Johan Sparre (1587–1632)
| Johan Sparre | |
.jpg) Johan Sparre, 1800-talslitografi efter porträtt på Riddarhuset. | |
| Född | 25 juni 1587[1] Vadstena[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 augusti 1632[1] (45 år) Mainz[1] |
| Begravd | Norrsunda kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Lantmarskalk Riksdagen 1627 (1627) Lantmarskalk Riksdagen 1627–1628 (1627–1628) | |
| Maka | Anna Urne (g. 1612–1620)[1] |
| Barn | Elisabet Sparre (f. 1614)[1] Ebba Sparre (f. 1615)[2][1] Catharina Sparre (f. 1618)[1] Johan Sparre (f. 1630)[1] |
| Föräldrar | Erik Sparre[2] Ebba Brahe[2] |
| Släktingar | Lars Sparre (syskon) Peder Sparre (syskon) Ture Sparre (syskon) Carl Sparre (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Sparre, född 25 juni 1587 på Vadstena slott, död 12 augusti 1632 i Mainz i Tyskland, var ett svenskt riksråd och lantmarskalk. Han var son till rikskanslern Erik Sparre och Ebba Brahe, sonson till marsken Lars Siggesson (Sparre) och dotterson till Per Brahe d.ä. Han var gift med den skånska adelsdamen Anna Urne från 1612 och till hennes död 1620 och med Axel Oxenstiernas syster Ebba från 1624.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sparre var kammarråd 1622–1625 och därefter den siste guvernören över kopparhandelskompaniet 1625–1628. Han var adelns förste kända lantmarskalk vid de båda riksdagarna 1627 och blev samma år riksråd. År 1628 sändes han på beskickning till Köpenhamn och året efter var han en av tre legater som Gustav II Adolf utsåg att representera Sverige vid fredförhandlingarna i Lübeck mellan Danmark och kejsaren, de blev dock avvisade av den senare. Han var lagman i Tiohärads lagsaga 1630 och svensk ståthållare i ärkestiftet Mainz 1632. Han blev postumt och tillsammans med sina fyra bröder Lars, Peder, Thure och Carl Sparre upphöjd till friherre 1647.
Han var bland annat ägare till Knabstrup på Själland (sålt 1622), det ärvda Bolmaryd i Annerstads socken i Småland och Vallstanäs i Norrsunda socken i Uppland som han genom sitt äktenskap med Ebba Oxenstierna kom i besittning av. Han är begraven i Norrsunda kyrka där hans änka lät bygga ett gravkor för honom.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Sparre gifte sig första gången 12 juli 1612 med Anna Rune (1590–1620), dotter till Johan Clauson Urne och Yhale von Mehlren. De fick tillsammans barnen friherrinnan Elisabet Sparre (1614–1652) som var gift med landshövdingen Arvid Horn af Kanckas, Ebba Sparre (1615–1644) som var gift med landshövdingen Bengt Ribbing i Jönköpings län och friherrinnan Catharina Sparre (1618–1688) som var gift med generalmajoren friherre Fabian Berendes.[3]
Han gifte sig andra gången 11 januari 1624 på Rineksta i Ärila socken med friherrinnan Ebba Oxenstierna (död 1663), som var dotter till riksrådet friherre Gustaf Gabrielsson (Oxenstierna) och Barbro Axelsdotter Bielke. De fick tillsammans barnen Gustaf Sparre (1625–1626), Margareta Sparre (1629–1630) och assessorn friherre Johan Sparre (1630–1659).[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sparre, Johan Eriksson, 1904–1926.
- Gillingstam, Hans: Sparre, släkt i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 410, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 410. Libris 10076761. https://runeberg.org/elgenst/7/0426.html
|