John Bauer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Troll och Tuvstarr, målade av Bauer år 1915.
John Bauer
John Bauer1.JPG
Född 4 juni 1882
Jönköping, Sverige
Död 20 november 1918 (36 år)
Vättern, Sverige
Begravningsplats Östra kyrkogården, Jönköping[1]
Nationalitet Svensk
Make/maka Ester Ellqvist
(g. 1906–1918)[2]
Konstnärskap
Fält Målningar och illustrationer
Motiv Sagomotiv
Utbildning Konstakademien

John Albert Bauer, född 4 juni 1882 i Jönköping, Småland, död 20 november 1918Vättern, var en svensk konstnär, målare och illustratör. Han är som mest känd för sina illustrationer till de tidiga upplagorna av Bland tomtar och troll.

Bauer var född och uppvuxen i Jönköping. Som sextonåring flyttade han till Stockholm för att studera konst. Han fick sina första jobb som illustratör. På Kungliga akademien för de fria konsterna träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist som också var elev vid akademien. De gifte sig 1906 i Gränna.

Tidigt i sin karriär så gjorde Bauer ett antal resor som för alltid kom att prägla hans konst. Han reste till Lappland, Tyskland och Italien. Det mesta av Johns  arbete består av akvareller men han målade också i olja och väggmålningar (fresk). Hans illustrationer har haft och har en djup påverkan på den svenska folkloren och sagoberättandet.

Vid 36 års ålder omkommer John tillsammans med sin hustru Esther Ellqvist- Bauer och deras son Bengt (”Putte”) när ångbåten Per Brahe förliser på Vättern utanför Hästholmen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

De tidiga åren och utbildning[redigera | redigera wikitext]

John Bauers mamma Emma Charlotta Bauer (1850–1923) var en mjölnardotter från Habo. 1873 gifte hon sig med Joseph Bauer (1849–1921), bördig från Tyskland. Paret fick fyra barn: Hjalmar, Anna, John och Ernst (”Enne”)[3]

I Jönköping växte John upp vid Östra torget där hans far drev en framgångsrik charkuterirörelse. Men familjens sommarställe Villa Sjövik vid Rocksjön ska vara den plats till vilken John återkommer under hela sitt liv[4].

Familjen Bauers sommarställe Villa Sjövik vid Rocksjön i Jönköping.

16 år gammal far John till Stockholm för att utbilda sig till konstnär. Han börjar på Tekniska skolan (Konstfack) och Caleb Althins målarskola[5]. Två år senare blir han antagen som elev vid Kungliga Akademien för de fria konsterna.[6] Han gjorde tillsammans med sin fru Ester studieresor i Tyskland och Italien, till skillnad från majoriteten av hans svenska samtida konstnärer som reste till Paris. 1907 började han att illustrera sagosamlingen Bland tomtar och troll och räknades snart som Sveriges främste sagotecknare.

Han utförde även väggmålningar, bland annat fresken Den helige Martin och tiggaren i Odd Fellows lokal i Nyköping. Han finns representerad på Jönköpings läns museum, Röhsska museet[7], Nationalmuseum[8], Göteborgs konstmuseum[9] och Malmö museer.

Vid första världskrigets utbrott kändes trollen alltför begränsande för konstnärskapet. Han började teckna kubistiskt och var samtidigt orolig för sitt äktenskap. Han byggde sitt drömhus i Djursholm för sin familj och kanske för en nystart.[källa behövs]

I samband med Bauers 100-årsdag 1982 gav Postverket ut en serie om fyra och 1997 en serie om tre frimärken med motiv ur Bland tomtar och troll.

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns ett huvud i brons föreställande Bauer utförd av konstnären Karl Hultström.

