Justine le Clercq
| Justine le Clercq | |
 Justine le Clercq, 2016. | |
| Född | 1967[1] Haag |
|---|---|
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
| Sysselsättning | Författare, sexarbetare[2], aktivist[3] |
| Redigera Wikidata | |
Justine le Clercq-Verhoog,[4] född 1967[5][6] i Haag, är en nederländsk författare och sexarbetaraktivist.[7] Efter en orolig ungdomstid har hon sedan 2004 publicerat texter och senare böcker med berättelser om personer från samhällets utkant. 2013 uppmärksammades utställningen Gratis is het woord niet, och senare har hon arbetat för en kooperativt driven bordell i Amsterdam.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]le Clercq växte upp i en medelklassmiljö, som dotter till konstnären Aat Verhoog. Vid femton års ålder rymde hon hemifrån och bodde i sex års tid på härbärgen, ungdomsanstalter eller i bilar. 2013 såg hon tillbaka på denna period som en lärorik tid.[8]
Författare och kurator
[redigera | redigera wikitext]le Clercqs texter har synts i litterära tidskrifter som Lave och De Brakke Hond. Hennes författarkarriär inleddes 2004 med novellen "Julia" i Haags Straatnieuws.[9] Den presenterade en ung kvinna som lever som prostituerad och nyttjar droger – men långtifrån ser sig som något försvarslöst offer – en figur som le Clercq under de kommande tre åren fortsatte att berätta om i tidningen. Denna och andra av le Clercqs litterära gestalter, ofta exempel på personer i samhällets utkant, har hämtat inspiration från hennes egen omtumlande ungdomstid. Med personlig erfarenhet från konstvärlden ser hon också detta som en "marginal" som fångat hennes intresse.[8]
2011 kom le Clercqs uppmärksammade debutroman De roemlozen ('De skamliga').[8] Två år senare publicerades Wegens geluk gesloten[8] ('Stängt på grund av lycka'), en novellsamling som gavs betyget fyra stjärnor och den samlande beskrivningen "ett universum av tjackpundare, horor, galenskap, sjukdom och död" i dagstidningen Het Parool.[10] Boken, som inleds med texten till Maarten van Roozendaals låt "Red mij niet" ('Rädda mig inte') lyfter fram le Clercqs tanke om att slippa bli sedd som ett offer som behöver skyddas från andra alternativt henne själv.[8] En annan av novellerna kretsar kring de reglerade prostitutionsstråken där gatuprostitution var tillåten, zoner som etablerades i ett antal nederländska städer i slutet av 1900-talet men i de flesta fall togs bort åren kring 2010.[11]
le Clercq har också vid olika tillfällen verkat som konstkurator.[12][13] 2013 organiserade le Clercq den turnerande grupputställningen Gratis is het woord niet ('Gratis är inte ordet'), namngiven efter en dikt av Arnon Grunberg. Hon hade bett ett antal bildkonstnärer och författare att skapa verk baserat på just den här dikten. Utställningen visades bland annat i Pulchri i Haag och i ECI Cultuurfabriek i Roermond, med verk av namn som Marlies Dekkers, Hein de Kort, Bridget Maasland och Monique Sluyter. När utställningen i november samma år, vid slutet av turnén, skulle visas i stadshuset i Haag vägrade myndigheterna låta ställa ut vissa av de ingående verken i utställningen;[14] detta inkluderade verk av Pat Andrea och Kamagurka.[15]
Romanen Krimp publicerades 2017, liksom hennes tidigare böcker på förlaget Podium. Historien kretsar kring "Lina" som intalar sig att hon för ett "normalt" liv, med arbete, kollegor, bil, hus och från och till pojkvän. Men något står inte rätt till, och när hennes far fyller 80 år kommer en mängd glömda ting upp till ytan. I boken undersöker le Clercq vad som krävs för att en kvinna ska ta till våld.[16] Boken har hämtat viss inspiration från när hon själv blev arresterad 1989.[6][17]
Socialt arbete, bordelladministratör
[redigera | redigera wikitext]le Clercq har sedan 2001[9] ägnat sig åt socialt arbete.[18] På grund av erfarenheter av drogmissbruk och tre år som prostituerad på 1980-talet (mellan 18 och 21 års ålder[19]) har hon även kommit att engagera sig i den nederländska sexbranschen och dess utveckling.[8]
I mitten av 2010-talet arbetade le Clercq en kort tid för en sexbutik, och därefter valdes hon till styrelsen för en bordell i Amsterdam. Bordellen startades 2017[20][21] som ett kooperativ, med delat ägande[19] och sammanlagt 14 "fönster" i De Wallen. Projektet inspirerades av ett kommunalt initiativ två år tidigare.[22] le Clercq anser att den hårt reglerade nederländska prostitutionsmarknaden bidrar till ofriheter och färre möjligheter för de enskilda sexarbetarna.[18] Bland annat har man haft problem med förbudet för sexarbetare i De Wallen att kunna marknadsföra sin verksamhet på sociala medier.[23]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]| År | Titel | Uitgever | ISBN | Notitie |
|---|---|---|---|---|
| 2011 | De roemlozen | Podium | ISBN 9789057594335 | roman |
| 2013 | Wegens geluk gesloten | Podium | ISBN 9789057595974 | kortroman |
| 2017 | Krimp | Podium | ISBN 9789057598746 | roman |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1438144947749153-1, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Interview With An Amsterdam Brothel Chairwoman (på engelska), 9 januari 2024, läs online, läst: 6 maj 2025.[källa från Wikidata]
- ^ Amsterdam's new tourism campaign is ready to ruffle some feathers (på engelska), läs online, läst: 6 maj 2025.[källa från Wikidata]
- ^ ”Rijksmuseum Twenthe Collectie” (på nederländska). collectie.rijksmuseumtwenthe.nl. https://collectie.rijksmuseumtwenthe.nl/zoeken-in-de-collectie/detail/id/a962cc4f-d166-59f0-9cfa-33abba434118. Läst 7 maj 2025.
