Johanna den vansinniga
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Johanna I av Kastilien | |
|---|---|
| |
| Regeringstid | 26 november 1504–12 april 1555 |
| Företrädare | Isabella I & Ferdinand V |
| Efterträdare | Karl I |
| Gemål | Filip I av Kastilien |
| Barn | Eleonora, drottning av Frankrike Karl V, tysk-romersk kejsare Isabella, drottning av Danmark Ferdinand I, tysk-romersk kejsare Maria, drottning av Böhmen Katarina, drottning av Portugal |
| Ätt | Trastámara |
| Föräldrar | Isabella I av Kastilien & Ferdinand II av Aragonien |
| Född | 6 november 1479 Toledo |
| Död | 12 april 1555 (75 år) Tordesillas |
| Begravd | Capilla Real, Granada |
| |
Johanna I av huset Trastámara, född 6 november 1479 i Toledo, död 12 april 1555 i Tordesillas,[1] var regerande drottning av Kastilien från 1504[2] till 1555. Efter 1506 till sin död var hon dock i praktiken endast Kastiliens titulärdrottning, eftersom hon efter 1506 levde i fångenskap. Dessutom var hon från 1516 till 1555 titulärdrottning av Aragonien. Hon är även känd som Johanna den vansinniga, på spanska Juana I de Castilla respektive Juana la Loca[2].
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Tidigt liv[redigera | redigera wikitext]
Johanna var dotter till de katolska monarkerna Isabella I av Kastilien (1451–1504) och Ferdinand II av Aragonien (1452–1516).[3][4]
Den unga infantinnan väckte redan tidigt uppmärksamhet med sin ovanliga allvarsamhet och allmänt introverta beteende. Hon beskrivs av samtida som väldigt liten, mycket skör, med blek hy och stora mörka ögon, alltid reserverad och avvisande och mycket tystlåten. Liksom sina systrar åtnjöt hon en utomordentlig utbildning av framstående lärare och framförallt av präster. Religiösa plikter spelade en central roll i hennes liv, och hon talade flytande latin. Musik var hennes favoritämne och redan som liten flicka spelade hon gitarr mycket väl.
Hennes systrar blev drottningar i England och Portugal: Katarina giftes bort med Arthur Tudor – efter dennes död med hans bror Henrik VIII av England, Maria av Spanien med Manuel I av Portugal. Marias barnbarn Maria Manuela blev Johannas barnbarn Filip II:s första hustru.
Äktenskap[redigera | redigera wikitext]
Till följd av en allians med huset Habsburg förlovade hon sig som 16-åring med Filip den sköne (1478–1506), med vilken hon gifte sig 1496. Hennes bror skulle äkta Filips syster. Genom detta spansk-habsburgska dubbelbröllop skulle ärkefienden Frankrike bli geografiskt omringat. När Filip såg Johanna första gången insisterade han på att en präst genast skulle tillkallas, som omgående skulle förrätta vigseln. Direkt därefter försvann paret till sovrummet.
Johanna påstås ha älskat sin make med stor intensitet och svartsjuka. Han hade också ett stort antal utomäktenskapliga förbindelser. Stundom bemödade hon sig att fjärma alla kvinnoväsen från Filips omgivning. Äktenskapet gav upphov till sex barn; dottern Isabella var en kort tid drottning av Sverige och Johanna var alltså svärmor till en svensk kung, Kristian II. Från såväl Isabella som Johannas son Ferdinand I, tysk-romersk kejsare, härstammar den nuvarande svenske kungen; Carl XVI Gustaf.
Drottning av Kastilien[redigera | redigera wikitext]
1497 avled hennes bror, tronföljaren Johan (1478–1497), oväntat. Johans änka, Margareta av Österrike, var vid tidpunkten för hans frånfälle gravid och nedkom med en son, som dock var dödfödd. Näst i tronföljden stod Ferdinands och Isabellas äldsta dotter Isabella, som var gift med den portugisiske kung Manuel (senare omgift med systern). Isabella dog när hon framfödde sonen Miguel, som nu stod på tur att ärva Spaniens tron. Miguel dog emellertid halvtannat år gammal. Därmed blev Johanna tronföljare. Efter att hennes mor Isabella gått bort 1504 kunde hon ärva den kastilianska kungavärdigheten.
Efter sin makes tidiga död år 1506 skall Johanna enligt skrönorna ha hänfallit till vansinne. Hon skall ha vägrat lämna ifrån sig kistan med Filips lik, som hon regelbundet öppnade för att förvissa sig om att Filip bara sov. Visserligen finns det också utsagor enligt vilka hon bara öppnade likkistan en gång, vilket man kunde förvänta sig av henne, för att kontrollera att det var rätt lik som skulle begravas, och resten är sprunget ur berättarens konstnärliga frihet.
Fångenskap[redigera | redigera wikitext]
Till slut fängslades hon i borgen Tordesillas och vårdades av systrarna från klostret Santa Clara. Huruvida det här verkligen skedde på grund av hennes psykiska konstitution eller av maktpolitiska skäl är föremål för forskning. Johanna dog i ensamhet år 1555 vid 75 års ålder efter en brännskada. Hon blev alltså ovanligt gammal för sin tid. Hennes grav finns i domkyrkan i Granada, i Capilla Real, det kungliga gravkapellet.
