Juristprogrammet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Juristprogrammet är i Sverige ett utbildningsprogram vid universitet som leder till juristexamen.[1] Motsvarande utbildningsprogram finns i de flesta länder.

Upplägg[redigera | redigera wikitext]

Juristprogrammet omfattar 4,5 år, uppdelade i nio terminer. Varje år är indelat i två terminer, och skiftar dels varje sommar och dels en bit in i januari. Varje termin motsvarar 30 högskolepoäng, vilket ger totalt 270 högskolepoäng.[1]

På juristprogrammet används betygsskalan UM, som består av betygsstegen U, B, BA och AB.

Antagning[redigera | redigera wikitext]

Antagningen till juristprogrammet sker två gånger per år, under höst- och vårterminen.[2] För att få behörighet till juristprogrammet krävs grundläggande högskolebehörighet samt Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 och Historia 1b/1a1+1a2, eller Samhällskunskap A och Historia A.[1]

Söktrycket har under lång tid varit mycket högt, vilket har medfört höga krav på gymnasiebetyg och/eller högskoleprovspoäng. Juristprogrammet vid Stockholms universitet har i flera år varit Sveriges mest sökta utbildning. Samtliga av de fyra mest sökta utbildningarna höstterminerna 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018 var juristprogram.[3]

Sveriges mest sökta utbildningar höstterminen 2018[redigera | redigera wikitext]

1. Juristprogrammet, Stockholms universitet (7109 sökande)
2. Juristprogrammet, Uppsala universitet (6371 sökande)
3. Juristprogrammet, Lunds universitet (6033 sökande)
4. Juristprogrammet, Göteborgs universitet (5672 sökande)

Placering efter antal sökande, övriga juristprogram[redigera | redigera wikitext]

10. Juristprogrammet, Örebro universitet (4857 sökande)
24. Juristprogrammet, Karlstads universitet (3680 sökande)
25. Juristprogrammet, Umeå universitet (3626 sökande)[3]

Lärosäten[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns det sju universitet som erbjuder juristprogrammet:

Därtill finns det svenskspråkiga juristutbildningar vid Helsingfors Universitet, upp till och med Juris Magister, samt vid Åbo Akademi, upp till och med kandidatexamen som rättsnotarie.[4] [5][6]

Rankning[redigera | redigera wikitext]

QS World University Ranking[redigera | redigera wikitext]

2019 återfinns tre av Sveriges juristutbildningar:[7]

  • Stockholms universitet, plats 101-150
  • Lunds universitet, plats 101-150
  • Uppsala universitet, plats 101-150

Samt, i Finland:

  • Helsingfors universitet (101-150)

Times Higher Educations rankning[redigera | redigera wikitext]

2019 återfinns sex av Sveriges juristutbildningar:[8]

  • Uppsala universitet, plats 94
  • Lunds universitet, plats 96
  • Stockholms universitet, plats 144
  • Göteborgs universitet, plats 170
  • Umeå universitet, plats 251-300
  • Örebro universitet, plats 351-400

Samt, i Finland:

  • Helsingfors universitet, plats 91

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] "SU: Juristprogrammet". Stockholms universitet. Läst 17 augusti 2017.
  2. ^ Juristprogrammen vid Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Örebro universitet antar dock enbart till höstterminerna.
  3. ^ [a b] "Antagningsstatistik". UHR. Läst 27 april 2018.
  4. ^ ”Studera juridik – juristen.fi” (på sv-SE). juristen.fi. http://juristen.fi/studera-juridik-i-finland/. Läst 30 november 2017. 
  5. ^ Studier | Helsingfors universitet” (på sv). Helsingfors universitet. 26 september 2016. https://www.helsinki.fi/sv/juridiska-fakulteten/studier. Läst 30 november 2017. 
  6. ^ ”Åbo Akademi - Rättsnotarie”. www.abo.fi. https://www.abo.fi/ansok/rattsnotariesok. Läst 30 november 2017. [död länk]
  7. ^ ”QS World University Rankings by Subject 2019: Law.”. https://www.topuniversities.com/university-rankings/university-subject-rankings/2019/law-legal-studies. Läst 1 april 2019. 
  8. ^ ”World University Rankings” (på en). Times Higher Education (THE). 17 augusti 2016. https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/2017/world-ranking. Läst 1 april 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]