Äkta johannesört

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Johannesört)
Hoppa till: navigering, sök
Äkta johannesört
Johannesört.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Kärlväxter
Tracheophyta
Klass Tvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
Ordning Malpigiaordningen
Malpighiales
Familj Johannesörtsväxter
Hypericaceae
Släkte Johannesörter
Hypericum
Art Äkta johannesört
H. perforatum
Vetenskapligt namn
§ Hypericum perforatum
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Äkta johannesört (Hypericum perforatum)[1] är en johannesörtsväxtart. Äkta johannesört ingår i släktet johannesörter, och familjen johannesörtsväxter.[1][2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Äkta johannesört är en flerårig växt med gula blommor. Den kan bli upp till 7 decimeter hög. Äkta johannesört blommar under högsommaren och hösten, från juli till september. Blommorna sitter i ganska yviga knippen i stjälkens topp.[3]

Bladen hos äkta johannesört är motsatta, elliptiskt formade och är tätt punkterade av genomskinliga körtelprickar. Foderbladen är spetsiga och både de och kronbladen har vanligen oskaftade svarta körtlar.[3]

Karakteristiskt för äkta johannesört är att strået är försett med två längsgående åsar. Förväxlingsarten fyrkantig johannesört, (Hypericum maculatum), har fyra sådana åsar, varför strået hos den får fyrkantig genomskärning.[3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Hypericum i det vetenskapliga namnet kan översättas med "över bild", vilket kan härledas från grekiskans hyper, med betydelsen "över", och eikon, med betydelsen "bild". Denna benämning kommer därav att man i gamla tider trodde sig kunna fördriva onda andar från det som bilden föreställde genom att hänga några kvistar av örter från Hypericum-släktet ovanför bilden.

Andefördrivningsförmågan går igen i en gammal benämning på johannesört, nämligen Fuga Dæmonum, där latinska fuga betyder "flykt". Fuga Dæmonum kan alltså översättas med "de onda andarnas (demonernas) flykt".

Denna tro har givit upphov till de folkliga översättningarna satansflykt och djävulsflykt som benämning på johannesört.

Perforatum kommer från att bladen ser ut att ha blivit perforerade. Hålen är små, men syns om man håller upp bladet mot ljuset. Det är på så sätt man ser om man har plockat den äkta johannesörten eller man har plockat den fyrkantiga johannesörten. Den fyrkantiga johannesörten har inga oljekörtlar i bladen och är inte heller perforerade. Vill man göra en brygd av johannesört så måste man för att få den blodröda färgen förvissa sig om att det är äkta johannesört. Den äkta johannesörten och den fyrkantiga johannesörten (som inte är verksam fysiologiskt) växer oftast på samma ställen och tätt intill varandra.

Ett gammalt namn för johannesört är mansblod/mannablod med anledning av att krossade blomknoppar avger en blodröd saft. Enligt sägnen så växte det upp en blomma på marken där Johannes Döparen halshöggs och blodet droppade ner. Därav också blommans namn.

På svenska har Hypericum perforatum slagits samman och förvanskats till hirkum pirkum som benämning på brännvin kryddat med johannesört. Uttrycket att vara pirum, det vill säga vara berusad, som beteckning på den som förtärt denna dryck i övermått ligger bakom johannesörtens alternativa namn randpirk – "Hypericum med det randiga strået".

Namnet Johannes i olika variationer (John, Hannes, Hans etc) går igen även i denna växts namn på många andra språk än svenska. En osäker förklaring är eventuellt en koppling till Johannes Döparens dag, som är midsommardagen i hela den kristna världen, en dag då det vore lämpligt att skörda de hälsobringande blommorna. Kan också vara en teori till blommans namn.[4]

På vissa håll har namnet johannesört använts även om slåttergubbe (Arnica montana) och älggräs (Filipendula ulmaria), men dessa arter är inte alls släkt med Hypericum perforatum.


Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[1]

  • H. p. angustifolium
  • H. p. chinense
  • H. p. latifolium
  • H. p. perforatum
  • H. p. songaricum
  • H. p. veronense

Användning[redigera | redigera wikitext]

  • Det röda färgämnet kan användas vid växtfärgning av textilier.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16766675. Läst 26 May 2014. 
  2. ^ World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World
  3. ^ [a b c] ”Äkta johannesört”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/hyperica/hyper/hypeper.html. Läst 23 junni 2015. 
  4. ^ Namnet johannesört har växten fått för att den blommar vid midsommar i södra Sverige, Tyskland och England. I södra Finland sker blomningnen några veckor senare, från mitten av juli till slutet av augusti. De starkaste preparaten av johannesört erhålls från växtens knoppar; näst starkast är enbart blommor. Svagare och utan inbördes skillnad i styrka är frökapslar och topparna av blommande kvistar. Hufvudstadsbladet 19 augusti 1998.
  5. ^ Forskning & Framsteg, 2009 nr 2, Intellecta Infolog, Solna 2009, ISSN 0015-7937, sida 46

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]