Hoppa till innehållet

Jukkasjärvi

Jukkasjärvi
Čohkkiras
Tätort
Kyrkby
Vy över Jukkasjärvi i juli 2002
Vy över Jukkasjärvi i juli 2002
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Distrikt Jukkasjärvi distrikt
Koordinater 67°51′7″N 20°36′10″Ö / 67.85194°N 20.60278°Ö / 67.85194; 20.60278
Area 153 hektar (2023)[1]
Folkmängd 753 (2023)[1]
Befolkningstäthet 4,9 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8632[2]
Beb.områdeskod 2584TB101 (1960–)[3]
Geonames 8132806
Ortens läge i Norrbottens län.
Ortens läge i Norrbottens län.
Ortens läge i Norrbottens län.
Wikimedia Commons: Jukkasjärvi
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Pelarsalen i Ishotellet i Jukkasjärvi.

Jukkasjärvi (finska och meänkieli: Jukkasjärvi; nordsamiska: Čohkkiras) är en tätort i Jukkasjärvi distrikt i Kiruna kommun och kyrkbyn i Jukkasjärvi socken, belägen på norra stranden av ett sel i Torne älv. Byn ligger drygt 17 kilometer öster om Kiruna.

Namnet Čohkkiras betyder mötesplats på nordsamiska.

Platsen omnämns första gången 1554, då birkarlen och lappfogden Olof Henriksson (Kaisa) i Niemis innehade fiskerätten där. Han innehade också fiskerätten i den närbelägna sjön Sautusjärvi.

Jukkasjärvi är kyrkbyn i Jukkasjärvi socken, och fick sina första fasta invånare på 1600-talet. Länge bodde enbart församlingens präst och klockare och deras familjer i byn, men från och med 1700-talets andra fjärdedel har ett flertal finskspråkiga nybyggarsläkter slagit sig ned där.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Jukkasjärvi, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Jukkasjärvi 1940–2020[4][5][6][7][8][9][10][11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1940
 
568 ##
1945
 
605 ##
1950
 
463 ##
1960
 
540 138
1965
 
408 137
1970
 
485 137
1975
 
449 140
1980
 
685 151
1990
 
504 143
1995
 
527 146
2000
 
541 146
2005
 
519 144
2010
 
548 144
2015
 
607 137
2020
 
692 138
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Vid folkräkningen år 1890 var 189 personer skrivna i Jukkasjärvi.[13]

Jukkasjärvi är främst känt för det stora ishotellet, världens största hotell av is och snö och som till och med omnämnts som ett av Sveriges sju underverk.[14] Utöver det har orten också en kyrka, Jukkasjärvi kyrka med den berömda altartavlan, en triptyk skapad av Bror Hjorth, och en livsmedelsbutik (Coop Nära).

  1. 1 2 Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 25 januari 2014.[källa från Wikidata]
  3. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 239. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85
  8. Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76
  9. (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
  12. ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016.
  13. ”Folkräkningen 1890 - Norrbottens län”. Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919044307/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=Jukkasj%E4rvi&txtfnamn=&txtenamn=&ns=exakt&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=Jukkasj%E4rvi&yrke=&selkon=&selciv=&sortering=&action=S%F6k. Läst 11 juli 2016.
  14. "What are the Seven Wonders of Sweden?" Arkiverad 4 april 2009 hämtat från the Wayback Machine., About.com, retrieved October 16, 2008.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]