Jordanes

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Jordanes var en historiker av gotisk släkt. Enligt vissa källor skall han ha varit biskop i Kroton500-talet. Handskrifterna har också namnvarianterna Jordanis och Jornandes. De få upplysningar som finns om honom är hans egna i kap. 266 av Getica. Hans farfar hette Paria, hans far Alanoviiamuthis.[1] Jordanes anger att han var sekreterare åt Gunthig magister militum, även kallad Baza, vars farfar Andelas härstammade från amalerna.

Han säger sig ha "bristande utbildning", men gav ändå ut ett antal historiska verk, som är ett unikt källmaterial från denna tid. Hans första verk kallas i några handskrifter De origine actibusque Getarum ("Goternas ursprung och bedrifter"), allmänt sedan 1800-talet kallad Getica, skriven troligtvis år 551 med utgångspunkt att i kap. 104 nämns en tidsangivelse troligen relaterad till pesten i Rom 542. Efter Getica skrev Jordanes en romers historia, Romana, som har olika titlar i olika manuskript.

Jordanes var känd i den nordiska historieforskningen redan under medeltiden. Prosaiska krönikan drar slutsatser angående goternas härstamning från Norden och talar om honom som: "en viss mästare, som hette Ardan".[2]

Getica[redigera | redigera wikitext]

I Getica beskriver Jordanes goternas långa historia. Han hävdade att de ursprungligen kommit från det som idag kallas Skandinavien, och beskriver ön Scandzas geografi och folk, där över 25 folk nämns, exempelvis Suehans i kap. 21 och i kap. 22 Suethidi, Gauthigoth och Ostrogothae, inom litteratur och forskning ofta hänvisat som svear och götar. Sedan följer tvåtusen års historia, från Berigs utvandring i forntiden fram till Belisarius erövring av Ravenna år 540. Verket är enligt Jordanes egen uppgift i första kapitlet delvis en kortfattad sammanfattning av Flavius Magnus Aurelius Cassiodorus Historia Gothorum. Ett verk i tolv band som ej finns bevarat.

Cassiodorus verk var ett historiskt monument för de ostrogotiska härskarna, fullbordat 533. Men vid tillkomsten av Getica hade den politiska situationen vänt. Det Bysantinska riket hade besegrat ostrogoterna. Jordanes tar med de senaste händelserna och avslutar sammandraget med att deklarera sitt syfte att hedra segraren.

Arne Søby Christensen om Cassiodorus, Jordanes, och goterna.[redigera | redigera wikitext]

Den danske universitetslektorn Arne Søby Christensen menar i en 2002 utkommen bok Cassiodorus, Jordanes, and the History of the Goths. Studies in a Migration Myth att mycket av materialet i Getica inte bygger på inhemska gotiska traditioner, utan det skall av Cassiodorus ha sammanställts och anpassats ur den klassiska historieskrivningen,[3] vilket Jordanes också själv intygar i kap. 3 med "Till innehållet har jag fogat åtskilligt från grekiska och latinska historieskrivare."

Christensens verk granskar Jordanes verk Getica och vilka källor som låg till grund för verket. Det ska först göras klart att Christensen avstår medvetet alla arkeologiska diskussioner av Wielbark- och Cjernjakov-kulturerna. Det blir alltså en diskussion av skrivna källor i hans bok. Christensen huvudtes är att Jordanes inte har använt sig av några gotiska traditioner. Jordanes verk är enligt Christensen osjälvständigt gentemot Cassiodoros därför upprepas Amalernas släkthistoria.

Christensen menar att Prokopios beskrivning av herulernas anknytning till Skandinavien har varit en av inspirationerna – och han framhåller Jordanes egen referens till Ranus Rodulf vid Theoderiks hov. som ett av skälen som Cassiodorus och Jordanes talar för goternas skandinaviska ursprung. Att mycket av den första delen av Jordanes text är hämtad från källor om andra folk än goterna är helt klart.

Jordanes hänvisar dock till goternas traditioner i sånger ,carmina prisca och Ian Wood som recenserade Christensen i dansk Historisk Tidskrift menar att Christensson alltför hårt förnekar alla gotiska källor för texten och att han har behandlar Jordanes verk som alltför osjälvständigt gentemot Cassiodorus.[4]

Textutgåvor och översättningar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]