Johann Christian Friedrich Haeffner

Från Wikipedia
Version från den 15 december 2017 kl. 11.36 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (Auktoritetsdata)
Johann Christian Friedrich Haeffner
J.C.F. Haeffner (1759-1833)
J.C.F. Haeffner (1759-1833)
Levnad
FödelsenamnJohann Christian Friedrich Haeffner
Född2 mars 1759
Oberschönau, lantgrevskapet Hessen-Kassel
Död28 maj 1833 (74 år)
Uppsala, Sverige Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[1]
kartor
Tonsättare
Epok/stilKlassicism
InstrumentOrgel, dirigent
Familj
MakaElisabeth Forsselius
Anna Magdalena Schylander
BarnFredrika Wilhelmina
Johan Heinrich
Henrietta
Gustafa
Georg Wilhelm
Johan Christian Fredrik
Anna Margaretha

Gustaf Adolph
Conrad
Robert Leonhard
Carl Elis
Henrietta Maria
Johanna Magdalena
Herman
FöräldrarJohann Heinrich Häffner
Anna Reckenagel
Gravstenen på Uppsala gamla kyrkogård.
I svenska toner lefver främlingens minne

Johann Christian Friedrich Haeffner ofta förkortad J.C.F. Haeffner, född 2 mars 1759 i byn Oberschönau i Hessen-Kassel, död 28 maj 1833 i Uppsala, var en tonsättare och musiker verksam i Sverige, bland annat ansvarig för Haeffners koralbok. Haeffner är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[2]

Biografi

Haeffners far var skolläraren Johann Heinrich Häffner (död 1780) och hans mor var Anna Reckenagel. Haeffner visade tidigt musikalisk talang. Bland hans största nöjen som barn var att följa med på fågeljakt i de vidsträckta skogarna (Oberschönau ligger i nuvarande Landkreis Schmalkalden-Meiningen i västra delen av Thüringer Wald), då pojken brukade stanna kvar hos kolarna i deras hyddor och lyssna till de sagor och sånger, "snapperlieder", som de ofta sjöng. Detta har senare betydelse för Haeffners stora engagemang för folkvisor (se nedan).

När familjen senare flyttade till Schmalkalden gick han i lära hos organisten och kompositören Johann Gottfried Vierling (1750–1813). Han blev duktig i orgelspelning och redan vid 9 års ålder spelade han på gudstjänsterna i kyrkan. På 1770-talets senare hälft var han dirigent för några olika teatersällskap.

I juni 1781 flyttade Haeffner till Stockholm och tillträdde den organisttjänst han blivit erbjuden av pastor Lüdecke i Tyska kyrkan S:t Gertrud. Samma år engagerades han vid Kongl. Svenska Operan och blev 1783 sångmästare och altviolinist. Under åren 1781–1783 var Haeffner även kapellmästare vid Carl Stenborgs teatrar (Stenborgs Teater).

År 1786 anställdes Haeffner som biträdande hovkapellmästare vid Kungliga Hovkapellet och 1787 dirigerade han uruppförandet av sin opera Electra på Drottningholm. Bland rollerna fanns där sopranen Ismene som spelades av Elisabeth Forsselius och som Haeffner gifte sig med samma år. Den uppfördes därefter flera gånger i operahuset. Operan har senare åter uppförts 1991 på Drottningholmsteatern. Haeffner invaldes 1788 som ledamot nr 103 av Kungliga Musikaliska Akademien.

År 1792 avled hovkapellmästaren Joseph Martin Kraus, och året efter utsågs Haeffner till ställföreträdande hovkapellmästare. Den 1 november uruppförde han sin opera Alcides' inträde i världen. 1799 utnämndes han slutligen formellt till förste hovkapellmästare, en tjänst som han i praktiken utövat fullt ut sedan 1794. Samma år dirigerade han uruppförandet av Joseph Martin Kraus 5-timmarsopera "Dido och Aeneas" i av Haeffner bearbetad och förkortad form. År 1801 dirigerade han uruppförandet av sin egen opera Renaud och samma år även sverigepremiären av Haydns Skapelsen. Haeffner ledde även första svenska föreställningarna av Mozarts Requiem och Händels Messias, båda gavs 1805.

Operan stängdes år 1806 av kung Gustav IV Adolf och hovkapellmästare Haeffner erhöll en pension på 400 riksdaler. År 1807 skilde han sig från Elisabeth Forsselius och 1808 fick Haeffner tjänsten som director musices vid Uppsala universitet.