- ^ ”De Roemlozen – Justine Le Clerq | VrouwDebuutPrijs” (på nederländska). http://www.vrouwdebuutprijs.com/de-roemlozen-justine-le-clerq/. Läst 6 maj 2025.
- ^ [a b] BW H. Ontwerpers. ”Justine le Clerq” (på nederländska). Leeuwarden City of Literature. https://leeuwardencityofliterature.nl/en/uitgesteld-geluk/justine-le-clerq/. Läst 6 maj 2025.
- ^ Woolsey, Barbara (30 mars 2023). ”Amsterdam's new tourism campaign is ready to ruffle some feathers” (på engelska). Lonely Planet. https://www.lonelyplanet.com/news/amsterdam-new-rules-overtourism-red-light-district. Läst 6 maj 2025.
- ^ [a b c d e f] Spek, Tanya van der (6 november 2013). ”Koene buitenstaanden en heroïsche verlizers – interview justine le clercq” (på nederländska). Straatniews (14): sid. 18–19. http://www.haagsstraatnieuws.nl/wp-content/uploads/2014/03/HSN2013_14.pdf.
- ^ [a b] ”Samensmelten: Aat Verhoog bij Zuidkoop Natural Projects” (på nederländska). jaar2011.middendelfland.net. 17 november 2011 / 04 april 2024. https://jaar2011.middendelfland.net/westland/aatverhoog.htm. Läst 7 maj 2025.
- ^ Henderson, Jasper (21 november 2013). ”Universum vol junks, hoeren en gekte (****)” (på nederländska). Het Parool. https://www.parool.nl/kunst-media/universum-vol-junks-hoeren-en-gekte~b836549e/. Läst 6 maj 2025.
- ^ Kastoryano, Stephen; Bisschop, Paul; Klaauw, Bas Van Der (2015) (på engelska). Street Prostitution Zones and Crime. doi:. http://rgdoi.net/10.13140/RG.2.1.1698.2885. Läst 6 maj 2025.
- ^ ”Marlène Dietrich” (på nederländska). Regentenkamer. 10 maj 2017. https://regentenkamer.nl/expositie/marlene-dietrich/. Läst 7 maj 2025.
- ^ ”Exposities Archief - Pagina 2 van 6” (på nederländska). Regentenkamer. 2017. https://regentenkamer.nl/expositie/page/2/. Läst 7 maj 2025.
- ^ A.H.J. Dautzenberg (13 november 2013). ”Oh oh Den Haag – A.H.J. Dautzenberg” (på nederländska). www.ahjdautzenberg.nl. https://www.ahjdautzenberg.nl/2013/11/gratis-is-het-woord-niet/. Läst 6 maj 2025.
- ^ De Contrabas (24 november 2013). ”Den Haag: wat zit er bij jullie in het water?” (på nederländska). Literair Weblog De Contrabas. https://web.archive.org/web/20131124163507/http://www.decontrabas.com/de_contrabas/2013/11/den-haag-wat-zit-er-bij-jullie-in-het-water.html. Läst 6 maj 2025.
- ^ Janna ter Meulen (16 mars 2018). ”Recensie: Justine le Clercq – Krimp” (på nederländska). Tzum. https://www.tzum.info/2018/03/recensie-justine-le-clercq-krimp/. Läst 6 maj 2025.
- ^ ”Justine le Clercq” (på engelska). Uitgeverijpodium. 2 oktober 2023. https://uitgeverijpodium.nl/auteur/justine-le-clercq. Läst 6 maj 2025.
- ^ [a b] Elard (9 januari 2024). ”Interview With An Amsterdam Brothel Chairwoman” (på engelska). Amsterdam Red Light District. https://www.amsterdamredlightdistricttour.com/news/interview-amsterdam-brothel-owner/#Who_is_Justine_le_Clercq_and_in_what_ways_are_you_involved_with_Amsterdams_Red_Light_District. Läst 6 maj 2025.
- ^ [a b] Ferrer, Isabel (28 augusti 2017). ”How a brothel in Amsterdam empowers sex workers” (på engelska). EL PAÍS English. https://english.elpais.com/elpais/2017/08/28/inenglish/1503919322_472902.html. Läst 6 maj 2025.
- ^ Leeuwen, Abuzer van (24 augusti 2017). ”Sex workers in the Netherlands: My Red Light and being their own boss | DutchReview” (på brittisk engelska). Dutch Review. https://dutchreview.com/culture/society/sex-workers-in-the-netherlands-my-red-light/. Läst 6 maj 2025.
- ^ Williams, Gisela (14 augusti 2017). ”A Dutch Effort to Form a Prostitute Cooperative Is Met With Hope and Skepticism” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/08/14/world/europe/amsterdam-netherlands-prostitute-cooperative.html. Läst 6 maj 2025.
- ^ Dries Arnolds / Janene Pieters (12 maj 2017). ”Brothel run by sex workers shows Amsterdam's entrepreneurial spirit | NL Times” (på engelska). nltimes.nl. https://nltimes.nl/2017/05/12/brothel-run-sex-workers-shows-amsterdams-entrepreneurial-spirit. Läst 6 maj 2025.
- ^ Pascoe, Robin (1 april 2018). ”Prostitute-run brothel in Amsterdam on verge of closure: Parool” (på brittisk engelska). DutchNews.nl. https://www.dutchnews.nl/2018/04/prostitute-run-brothel-in-amsterdam-on-verge-of-closure-parool/. Läst 6 maj 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Justine le Clercq.
|