John Bauer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
John Bauer
John Bauer1.JPG
Född4 juni 1882
Jönköping, Sverige Sverige
Död20 november 1918 (36 år)
Vättern, Sverige
BegravningsplatsÖstra kyrkogården, Jönköping[1][2]
NationalitetSvensk
FöräldrarJoseph Bauer[3]
Emma Charlotta Bauer
Make/makaEster Ellqvist
(g. 1906–1918)[3]
Konstnärskap
FältMålningar och illustrationer
MotivSagomotiv
UtbildningKonstakademien
Signatur
John Bauer artist Sweden (signature).jpg
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
John Bauer cirka 1895.

John Albert Bauer, född 4 juni 1882 i Jönköping, Småland, död 20 november 1918Vättern, var en svensk konstnär, målare och illustratör. Han är som mest känd för sina illustrationer till de tidiga upplagorna av Bland tomtar och troll.

Bauer föddes och växte upp i Jönköping. Som sextonåring flyttade han till Stockholm för att studera konst. Han fick sina första jobb som illustratör. På Kungliga akademien för de fria konsterna träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist som också var elev vid akademien. De gifte sig 1906 i Gränna.

Tidigt i sin karriär så gjorde Bauer ett antal resor som för alltid kom att prägla hans konst. Han reste till Lappland, Tyskland och Italien. Det mesta av Bauers arbete består av akvareller men han målade också i olja och väggmålningar (fresk). Hans illustrationer har haft och har en djup påverkan på den svenska folkloren och sagoberättandet.

Vid 36 års ålder omkom John tillsammans med sin hustru Esther Ellqvist-Bauer och deras son Bengt när ångbåten Per Brahe förliste på Vättern utanför Hästholmen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

De tidiga åren och utbildning[redigera | redigera wikitext]

John Bauers mamma Emma Charlotta Bauer (1850–1923) var en mjölnardotter från Habo. 1873 gifte hon sig med Joseph Bauer (1849–1921), bördig från Tyskland. Paret fick fyra barn: Hjalmar, Anna, John och Ernst (”Enne”).[4]

I Jönköping växte John Bauer upp vid Östra torget där hans far drev en framgångsrik charkuterirörelse. Vid Rocksjön hade familjen sitt sommarställe Villa Sjövik, som Bauer återkom till under hela sitt liv[5]. 16 år gammal for Bauer till Stockholm för att utbilda sig till konstnär. Han började på Tekniska skolan (Konstfack) och Althins målarskola[6]. Två år senare blev han antagen som elev vid Kungliga Akademien för de fria konsterna.[7] Han gjorde tillsammans med sin fru Ester studieresor i Tyskland och Italien, till skillnad från majoriteten av hans svenska samtida konstnärer som reste till Paris. 1907 började han att illustrera sagosamlingen Bland tomtar och troll och räknades snart som Sveriges främste sagotecknare[av vem?].

Han utförde även väggmålningar, bland annat fresken Den helige Martin och tiggaren i Odd Fellows lokal i Nyköping. Han finns representerad på Jönköpings läns museum[8], Röhsska museet[9], Nationalmuseum[10], Göteborgs konstmuseum[11], Norrköpings Konstmuseum[12]  Nordiska museet[13]Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland[14], Jamtli[15]Litografiska museet[16] och Malmö museer.

Vid första världskrigets utbrott upplevde han trollen som alltför begränsande för konstnärskapet. Han började teckna kubistiskt. Samtidigt var han orolig för sitt äktenskap. Han byggde sitt drömhus i Djursholm för sin familj.[källa behövs]

Lapplandsresan[redigera | redigera wikitext]

15 juli 1905 reste John Bauer till Lappland[17]. Uppdraget var att illustrera det praktverk om Lappland som bokförläggaren Carl Adam Victor Lundholm hade bestämt sig för att göra. Bauer var yngst av de illustratörer som var engagerade i arbetet. Han tillbringade en månad i norr[förtydliga] och försökte få kontakt med Samerna och jobbade med pennteckningar och akvareller. Han lade mycket tid på att skissa detaljer ur redskap, dräkter och föremål. Detaljerna återkommer i hans sagoillustrationer. Under resan fotograferade han flitigt. Dessa foton använde han sedan som förlagor till sina illustrationer.