Studentsångens fader

Vid Uppsala universitet var han aktiv i tidens nationalromantiska strömningar, bland annat med medlemmarna i Götiska Förbundet, Erik Gustaf Geijer och P.D.A. Atterbom, och skrev, tonsatte och arrangerade ett stort antal stycken för manskvartett, dåtidens benämning på musik för fyrstämmig manskör. Haeffner var mycket omtyckt av studenterna, som kärleksfullt kallade honom "gubben Haeffner". Han grundade här det som blev vår ännu levande studentsångartradition (fyrstämmig manskör), något som snabbt spred sig till övriga universitet i Norden, och senare till de flesta manskörer utanför universiteten. Man brukar sätta startpunkten till uruppförandet av sången Under Svea banér (text: Samuel Ödmann, musik: Haeffner) den 24 oktober 1808 för att hylla krigshjälten Vilhelm Mauritz Klingspor vid Uppsala slott.

Bernhard von Beskow skriver i sina Lefnadsminnen (1870):

"Långt ifrån att visa något förnämt förakt för de små tillgångarna eller låta sig nedslå af några hinder, började han organisera orkester och kör på det sätt, att han gick ur hus och i hus och uppsökte alla som hade någon skymt af talang eller anlag därtill, bjöd dem hem till sig, lofvade dem kostnadsfri undervisning och uppmuntrade dem med loford, som, ehuru oftast öfverdrifna, hade den verkan, att arbetena gingo med en förvånande fart. Han lyckades äfven besjäla sina sångare med sin egen hänförelse för musiken, och alltsedan Haeffners tid har den fyrstämmiga manskören utan allt ackompanjemang fortlefvat i Uppsala med friskt lif och hvar den låtit höra sig väckt anklang med sin kraftiga, fosterländska ton."

Motsvarande personlighet vid Lunds universitet var Otto Lindblad, som vidareutvecklade studentsången i Lunds Studentsångförening, grundad 1831. Bland Haeffners musik- och sångelever märks kompositören Adolf Fredrik Lindblad, författarna Erik Gustaf Geijer och Bernhard von Beskow, kompositören och Kungliga Musikaliska Akademiens sekreterare, Thomas Byström, samt efterträdaren, Johan Erik Nordblom.

Koralböcker

Främre pärm till Praktpsalmbok 1819 med Haeffners koraler (utgåva 1899 Fröléen & Comp).

År 1800 skrev Haeffner ett förslag till ny koralbok som 1808 utgavs i reviderad upplaga, fastställd av ärkebiskopen för allmän användning i Uppsala stift. I mitten av 1810-talet skapades en ny psalmbok, huvudsakligen av Johan Olof Wallin, och 1818 fick Haeffner uppdraget att skapa koralboken (musiken) till denna. Året därpå stadfästs den nya psalmboken och 1820–21 utges Haeffners koralbok. Koralboken införde nya sångideal i svenska kyrkan, som orsakade en viss konflikt med de folkliga koralerna. Haeffner utgav dessutom 1821 ett häfte med preludier och några marscher. Denna psalmbok är svenska kyrkans officiella psalmbok till den ersätts 119 år senare, 1937. Haeffner tillträdde tjänsten som domkyrkoorganist i Uppsala år 1820.

Folkvisor

Genom sin bekantskap med Erik Gustaf Geijer fick Haeffner uppdraget att redigera musiken till Geijer-Afzelius välkända Svenska folkvisor utgiven i tre volymer under åren 1814–1818. I den komplicerade uppgiften att fastställa enkla uppteckningar av folkvisor insamlade bland allmogen i hela Sverige var hans strävan största enkelhet och att undvika "onödiga utsmyckningar". Under arbetet trodde han sig ha funnit att folkmelodierna byggde på en speciellt nordisk skala, tankar som han publicerade i tidskriften Svea år 1818. Haeffner arrangerade också ett antal av dessa folkvisor för manskör/manskvartett, Svenska folk-visor satte för fyra mans-röster (1832).

Kompositioner

Övrigt

Vid sidan av sin musikaliska gärning var Haeffner även en kunnig silhuettklippare. Många av hans silhuetter finns i Kungliga Musikaliska Akademiens arkiv. Han har klippt en silhuett av C.M. Bellman som lär vara den äldsta avbildningen av Bellman.

Haeffner var även en flitig och kunnig insektssamlare. Hans stora samling inköptes efter hans död av kungen som senare donerade samlingen till Uppsala universitet där den ännu finns att beskåda.

