Johan Pontén (läkare)

Från Wikipedia
Johan Pontén
Född7 november 1901
Hjärtlanda församling, Småland
Död19 november 1983 (82 år)
Örebro Nikolai församling, Närke
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragLäkare
MakaElisabeth Hagströmer
(1927–1960)
Ingrid Sköld
(1960–1983)
FöräldrarJohn Pontén
Una Sjögren
SläktingarGustaf Pontén (bror)
Gustaf Pontén (farfar)
Otto Sjögren (morfar)
Anders Pontén (son)

Per Johan Otto Pontén, född 7 november 1901 i Hjärtlanda församling, Jönköpings län, död 19 november 1983 i Örebro Nikolai församling[1], var en svensk läkare.

Johan Pontén tillhörde släkten Pontén från Småland. Han var son till John Pontén i Hultsjö, bror till Gustaf Pontén i Söderåkra och sonson till Gustaf Pontén i Korsberga, som alla var kontraktsprostar.[2] Modern Una Sjögren var dotter till historikern Otto Sjögren.

Efter studentexamen 1919 i Lund blev Pontén medicine kandidat där 1924 och medicine licentiat i Stockholm 1928. Han var t.f. provinsialläkare i Hallstaviks distrikt 1929, dito i Håby distrikt kortare perioder 1928, 1929 och 1930, i Orsa distrikt 1929, t.f. stadsläkare i Söderhamn 1928, provinsialläkare under vakans i Melleruds distrikt 1929, assistentläkare vid Sachsska barnsjukhuset 1929–30, t.f. underläkare vid samma sjukhus 1930, assistentläkare vid Löwenströmska lasarettet 1930, t.f. extra provinsialläkare i Bolidens distrikt 1931 och extra provinsialläkare där 1931, i Fellingsbro distrikt från 1944,[3] gruv- och bergslags-, respektive förste bergslagsläkare vid Domnarvets Jernverk 1951 samt var läkare vid Yrkesinspektionens nionde distrikt (Kopparbergs och Gävleborgs län) 1964–71.[4]

Johan Pontén var först gift 1927 med gymnastikdirektören Elisabeth Hagströmer (1896–1960), dotter till häradshövdingen Erik Hagströmer och Anne-Sophie Björkenstam, och sedan från 1960 med sjuksköterskan Ingrid Sköld (1914–2003), dotter till köpmannen Bengt Sköld och Amanda Zander. Han hade tre söner i första äktenskapet: rådmannen Erik Pontén (1930–2000), radiomannen Anders Pontén (1934–2009) och formgivaren Jonas Pontén (1936-2019).[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Historia kring alkoholen. Från syndafloden till dagens Sverige (1967)
  • 100 år bland läkare, apotekare och patienter: ur Gefleborgs-Dala läkare- och apothekareförenings förhandlingar 1868–1968 (1970)
  • Från kronobarberare till företagsläkare: bergslagsfolk och gruvläkare i Falun genom fyra sekler (1973)
  • Örebro hospital, lasarett och kurhus 1527–1863 (1975)
  • Gudar, präster och läkekonst (1980)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  2. ^ Svenska Släktkalendern 1984 s 298–299.
  3. ^ Örebro län i Sveriges statskalender 1947
  4. ^ Yrkesinspektionen i Sveriges statskalender 1970
  5. ^ PONTÉN, P JOHAN O, fd förste bergslagsläkare, Borlänge i Vem är Vem? / Svealand utom Stor-Stockholm 1964 / s 661.