Barn[redigera | redigera wikitext]
Gift 20 oktober 1496 med Filip I av Kastilien, den sköne, av huset Habsburg
- Eleonora av Kastilien (1498–1558), genom giftermål drottning av Portugal och drottning av Frankrike.
- Karl V (1500–1558) kejsare av det Heliga tysk-romerska riket, kung av Spanien, gift med Isabella av Portugal (1503–1539).
- Isabella (Elisabet) av Kastilien (1501–1526). Gift 1515 med Kristian II (1481–1559) kung av Danmark.
- Ferdinand I (1503–1564) kejsare av det Heliga tysk-romerska riket, kung av Böhmen och Ungern. Gift 1521 med Anna av Böhmen och Ungern (1503–1547).
- Maria av Kastilien (1505–1558). Gift 1515 med Ludvig II av Ungern (1506–1526) kung av Böhmen och Ungern.
- Katarina av Kastilien (1507–1578). Gift 1525 med Johan III (1502–1557) kung av Portugal.
Anfäder[redigera | redigera wikitext]
| Ferdinand I av Aragonien (1380–1416) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Johan II av Aragonien (1397–1479) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Eleonore Uracca av Kastilien (1374–1435) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Ferdinand II av Aragonien (1452–1516) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Fadrique Enríquez († 1473) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Juana Enríquez (1425–1468) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Maria Fernández de Córdoba | |||||||||||||||||||||||||||||
| Johanna av Kastilien (1479–1555) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Henrik III av Kastilien (1379–1406) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Johan II av Kastilien (1405–1454) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Katarina av Lancaster (1373–1418) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Isabella I av Kastilien (1451–1504) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Infant Joao (1400–1442) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Isabella av Portugal (1428-1496) | |||||||||||||||||||||||||||||
| Isabella av Braganza (1414–1476) | |||||||||||||||||||||||||||||
Eftermäle inom litteratur och musik[redigera | redigera wikitext]
Johanna den vansinnigas levnadsbeskrivning förekom 1994 litterärt bearbetad i den tyska romanen Johanna die Wahnsinnige av Catherine Hermary-Vieille, liksom 2005 i en roman av den nicaraguanske författaren Gioconda Belli, Das Manuskript der Verführung. Även Jakob Wassermanns berättelse Donna Johanna von Kastilien (1906) behandlar ämnet.
Inom musiken har Gian Carlo Menotti tagit upp ämnet i operan La Loca (i tidiga uppsättningar: Juana la loca) från 1979.
Hon förekommer även i Kirsten Boies roman "Alhambra" (2007).
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Johanna som ung kvinna. -
Johannas tre äldsta barn: Eleonora, Karl och Isabella.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Johanna von Kastilien, 14 augusti 2009.
- ^ ”Joan | queen of Castile and Aragon” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Joan-queen-of-Castile-and-Aragon. Läst 16 oktober 2018.
- ^ [a b] ”Johanna den vansinniga - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181016165453/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/johanna-den-vansinniga. Läst 16 oktober 2018.
- ^ ”Isabella I | queen of Spain” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Isabella-I-queen-of-Spain. Läst 16 oktober 2018.
- ^ ”Ferdinand II | king of Spain” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Ferdinand-II-king-of-Spain. Läst 16 oktober 2018.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Johan Brouwer: Johanna die Wahnsinnige, Glanz und Elend einer spanischen Königin. ISBN 3-424-01258-0
- Thea Leitner: Habsburgs goldene Bräute. Piper, 2005
- Manuel Fernández Alvarez: Johanna die Wahnsinnige 1479 -1555. Königin und Gefangene. beck’sche Reihe, München 2008
- Gioconda Belli: Das Manuskript der Verführung.
- Catherine Hermary-Vieille: Johanna die Wahnsinnige. Lübbe, 1994, ISBN 3-7857-0727-4
- Constantin von Wurzbach: Johanna von Castilien, Gemalin Philipp's. Nr 120 i Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich. Verlag L. C. Zamarski, Wien 1856–1891, band 6, s. 288–290 (på Wikisource).
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Johanna av Kastilien.- Johanna I. die Wahnsinnige, genealogie-mittelalter.de
- Johanna die Wahnsinnige, FemBiographie
- Johanna die Wahnsinnige GEO Epoche (Audiofile)
- http://resources.huygens.knaw.nl/vrouwenlexicon/lemmata/data/johannavancastilie
| Företrädare: Isabella I av Kastilien Ferdinand II av Aragonien |
Drottning av Kastilien och León 1504–1555 tillsammans med Filip I av Kastilien (1506) tillsammans med Karl V (1516-1555) |
Efterträdare: Karl V |
| Företrädare: Ferdinand II av Aragonien |
Drottning av Aragonien, Valencia, Mallorca, Sicilien, Neapel och Sardinien och Korsika; Grevinna i Barcelona, Roussillon och Cerdagne 1516–1555 tillsammans med Karl V (1516-1555) |
|