Justinianska pesten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Utmärkande för justinianska pesten var nekros av handen.

Justinianska pesten var en pandemi, som bröt ut i Kina och som år 541 nådde det Bysantinska riket. Den har sitt namn efter kejsar Justinianus I.

Den julianska pesten anses ha börjat i Östasien. En förklaring kan ha varit att en tillfällig klimatförsämring lett till att pestbakteriebärande smågnagare av kölden drivits ned från bergen mot karavanvägarna, varifrån smittan spridits vidare. Den Justinianska pesten spreds över Europa. Sjukdomen höll sig kvar i flera hundra år och det ledde till att omkring 30–50 miljoner människor dog. Det motsvarade ungefär halva jordens befolkning vid denna tidpunkt.[1] Det bysantinska riket försvagades allvarligt som en följd av denna massdöd.

Ursprung och spridning[redigera | redigera wikitext]

Utbrottet i staden Konstantinopel trodde man vid denna tid berodde på infekterade råttor, som kom till staden med spannmålsbåtar från Egypten. Den Justianska pesten spreds sedan vidare från region till region via skeppsråttor och genom varor som transporterades landvägen.[2] Som en följd av pesten kunde bönderna på landsbygden inte ta hand om grödor, och priset på spannmål steg i Konstantinopel. Pestens långsiktiga effekter på europeisk och kristen historia var stor.

Med denna epidemi satte pestbakterien för första gången fot på Europas mark där den behöll sitt herravälde i över ett årtusende.

Den Justinianska pesten har varit och är fortfarande föremål för en intensiv forskningsdebatt där åsikterna går isär. Enligt vissa historiker var det en världsomfattande epidemi, en pandemi. Den skall ha svept fram över hela Europa ända till norra skandinaven. Men enligt andra historiker var epidemin geografiskt begränsad och framförallt lokaliserad till östra medelhavsområdet. Ibland slog den till även utanför detta område men inte i så stor utsträckning så det fick några allvarliga konsekvenser.[3]

Virulens och dödlighet[redigera | redigera wikitext]

Nutidens forskare tror att pesten dödade upp till 5.000 personer per dag i Konstantinopel på toppen av pandemin. Pesten dödade slutligen ungefär 40 % av stadens invånare och orsakade död upp till en fjärdedel av befolkningen vid östra Medelhavet.

Vissa källor anser att det är omöjligt att använda sifferuppgifter om antalet döda i epidemin, då de anser att det inte finns några som helst bevis, utan att använda siffror missvisande grundas på forskning om sentida epidemier, som Digerdöden och 1900-tals farsoter.

Hursomhelst var den Justinianska pesten katastrofal för det östra medelhavsområdets kustregioner och för de områden som låg vid internationella handelsleder.

Orsaker och symptom[redigera | redigera wikitext]

Den Justinianska pesten har beskrivits av den grekiska historieskrivaren Prokopios. Han beskriver hur den drabbade först angrips av feber och sedan uppstår svarta bölder i ljumsktrakten och i armhålorna. En del av de drabbade föll därefter i koma medan andra rasade i delirium och drabbades av hallucinationer. Sjukdomens senare faser innebar en outhärdlig smärta och sedan infann sig döden. [4]

Ny forskning har bekräftat att orsaken till pandemin var Yersinia pestis. Den Justinianska pesten betraktas allmänt som det första fallet av böldpest.[5]

Pesten var en råttsjukdom som överfördes på människorna. En tidig insikt om detta glömdes senare bort och mer eller mindre vidskepliga förklaringar dök istället upp, som att brunnar avsiktligt förgiftats.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Antalet döda av Justinianska Pesten
  2. ^ Herrin sid 36
  3. ^ Harrison sid 42
  4. ^ Harrison sid 41
  5. ^ Orsaker
  6. ^ Bergmark sid 12