Johan Henrik Deuntzer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Johan Henrik Deuntzer

Johan Henrik Deuntzer, född 20 maj 1845, död 16 november 1918, var en dansk politiker (statsminister 1901-1905). Han var medlem i Venstre och efter 1905 det Radikale Venstre.

Deuntzer tog kandidatexamen i juridik 1867 och var mellan 1872 och 1901 professor i juridik vid Köpenhamns universitet. Han deltog 1888 i förhandlingar med Sverige och medborgarrätt och hur fattigvårdsskyldigheten mellan länderna skulle hanteras. 1900 deltog i liknande förhandlingar om livförsäkringslagstiftningen.

Förutom en kort period efter 1883 då han deltog i den liberala rörelsen hade han inte varit i politikens rampljus innan han 1901 oväntat blev utsedd till stats- och utrikesminister.

I egenskap av utrikesminister förhandlade han om försäljning av Danska Västindien. Då detta ledde till splittringar inom regeringen tvingades han avgå 1905.

Mellan 1902 och 1913 satt han i folketinget och mellan 1914 och 1918 var han kungligt utsedd medlem av landstinget.

Kommendör med stora korset av Kungl. Nordstjärneorden 1902.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Artiklar i Noridsk retsencyklopedi (1878)
  • Den danske familieret (1882)
  • Den danske skifteret (1885)
  • Den danske arveret (1892)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Hannibal Sehested
Danmarks utrikesminister
1901–1905
Efterträdare:
Frederik Raben-Levetzau
Danmarks konseljpresident
1901–1905
Efterträdare:
Jens Christian Christensen