Johan Snoilsky

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Johan Snoilsky, född den 16 februari 1708 i Riga, död den 13 mars 1787 i Karlskrona, var en svensk sjömilitär. Han var farfar till Nils Snoilsky.

När Snoilsky var sexton år gammal, anställdes han såsom page hos konung Fredrik I och ingick 1728 vid flottan, varefter han för sin utbildning i sjöyrket 1730–1736 tjänstgjorde i holländska marinen. Under denna sin övningstid befann han sig för det mesta på den eskader, som kryssade i Medelhavet mot marockanska sjörövare. Han kom att delta i inte mindre än fyra träffningar med dessas flottor samt bevista erövringen av fästet Mogadorafrikanska kusten.

Vid sin hemkomst till Sverige utnämndes han till löjtnant vid amiralitetet och kommenderades 1738 på örlogsskeppet Sverige, som, på väg till Konstantinopel, förliste i Spanska sjön, därvid 150 man av besättningen omkom. Medan han ännu kvarstod i löjtnantsgraden, deltog han i finska kriget 1741–1743, befordrades 1744 till kapten, 1749 till kommendörkapten och 1756 till generaladjutant.

Under kriget i Pommern 1757–1762 deltog han i de flesta sjöoperationerna och hade flera viktiga värv sig anförtrodda (bland annat var han för en tid befälhavare för de till Pommern översända galärerna), blev 1765 schoutbynacht, 1769 riksråd, 1770 friherre och året därefter greve. Snoilsky räknades i politiken till hattarna och insattes 1755 i sekreta utskottet.

Det var dock mera på grund av sitt personliga anseende än på grund av några skarpt utpräglade politiska tänkesätt som Snoilsky vid 1769 års riksdag intogs i rådskammaren. Redan vid följande riksdag tog han på våren 1772 frivilligt avsked med pension, därtill förmådd av konung Gustav III, som ville bereda rum i rådet åt några mössor för att på det sättet möjliggöra en försoning mellan partierna. Avsikten misslyckades, men Snoilsky undgick därigenom att förklaras förlustig ständernas förtroende och dömas till avsättning.

Hans föräldrar var majoren vid Jönköpings regemente Gustaf von Snoilsky och Vendela Margareta von Campenhausen. Han var gift två gånger, första gången 1736 med Maria Katarina Spalding, andra gången 1746 med Charlotta Katarina von Psilander,

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]