Johan Kreüger
| Johan Kreüger | |
| Född | 11 september 1818[1] Stockholms stad[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 17 juni 1902[1][2] (83 år) Hedvig Eleonora församling[1][2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, jurist |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Föräldrar | Johan Henrik Kreüger |
| Släktingar | Carl Henrik Kreüger (syskon) Oscar Fredrik Kreüger (syskon) Claes Kreüger (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Johan Christian Kreüger, född den 11 september 1818 i Stockholm, död där den 18 juni 1902, var en svensk jurist, universitetstjänsteman och skriftställare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Kreüger gick på gymnasium i Stockholm och avlade därefter studentexamen vid Uppsala universitet 1836. Vid samma lärosäte avlade han 1838 juridisk-filosofisk examen och 1842 juris kandidatexamen. Han anställdes därefter som extra ordinarie kanslist i nedre justitierevisionsexpeditionen och blev samma år auskultant i Svea hovrätt, där han 1844 avancerade till extra ordinarie notarie. Åren 1846–1847 var han sekreterare i sjölagskommittén och därefter upprätthöll han periodvis under åren 1847 till 1852 befattningen som häradshövding i Memmings, Skärkinds och Åkerbo härads domsaga.
Efter sistnämnda befattning anställdes Kreüger 1853 som akademisekreterare och tillika ombudsman vid Lunds universitet; befattningar han upprätthöll till 1887 då han erhöll avsked och efterträddes av Otto Ernberg. Kreüger var därefter under återstoden av sitt liv förordnad av Kungl Maj:t till ett "särskilt uppdrag" vid Riksarkivet.
Vid sidan om sin sekreterarsyssla var Kreüger en flitig författare av uppsatser och artiklar i juridiska ämnen, ofta publicerade i Christian Naumanns Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Han skrev dock även artiklar om ämnen inom svensk historia, vilka bland annat publicerades i Ord och bild samt Nordisk revy. Enligt Nordisk familjebok ådagalade Kreüger dock i sin artiklar "vida mer beläsenhet och flit än egentlig vetenskaplig läggning". Som person har Kreüger beskrivits som "den sirlige och förbindlige".[4]
Johan Kreüger var son till amiralen Johan Henrik Kreüger och dennes hustru Eufrosyne Tenger. Han var gift med Irmgard Johanna Adelaide Granström (1835–1906), vilken i det samtida Lund var känd som en skicklig amatörsångerska (sopran), och för vilken Otto Lindblad komponerade Varför skall man tvinga mig att sjunga?. Makarna Kreüger fick tre barn: civilingenjören Henrik Kreüger (1857–1881), amanuensen Ivan Kreüger (1862–1893) och dottern Ingeborg Kreüger (1865–1875).
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Släkten Kreuger
Källor[redigera | redigera wikitext]
- A. O. Lindfors: "Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt" (del III) i Ord och bild (16:e årgången, Stockholm 1907; Johan Kreüger omnämns i denna källa felaktigt med förnamnet Fredrik)
- Kreüger, 2. Johan Kristian i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Carl af Petersens & Anders Malm: Lunds universitets matrikel 1899 (Lund 1898-99)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18180911 Kreüger, Johan, läst: 21 september 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/18 (1901-1903), bildid: 00012488_00149, sida 152, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Kreüger, JOHAN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 13 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Ludvig Larsson: "Från Kuggis och Lundagård" i Under Lundagårds kronor, del 2 (Lund 1921), sidan 217.