckare men även recensioner och andra typer av texter. Under 2018 ledde han tillsammans med Lisa Irenius arbetet med Under streckets 100-årsjubileum. Östling medverkar även i tidskriften Respons och ingår i dess redaktionsråd. Åren 2013–2017 var han ordförande i juryn för Cliopriset.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Med livet som insats: Biografin som humanistisk genre (Lund: Sekel Bokförlag, 2007; andra upplagan 2011) (redaktör med Henrik Rosengren).
- Nazismens sensmoral: Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning (Stockholm: Atlantis, 2008) (diss.).
- Nordic Narratives of the Second World War: National Historiographies Revisited (Lund: Nordic Academic Press, 2011) (redaktör med Henrik Stenius och Mirja Österberg).
- The Humboldtian Tradition: Origins and Legacies (Leiden och Boston: Brill, 2014) (redaktör med Peter Josephson och Thomas Karlsohn).
- Humboldts universitet: Bildning och vetenskap i det moderna Tyskland (Stockholm: Atlantis, 2016; nyutgåva: Stockholm: Santérus, 2024).
- Sweden After Nazism: Politics and Culture in the Wake of the Second World War, övers. Peter Graves (New York och Oxford: Berghahn Books, 2016).
- Kunskapens nya rörelser: Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan (Stockholm: Kungl. Vitterhetsakademien, 2016) (med Katarina Bernhardsson, Jenny Björkman och Jesper Olsson).
- Humboldt and the Modern German University: An Intellectual History, övers. Lena Olsson (Lund: Lund University Press/Manchester University Press, 2018).
- Circulation of Knowledge: Explorations in the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2018) (redaktör med Erling Sandmo, David Larsson Heidenblad, Anna Nilsson Hammar och Kari H. Nordberg).
- Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia: Actors, Arenas, and Aspirations (Abingdon, Oxon/New York: Routledge, 2020) (redaktör med Niklas Olsen och David Larsson Heidenblad).
- Forms of Knowledge: Developing the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2020) (redaktör med David Larsson Heidenblad och Anna Nilsson Hammar).
- Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden (Göteborg och Stockholm: Makadam, 2022) (med Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg).
- Humaniora i välfärdssamhället: Kunskapshistorier om efterkrigstiden (Göteborg och Stockholm: Makadam, 2023) (redaktör med Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg).
- Knowledge Actors: Revisiting Agency in the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2023) (redaktör med David Larsson Heidenblad och Anna Nilsson Hammar).
- The History of Knowledge (Cambridge: Cambridge University Press, 2023) (med David Larsson Heidenblad).
- Kunskapshistoria: En introduktion (Lund: Studentlitteratur, 2024) (med David Larsson Heidenblad).
- Kunskapens stora hus: Huvudlinjer i universitetets historia (Göteborg och Stockholm: Makadam, 2024).
- History of Intellectual Culture (Berlin: De Gruyter, 2022–) (redaktör med Charlotte A. Lerg och Jana Weiss).
Utmärkelser, ledamotskap och priser
[redigera | redigera wikitext]- Cliopriset, 2009.[6]
- Nils Klim-priset, 2010.[7]
- Einar Hansens forskningspris, 2021.[8]
- Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, 2016)[9].
- Ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund (2023).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Johan Östling | Historia”. www.hist.lu.se. https://www.hist.lu.se/person/JohanOstling/. Läst 17 augusti 2022.
- ^ ”LUCK Lund Centre for the History of Knowledge” (på engelska). LUCK Lund Centre for the History of Knowledge. https://newhistoryofknowledge.com/. Läst 14 augusti 2025.
- ^ Publicerad: 2019. ”Humanistisk kunskapsspridning före nätets tid | Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse”. kaw.wallenberg.org. https://kaw.wallenberg.org/forskning/humanistisk-kunskapsspridning-fore-natets-tid. Läst 14 augusti 2025.
- ^ Published: 2025. ”Europeanization transformed universities | Knut and Alice Wallenberg Foundation” (på engelska). kaw.wallenberg.org. https://kaw.wallenberg.org/en/research/europeanization-transformed-universities. Läst 14 augusti 2025.
- ^ ”Johan Östling”. Lunds universitet. https://portal.research.lu.se/sv/persons/johan-%C3%B6stling. Läst 16 augusti 2025.
- ^ Leonardz, Jenny (17 september 2009). ”Prisad bild av Sverige efter kriget”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4d136bc2-9990-3621-939a-95240262347d/prisad-bild-av-sverige-efter-kriget. Läst 14 augusti 2025.
- ^ ”Johan Östling” (på amerikansk engelska). Holbergprize. 14 mars 2010. https://holbergprize.org/laureates/johan-ostling/. Läst 14 augusti 2025.
- ^ ”Forskning som står upp för humaniora får Einar Hansens forskningspris”. www.historiska.lu.se. https://www.historiska.lu.se/article/forskning-som-staar-upp-foer-humaniora-faar-einar-hansens-forskningspris/. Läst 14 augusti 2025.
- ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|