Lapplandsresan lämnade ett bestående intryck hos Bauer och den återkom ständigt i hans konst i form av folkloristiska drag. Ren- och vargskinn återkommer i trollens klädnad, liksom detaljer i luvorna, pjäxorna och de breda bältena med krumma knivar som trollen bär.[18]

Uppvaktning och giftermål[redigera | redigera wikitext]

John Bauer tillsammans med sonen Bengt ("Putte") 1917. Fotograf är troligen Esther Bauer.
Familjen Bauers sommarställe Villa Sjövik vid Rocksjön i Jönköping.
Porträttbild av Ester Ellqvist och John Bauer.
Ester Ellqvist och John Bauer

John Bauer träffade Ester Ellqvist på Konstakademien där de båda började studera höstterminen 1900. Deras kärleksförbindelse verkar ha tagit form i början av 1902. Relationen präglades av stark passion som rymde stark kärlek men också mycket svartsjuka och ambivalens.[19] Den 18 november 1906 var det lysning för paret Bauer-Ellqvist och de gifte sig den 18 december samma år.[20]

Vid flytten från Bunn i Småland drunknade John Bauer 36 år gammal med sin maka Ester Ellqvist och deras treårige son Bengt, kallad Putte, då ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern utanför Hästholmen 1918. Fyra år senare bärgades Per Brahe och familjen Bauer begravdes på Östra kyrkogården i Jönköping.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

I samband med Bauers 100-årsdag 1982[21] gav Postverket ut en serie om fyra och 1997 en serie om tre frimärken med motiv ur Bland tomtar och troll.

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns ett huvud[22] i brons föreställande Bauer utfört av konstnären Karl Hultström.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Harald Schiller: John Bauer, sagotecknaren, 1942
  • Gunnar Lindqvist: John Bauer, 1979
  • Helen Agrenius: Om konstnären John Bauer och hans värld, 1996
  • Anna Nilsson: John Bauer: Bland tomtar och troll, Umeå universitet, C-uppsats, 1999
  • Lars Bergquist: Per Brahes undergång och bärgning (Norstedts, 1980)
  • Bauer, John i Vem var det? (1944)
  • Margareta Wersäll: Allt är en bild av mitt hjärta – konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist, 2014
  • Gunnar Lindqvist: John och Ester – Makarna Bauers konst och liv, 1991
  • Karin Sidén & Carina Rech (red.) Trollbunden. John Bauer och den magiska naturen. Utställningskatalog Waldemarsudde 2020. ISBN 9789186265502

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ John Bauer, Gravar.se, läs online, läst: 20 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Östra kyrkogården Jönköping: John Bauer, kulturgravar.se, YouTube-videoidentifikator: gUZoy4f78YI, läst: 17 november 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] John A Bauer, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 19089, läst: 7 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Schiller, Harald. John Bauer Sagotecknaren 
  5. ^ Agrenius, Helen (1996). Om konstnären John Bauer 
  6. ^ Lindqvist, Gunnar. John Bauer 
  7. ^ Corin, Claes (2013). I John Bauers fotspår 
  8. ^ Jönköping läns museum
  9. ^ Röhsska museet
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Göteborgs konstmuseum
  12. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 mars 2020 
  13. ^ Nordiska museet
  14. ^ Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland
  15. ^ Jamtli
  16. ^ Litografiska museet
  17. ^ Lindqvist, Gunnar (1991). John och Ester - makarna Bauers konst och liv 
  18. ^ Lindqvist, Gunnar (1979). John Bauer 
  19. ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta 
  20. ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta – konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist 
  21. ^ Postmuseum
  22. ^ Gripsholm

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]