Hoppa till innehållet

Johannes Maccovius

Från Wikipedia
Johannes Maccovius (1588-1644).
Universitetet i Franeker, Franekers akademi i nederländska Friesland, 1622. Teckning av Pieter Feddes van Harlingen.
Synoden i Dordrecht 1618-1619. Kopparstick från 1600-talet.

Johannes Maccovius, född 1588 i Łobżenica, Polen, död 24 juni 1644, även känd som Jan Makowski, var en polsk reformert teolog. Han kom från Polen till Franeker i Nederländerna 1613 som handledare till vissa unga polska adelsmän som var studenter vid universitetet i Franeker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Makowski föddes i Łobżenica i västra Polen. Han var son till Samuel Makowski och Margaretha Seklewska. Efter att ha besökt olika universitet i Danzig 1607, Marburg 1610 och Heidelberg 1611 var han handledare för unga polska adelsmän. Därefter höll han disputationer med jesuiter och Socinierna.[1] År 1613 började Maccovius att studera vid universitetet i Franeker i Nederländerna. Maccovius blev 1614 privatdocent. År 1615 utnämndes Maccovius till professor i teologi vid universitetet i Franeker. Ryktet om Maccovius lockade under senare år många studenter till Franeker, där han tillbringade resten av sitt liv.

Maccovius var ultra-ortodox anhängare av Jean Calvin, som ständigt kom i konflikt med andra kalvinistiska teologer, och som på den omdanade synod som hölls i Dordrecht åren 1618-1619 tog en stel hållning mot alla typer av religiös tolerans. Maccovius attackerade mennoniterna i några skrifter, särskilt i "Proton Pseudos Anabaptistarum", en bittert fördomsfull bok, enligt Global Anabaptist Mennonite Encyclopedia Online.[2] På grund av sina fascinerande föredrag lockade han många studenter från Tyskland och Östeuropa, till exempel Johannes Coccejus. En teologisk tvist med Sibrandus Lubbertus avgjordes vid synoden i Dordrecht. Synoden i Dordrecht var ett kyrkomöte inom den Nederländska reformerta kyrkan, som avhölls i staden Dordrecht den 13 november 1618 till den 9 maj 1619.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Maccovius var gift tre gånger, hans första fru var Antje van Uylenburgh (död 9 november 1633), som var syster till målaren Rembrandts hustru Saskia van Uylenburgh. Han gifte sig den 27 september 1627 med Antje van Uylenburgh, dotter till Rombertus Uylenburgh (död 3 juni 1624), som var borgmästare i Leeuwarden, huvudstad i provinsen Friesland i Nederländerna, och hans hustru Sjoukje Ozinga (död 17 juni 1619). Han var på så vis svåger till Saskia van Uylenburgh, som vid tiden då hon och Rembrandt van Rijn gifte sig i juni 1634, hjälpte honom efter Antjes död. Efter systern Antjes begravning hjälpte Saskia van Uylenburgh sin svåger att organisera hushållet och hon bodde då tillfälligt en tid i Franeker, eftersom professorn var upptagen med undervisningen i teologi vid universitetet i Franeker.[3] I sitt andra äktenskap gifte han sig med en dotter till Raphael Clingbijl, medicinprofessor vid universitetet i Franeker, och i sitt tredje äktenskap gifte han sig med Froukje a Bonnama, dotter till Frederik a Bonnama, ledamot av provinsfullmäktige i Friesland.[4][5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Källa[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Johannes Maccovius, 2 maj 2015.