Johan Sparre (1551–1599)
| Johan Sparre | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1598-1599 | |
| Företrädare | Göran Claesson Stiernsköld | |
| Efterträdare | Hans Eriksson Ulfsparre till Broxvik | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 20 oktober 1551 Örebro | |
| Död | 16 maj 1599 (47 år) Kalmar | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | ||
| Sätesgård | Bergkvara slott | |
| Far | Lars Siggesson (Sparre) | |
| Mor | Britta Turesdotter (Trolle) | |
Familj
| ||
| Make/maka | Margareta Brahe | |
| Barn | Sigismund Beata | |
Johan Sparre, född den 20 oktober 1551 i Örebro, avrättad den 16 maj 1599 i Kalmar blodbad, var en svensk storman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Johan Sparre var son till marsken Lars Siggesson (Sparre) och Britta Turesdotter (Trolle) samt bror till rikskanslern Erik Sparre och furstliga rådet Jöran Sparre.
Sparre deltog som ryttmästare 1581 i Pontus De la Gardies fälttåg mot Ryssland och var från 1586 hovjunkare. Han kom i onåd hos Johan III sedan han 1589 förespråkat att den till kung i Polen valde Sigismund ej skulle tillåtas att resa hem till Sverige. Han deltog på Sigismunds bröllop i Krakow 1592 som marskalk åt kungens dotter Anna Vasa. Efter Johan III:s död några månader senare sändes han till Livland, Estland och Finland för att avkräva trohetsed gentemot den nya kungen Sigismund.
Sparre var Sigismunds ståthållare på Kalmar slott från 1598. Efter att hertig Karl besegrat Sigismund i slaget vid Stångebro fick Sparre i uppdrag att försvara Kalmar i väntan på Sigismunds återkomst. Efter drygt två månaders hungersnöd och belägring stormades slottet av hertig Karls trupper. Sparre greps och halshöggs på borggården utan dom eller rannsakning under Kalmar blodbad (1599). Hans huvud sattes därefter upp på Kalmars stadsport.
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Sparre hade som sätesgård det möderneärvda Bergkvara slott i Bergunda socken. Han ägde även Kasti i Merjama socken.[1]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Sparre gifte sig 26 juli 1587 med hovmästarinnan grevinnan Margareta Brahe (1559–1638), dotter till riksdrotsen greve Per Brahe d.ä. och friherrinnan Beata Stenbock. De fick tillsammans barnen Sigismund Sparre (1592–1631) och Beata Sparre (1597–1627) som var gift med landshövdingen Gabriel Posse.[1]
Johan Sparre förlovade sig med Margareta Brahe, trots att han under deras förlovning gjort en tysk adelsflicka med barn. Sparres svärfar riksdrotsen och greven Per Brahe d.ä. blev rasande och hotade med att bryta förlovningen. Johan Sparres bror Erik Sparre, som var gift med en Ebba Pedersdotter Brahe, en annan dotter till Per Brahe, lyckades dock medla och gifta bort den tyska adelsflickan med Erik Bagge i utbyte mot gods.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gillingstam, Hans: Sparre, släkt i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
- Bo Eriksson Janbrink: Erik Sparre i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 411-412. Libris 10076761. https://runeberg.org/elgenst/7/0427.html