Johanna Nilsson
| Elsa Johanna Nilsson | |
.jpg) Johanna Nilsson på Bokmässan i Göteborg 2022. | |
| Född | 1 oktober 1973 Vaksala församling, Uppsala län |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1996 – |
Elsa Johanna Nilsson, född 1 oktober 1973 i Vaksala församling, Uppsala län,[1] är en svensk författare. Hon har även givit ut böcker under pseudonymen Amanda Lind.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Johanna Nilsson är född i Uppsala och uppvuxen i Borlänge. I tonåren reste Nilsson tillsammans med sin familj till Zaire (nuvarande Kongo-Kinshasa). Hon besökte bland annat missionärsstationer där hennes far varit som missionärsbarn. Resan blev viktig när hon senare skrev sin släktroman om Afrika, Jag är leopardpojkens dotter.[2] Nilsson har studerat teologi och statskunskap vid Uppsala universitet samt ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Nilsson skriver vuxenromaner, barn- och ungdomsböcker, ljudboksföljetonger och lättlästa böcker. 2015 gav hon ut en uppföljare till Karin Boyes dystopiska roman Kallocain, kallad Det grönare djupet.[3]
2017 nominerades hon till Augustpriset för ungdomsromanen För att väcka hon som drömmer.
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1996 – Dalarnas läns landstings kulturstipendium
- 1997 – Borlänge kommuns kulturstipendium
- 1997 – Sparbanksstiftelsens stipendiat
- 1998 – Uppsala kommuns kulturstipendium
- 2000 – Telias retorikpris
- 2001 – Stockholms stads kulturstipendium
- 2003 – Anders Sandrews stipendium
- 2004 – Wahlström & Widstrands litteraturpris
- 2005 – Gustaf Frödings stipendium, efter omröstning bland Uppsala studentkårs medlemmar
- 2005 – Svenska kyrkans kulturstipendium
- 2005 – Svenska Akademiens arbetsstipendium för unga författare
- 2005 – Karin Boyes litterära pris
- 2006 – Stockholm läser-priset
- 2006 – Dalarnas läns landstings kulturstipendium
- 2007 – Deverthska kulturstiftelsens stipendium
- 2011 – Svenska kyrkans kulturstipendium
- 2015 – Bokjuryn kategori 14–19 år
- 2015 – Sveriges Radios Novellpris för novellen 84 kilo nåd
- 2017 – Borlänge Kommuns kulturpris
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1996 – Hon går genom tavlan, ut ur bilden
- 1997 – Rädda klassen från ensamma vargar, kortroman om mobbning för Rädda Barnen
- 1999 – Flickan som uppfann livet
- 2000 – Fannys hemliga mening med livet, kortroman om mobbing för Rädda Barnen
- 2001 – Robin med huvan
- 2001 – Rebell med frusna fötter
- 2003 – Alva och familjen låtsas (tillsammans med Eva Eriksson, illustratör)
- 2003 – Konsten att vara Ela
- 2005 – De i utkanten älskande
- 2005 – Pojken som botade sömnen
- 2006 – Jag är leopardpojkens dotter
- 2007 – Landet med de tusen namnen
- 2008 – SOS från mänskligheten
- 2009 – Janis den magnifika
- 2011 – Lilla Darling
- 2011 – Gå din väg men stanna
- 2012 – Gilla "hata horan"!
- 2013 - Jag är den som skall komma
- 2015 – Poeten i glasburen
- 2015 – Nästan som Zlatan
- 2015 – Det grönare djupet
- 2015 – Efter båten
- 2015 - Kanske som Zlatan
- 2016 – Poeten och kärleken
- 2016 - Fågelflickan
- 2016 - Långt ifrån Zlatan
- 2017 - Summer Karlsson del 1 och 2
- 2017 - För att väcka hon som drömmer
- 2017 - Närmare Zlatan
- 2018 - Summer Karlsson del 3
- 2018 - Om vi bara kunde byta kroppar med varandra
- 2018 - Jag ville dö men något hände
- 2018 - När Eli mötte Amy
- 2019 - Eli hjärta Amy låter som en sång
- 2019 - Poeten och barnet
- 2019 - Skärvornas drottning
- 2020 - Änkornas begravningsbyrå
Under pseudonym Amanda Lind[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 2000: Nilsson, Elsa Johanna (1973-10-01) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ Nilsson, Johanna. ”Johanna Nilsson”. Rabén & Sjögren. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219220052/http://www.rabensjogren.se/Alfabetiskt/N/Johanna-Nilsson/. Läst 23 september 2014.
- ^ ”Recension av Det grönare djupet, Johanna Nilsson: Lyckad fortsättning på Karin Boyes”. http://www.litteraturmagazinet.se/johanna-nilsson/det-gronare-djupet/recension/henrik-elstad. Läst 25 maj 2015.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|