Johannes Malmquist
| Axel Johannes Malmquist | |
| Född | 19 oktober 1882[1] Askersunds kommun, Sverige |
|---|---|
| Död | 24 februari 1952[1] (69 år) Solna kommun, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Stockholms universitet  |
| Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Kungliga Tekniska högskolan |
| Maka | Elsa Malmquist |
| Redigera Wikidata | |
Axel Johannes Malmquist, född 19 oktober 1882 i Hammars socken, Örebro län, död 24 februari 1952 i Solna, var en svensk matematiker.
Malmquist disputerade 1909 vid Stockholms högskola under Gösta Mittag-Leffler.[2][3] Han blev 1913 professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, och stannade på tjänsten till sin pensionering 1948. Han efterträdde närmast Helge von Koch, som hade lämnat professuren i matematik 1911 och han efterträddes 1949 av Åke Pleijel.[4] Han invaldes 1943 som ledamot av Vetenskapsakademien.
Malmquist uppnådde i en rad arbeten ägnade åt den Painlevéska problemkretsen inom differentialekvationernas teori resultat av stor betydelse. Malmquists vid Tekniska högskolan hållna föreläsningar i matematik utkom i tryck 1923.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Malmquist, Axel Johannes i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
- ^ [a b] A Johannes Malmquist, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Malmquist, Johannes (1909) (på franska). Sur les équations différentielles du premier ordre dont l'intégrale générale admet un nombre fini des branches permutables autour des points critiques mobiles. (Diss. Stockholm: Högsk.). Upsal. Libris 1241688
- ^ The Mathematics Genealogy Project: Axel Malmquist
- ^ KTH: En kort historik över professorer vid Institutionen för Matematik, läst 1 maj 2010