Johan Turesson (Tre Rosor)
| Johan Turesson | |
| Född | Johan Turesson[1] 1490[2] |
|---|---|
| Död | 1556[2][1] |
| Begravd | Storkyrkan[3] |
| Medborgare i | Sverige |
| Befattning | |
| Riksråd[3] Riddare (1528–)[3][2] | |
| Maka | Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) (g. 1527–)[2] |
| Barn | Gustav Johansson (f. 1531) |
| Föräldrar | Ture Jönsson (Tre Rosor)[2][1] Anna Johansdotter (Vasa)[1] |
| Släktingar | Lars Turesson (syskon)[1] Göran Turesson (syskon)[1] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Turesson (Tre Rosor), född på 1490-talet, död i mars 1556, var ett svenskt riksråd. Han var son till Ture Jönsson och Anna Johansdotter.[4] År 1527 gifte han sig med Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna). Han dubbades 1528 till riddare vid Gustav Vasas kröning. Johan Turesson Roos var 1530–1547 hövitsman på Nyköpings slott.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Efter en lång utlandsvistelse, där han var i tjänst hos kejsar Maximilian och vann stor militär erfarenhet. 1524 återkom han till Sverige, där han lojalt underordnade sig Gustav Vasa och för sitt återstående liv blev en av dennes trognaste medhjälpare. I motsats till sin bror domprosten Göran Turesson (Tre Rosor) hade han ingen del i faderns uppror 1529. Han anlitades ibland som politiskt sändebud, såsom 1525 till Danmark och Lübeck samt 1528 till Lödöse, men framträdde främst som militär. Han deltog i försvaret av Bohuslän vid Kristian II:s angrepp 1532, i grevefejden ledde han den svenska aktionen mot Skåne, varvid han i januari 1535 vann den avgörande segern i slaget vid Helsingborg, och i striden mot Nils Dackes smålandsbönder 1542–1543. Hans kungatrohet gav honom stora förläningar.[5]
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Han ägde Smedjeby, Lindholmens slott i Strö socken och Tullgarns kungsgård.[6]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Johan Turesson trolovade sig första gången med Karin Knutsdotter (Roos af Hjelmsäter), dotter till Knut Knutsson (Roos af Hjälmster) och Ingrid Månsdotter Buch. De fick tillsammans sonen Göran Johansson (Tre Rosor) (1525–1567).[6]
Han trolovade sig under juldagarna 1526 i Uppsala och gifte sig andra gången på hösten 1527 med Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), dotter till riksrådet Nils Eriksson (Gyllenstierna) och Sigrid Eskilsdotter (Banér). Kristina Nilsdotter var änka efter riksföreståndaren Sten Sture den yngre (Natt och Dag). Johan Turesson och Kristina Nilsdotter fick tillsammans sonen greve Gustav Johansson (Tre Rosor) (1531–1566).[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Roos (Tre Rosor), Johan Turesson i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 Bernhard Schlegel & Carl Arvid Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor : Samlade och utarbetade af Bernhard Schlegel och Carl Arvid Klingspor., Norstedts förlag, 1875, s. 105-106, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 19061906, s. 354, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Storkyrkan En central plats i Stockholms historia under 750 år, 2013, s. 52, läs online, läst: 24 november 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Roos (Tre Rosor), Johan Turesson i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- ↑ Tre Rosor, Johan Turesson i Svenska män och kvinnor (1955)
- 1 2 3 Schlegel, Bernhard; Klingspor Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. sid. 105-106. Libris 497147. https://runeberg.org/schkling/0113.html