Familj

Haeffner var son till skolläraren Johann Heinrich Haeffner och Anna Reckenagel. Han gifte sig 7 oktober 1787 med operasångerskan Gertrud Elisabeth Forsselius (23 januari 1771 - 1850) och fick med henne sju barn:

Alla dessa barn är döpta i Tyska S:t Gertrud församling i Stockholm.

Efter skilsmässa 1807 gifte Haeffner om sig 1807-12-20 med Anna Magdalena Schylander (1778-08-24–-1848-11-20). Paret fick sju barn:

  • Gustaf Adolph (1808-06-16–-1863-04-07), domkyrkoorganist och kantor i Uppsala domkyrka (efterträder fadern)
  • Conrad (1810-11-12—1893-12 28), avled i Cincinnati, Ohio, USA.
  • Robert Leonhard (1812-10-26-–1868), tecknare, litograf, underlöjtnant vid Gotlands beväring.
  • Carl Elis (1815-04-23–-1868-12-14), apotekare, bland annat i Årjäng 1864, Värmland.
  • Henrietta Maria (1818-01-29-–)
  • Johanna Magdalena (1820-05-27-–1904-02-05 i Gamla Uppsala), gift 1847 med professor Sigurd Ribbing (1816-10-22–-1899-02-21) i Uppsala
  • Herman (1822-11-06-–1875-04-15), apotekare, tobaksfabrikör.

Gustaf Adolph döptes i Jakob och Johannes församling i Stockholm, samtliga övriga i Uppsala domkyrkoförsamling.

Se även

Andra gustavianska operakompositörer

Källor

Fotnoter

  1. ^ Svenskagravar.se, Haeffner, Johan Christian, läs online, läst: 4 juni 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Uppsala gamla kyrkogård, kvarter: 12, gravplats: 0581 från svenskagravar.se

Vidare läsning

  • Bohlin, Folke (1969). Hæffner och mässmusiken. Uppsala. Libris 2279551 
  • Bohlin, Folke (2002). ”Johann Christian Friedrich Hæffners "Schwedische Lieder" (1818)”. Lied und Liedidee im Ostseeraum zwischen 1750 und 1900 (Frankfurt am Main  : Lang, 2002): sid. [195]-210.  Libris 8841163
  • Dillmar, Anders (2001). "Dödshugget mot vår nationella tonkonst" : Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning. Lund: Univ. Libris 8364282. ISBN 91-628-4616-7 
  • Dillmar, Anders (1993). Hæffner och folkvisan : teori och hantverk  : om musikbilagorna till Geijer-Afzelius' Svenska folk-visor från forntiden, 1814-18. Musikvetenskapliga serien, Uppsala, 1102-6960 ; 11. Uppsala: Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap. Libris 1755383 
  • Dillmar, Anders (2007). ”Luther och Hæffners koralarbete”. Svenskt gudstjänstliv (Årsbok : Hjärtats tillit) 2007(82),: sid. 157-187. 1101-7937. ISSN 1101-7937.  Libris 12639150
  • Jonsson, Leif (1993). ”Hæffner och hans "tragiska opera" Electra”. Electra / [librett N.F. Guillard] (Stockholm  : Caprice, p 1993) Kommentarh.),: sid. 3-17, 39-45.  Libris 2351972
  • Jonsson, Leif (1991). ”Kompositören Herr Hæffner”. Program / Drottningholms slottsteater (Stockholm  : Drottningholms teatermuseum, [1954]-) 1991,: sid. 51-63.  Libris 2231159
  • McCredie, Andrew D (1995). ”Electra on the musical stage of Gustav III in Sweden”. Studien zur Musikgeschichte / herausgegeben von Annegrit Laubenthal unter Mitarbeit von Kara Kusan-Windweh (Kassel  : Bärenreiter, cop. 1995): sid. [405]-416.  Libris 2076600
  • ”Mellan konsert och salong”. Musiken i Sverige. 2 / redigerad av Leif Jonsson och Anna Ivarsdotter-Johnson (Stockholm  : Fischer, 1993): sid. 399-451  : musiknoter, ill. 1993.  Libris 2362215
  • Ternhag, Gunnar (1994). ”Den nordiska skalan”. Texter om svensk folkmusik (Stockholm  : Kungl. Musikaliska akad., 1994): sid. 29-36.  Libris 3112494

Externa länkar

v • r
Artiklar om psalmer
Psalmtexter på Wikisource
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johann_Christian_Friedrich_Haeffner&oldid=42224765”