Lapplandsresan[redigera | redigera wikitext]

15 juli 1905 reser John Bauer till Lappland[10]. Uppdraget är att illustrera det praktverk om Lappland som bokförläggaren Carl Adam Victor Lundholm bestämt sig för att göra. Fler illustratörer är engagerade i arbete och John är yngst i gruppen. Han tillbringar en månad i norr och försöker få kontakt med Samerna och jobbar med pennteckningar och akvareller. John lade mycket tid på att skissa av detaljer ur redskap, dräkter och föremål. Detaljer som vi ser återkommer i hans sagoillustrationer. Under resan fotograferade John flitigt. Dessa foton använde han sedan som förlagor till sina illustrationer.

Så här skriver han hem till Ester:

"Strax förut hade jag stående på ett block skrålat mina hymner till skönheten till fjällen till trollen till dej.jag är vansinnig när jag är ensam i fjällen. Jag har en härlig röst när jag får skrika ut, och ingen, ingen hör mej. Ömsom är jag John Bauer, ömsom är jag vagant, ömsom är jag troll." Ur brev till John från Ester, Lappland 13 augusti 1904[11]

Lapplandsresan lämnade ett bestående intryck hos John och den återkom ständigt i hans konst. Det vi kan se är de folkloristiska dragen som han fann i detaljerna. Ren- och vargskinn återkommer i trollens klädnad. Vi kan se detaljer i luvorna, pjäxorna och de breda bälten trollen bär i vilken den krumma kniven hänger.[12]

Uppvaktning och giftermål[redigera | redigera wikitext]

John Bauer tillsammans med sonen Bengt ("Putte") 1917. Fotograf är troligen Esther Bauer.

John träffade Esther Ellqvist på Konstakademien där de båda började studera höstterminen 1900. Deras kärleksförbindelse verkar ha tagit form i början av 1902. Relationen präglas av stark passion som rymmer stark kärlek men också mycket svartsjuka och ambivalens.[13]. Den 18 november 1906 har de lysning för paret Bauer- Ellqvist och de gifter sig den 18 december samma år.[14]

Vid flytten från Bunn i Småland drunknade John Bauer (36 år gammal) med sin maka Ester Ellqvist och deras treårige son Bengt, kallad Putte, då ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern utanför Hästholmen 1918. Det skulle senare visa sig att det bland annat var de symaskiner från Husqvarna som fanns ombord var fellastade och inte tillräckligt fastsurrade vilket fick förödande konsekvenser i den hårda stormen. Ombord fanns 16 besättningsmän och åtta passagerare. Ingen av dem överlevde. Fyra år senare bärgades Per Brahe och familjen Bauer begravdes på Östra kyrkogården i Jönköping.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Harald Schiller: John Bauer, sagotecknaren, 1942
  • Gunnar Lindqvist: John Bauer, 1979
  • Helen Agrenius: Om konstnären John Bauer och hans värld, 1996
  • Anna Nilsson: John Bauer: Bland tomtar och troll, Umeå universitet, C-uppsats, 1999
  • Lars Bergquist: Per Brahes undergång och bärgning (Norstedts, 1980)
  • Bauer, John i Vem var det? (1944)
  • Margareta Wersäll: Allt är en bild av mitt hjärta – konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist, 2014
  • Gunnar Lindqvist: John och Ester – Makarna Bauers konst och liv, 1991

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ John Bauer, Gravar.se, läs online, läst: 20 mars 2017
  2. ^ John A Bauer, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 19089, läst: 7 oktober 2017
  3. ^ Schiller, Harald. John Bauer Sagotecknaren 
  4. ^ Agrenius, Helen (1996). Om konstnären John Bauer 
  5. ^ Lindqvist, Gunnar. John Bauer 
  6. ^ Corin, Claes (2013). I John Bauers fotspår 
  7. ^ Röhsska museet
  8. ^ Nationalmuseum
  9. ^ Göteborgs konstmuseum
  10. ^ Lindqvist, Gunnar (1991). John och Ester - makarna Bauers konst och liv 
  11. ^ Bauer, John (1904). Brev till Ester. sid. KB: Ep B 20 J. Bauer brev till hustrun Esther B. 21 st 1904. 12 st, 1902–1903 
  12. ^ Lindqvist, Gunnar (1979). John Bauer 
  13. ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta 
  14. ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta – konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]