Johanneberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Johannesberg.
Johanneberg, nr 7
Stadsdel
Johanneberg, foto från 1977.
Johanneberg, foto från 1977.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Centrum
Koordinater 57°41′28″N 11°58′49.1″Ö / 57.69111°N 11.980306°Ö / 57.69111; 11.980306
Area 75 hektar
Statistikkod primärområde 111, stadsdelsnummer 7
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


Johanneberg är en stadsdel och ett primärområde i den södra delen av centrala Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Centrum. Stadsdelen har en areal på 75 hektar.[1] Johanneberg fick sitt namn den 30 januari 1920 – från Johannebergs landeri – då Göteborg gjorde sin första indelning i stadsdelar[2]. Landeriet ligger numera i stadsdelen Lorensberg.

Nedre Johanneberg[redigera | redigera wikitext]

Flygfoto över Johanneberg av Oscar Bladh i mitten av 1900-talet.

Området för Nedre Johanneberg ligger inom stadens tidiga markområde. Stadsplaneringen av Nedre Johanneberg började 1901 med att stadsfullmäktige i Göteborg utlyste en internationell stadsplanetävling om stadens utveckling åt söder. Det vinnande bidraget, inspirerat av Camillo Sitte var framtaget av Per Hallman och Fredrik Sundbärg. Inspirationen var hämtad från svensk medeltid och Vasarenässansen. Materialen som förespråkades var natursten och rött tegel.

År 1904 utarbetades en första plan som omfattade nuvarande Nedre Johanneberg, vilken reviderades 1917 av stadsingenjör Albert Lilienberg. Åren 1924–29 uppfördes kvarteren närmast Terrassgatan i 20-talsklassicism. Längs Gibraltargatan exploaterades området mer än vad planen från 1917 medgav. Här lämnades istället en öppen parkyta mot Johannebergskyrkans tomt.

I områdets ståtliga paradvåningar kom en stor del av dåtidens välbärgade redare och fabrikörer att bosätta sig. I synnerhet har kvarteren kring Lorensbergs villastad huserats av inflytelserika familjer som haft en betydande roll under och efter industrialismens Göteborg. Flertalet fastigheter är idag uppkallade efter dessa, såsom exempelvis Carlanderska villan och Broströmska villan.

Kvarter[redigera | redigera wikitext]

  • Kvarter 1 NÄKTERGALEN. Uppfördes 1924-28.
  • Kvarter 2 TALTRASTEN. Uppfördes 1924-28.
  • Kvarter 4 GÖKEN. Uppfördes 1928-36.
  • Kvarter 5 TOFSMESEN. Uppfördes 1928-36.
  • Kvarter 7 GRÖNSISKAN. Uppfördes 1935-37.
  • Kvarter 8 ENTITAN. Uppfördes 1934-38.

Övre Johanneberg[redigera | redigera wikitext]

Funkisbebyggelsen i Övre Johanneberg med Chalmers tekniska högskola i bakgrunden. Helikopterfoto 2013.
Funkishus på Pontus Wiknersgatan i Johanneberg i Göteborg

Området tillhörde före 1883 Krokslätts Bys Egor, och vid sekelskiftet 1900 var det fortfarande obebyggt. Funktionalismens genomslag 1930 i samband med Stockholmsutställningen 1930 resulterade i att Uno Åhrén 1936 upprättade en stadsplan med en renodlat funktionalistisk bebyggelse i Övre Johanneberg. Området bebyggdes 1937-1944 och är Göteborgs mest utpräglade område i funktionalistisk stil. När husen byggdes ansågs hyrorna mycket höga vilket resulterade i att folk drog sig för att flytta in[3].

Johannebergs vattentorn uppfördes 1925, vilket sedan 1996 är ombyggt till studentbostäder.

Johannebergskyrkan stod klar 1940 och är ritad av Sigfrid Ericson och markerar en tydlig gräns mellan 20-talsklassicismen och funkisbebyggelsen.

Övre Johanneberg ansågs inte ligga tillräckligt centralt och HSB i Johanneberg var tvungen att införa hyresrabatter för att locka boende. Stadsdelen är definierad som riksintressant för kulturmiljövården och ingår i Göteborgs Stads "Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse”.

Stadsdelen har en blandad befolkning men präglas starkt av studenter. Stiftelsen Göteborgs studentbostäder och Chalmers studentbostäder har tillsammans ca 2200 studentlägenheter i området, exempelvis Viktor Rydbergshemmet och Chabo.

Den västra delen av Johanneberg utgörs nästan uteslutande av Chalmers tekniska högskolas campus.

Vid årsskiftet 1955-1956, stod det största garage som byggts i Sverige efter andra världskriget, klart. Det var uppfört i kvarteret 18 Domherren, i triangeln vid Viktor Rydbergsgatan-Lemansgatan och Eklandagatan. Det hade två våningar under jord och tre ovan, och kunde rymma 600 bilar. Firma Centralgaraget var beställare. Här rymdes även kontor och butiker.[4][5]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Johannebergs huvudsakliga kollektivtrafik består av stombusslinjerna 18 och 19. 18 har sin ändhållplats vid Pilbågsgatan i utkanterna av Johanneberg och 19 passerar igenom Johanneberg till Fredriksdal i Mölndal. Ett antal busslinjer passerar också Johanneberg via Eklandagatan respektive Kapellplatsen. Johanneberg nås med spårvagn via kollektivtrafikshuben Korsvägen samt spårvagnshållplatsen Chalmers. Under Carlanderska sjukhemmet går Chalmerstunneln som invigdes 2000. Den förbinder spårvagnstrafiken mellan Södra Vägen i öster och Chalmers i väster. Det finns ingen hållplats inne i tunneln.

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Johanneberg

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 111 Johanneberg år 2016[6]
Johanneberg Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&07610.&&&&&07 610 &&&&&&&&&0556640.&&&&&0556 640
Befolkningsförändring 2015–2016 &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0+ 148 &&&&&&&&&&&08450.&&&&&0+ 8 450
Andel födda i utlandet 15,3 % 25,2 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0273900.&&&&&0273 900 kr &&&&&&&&&0285900.&&&&&0285 900 kr
Arbetslöshet 2,6 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 12,9 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 52,0 % 34,8 %
Andel bostäder före 1941 69,7 %
Andel bostäder i allmännyttan 6,0 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016 &&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
Andel bostäder i småhus 0,0 % 19,1 %


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1923, s. 4
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juli 2006. https://archive.is/20060716011521/http://www.familjebostader.goteborg.se/page/default.asp?iPageID=39. Läst 21 januari 2007. 
  4. ^ GT, 17 september 1955.
  5. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 131
  6. ^ Göteborgsbladet 2017: Centrum [pdf]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Edberg, Hans; Jönsson, Eva (1982). Övre Johanneberg : byggnadshistorisk beskrivning. Göteborg: Göteborgs historiska museum. Libris 1571352 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

KML is from Wikidata