Källhänvisning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Källhänvisningar listas med inledande nottecken.

En källhänvisning är en referens till källskrifter.[1] Den innehåller uppgifter som författaren använt som belägg för sin text, och källhänvisningen gör det möjligt för läsaren att kontrollera uppgiften eller bedöma dess trovärdighet. Källhänvisningarna listas i slutet av ett avsnitt, en text eller en publikation, med en unik referens via nottecken eller, som i Harvard-, MLA-, APA -och Vacouversystemen, författares efternamn följt av publiceringsår, till den källbelagda delen av texten. Listan med källhänvisningar (referenslista, notförteckning, notapparat) kompletteras ofta av en källförteckning där textens alla källor räknas upp och förtydligas.

Källhänvisningar kan gälla så väl skriftligt[2] som muntligt[3] material. De kan gälla till exempel böcker, tidningar, tidskrifter, webbsidor eller (publicerade) intervjuer.[3]

Nottecken och notapparat[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar markeras i Oxford-systemet med fot- (eller slutnoter), det vill säga ordnade nummer eller bokstäver som är direkt kopplade till motsvarande nottecken i texten. Ofta används siffror för att numrera de olika fotnoterna, medan separata förteckningar med kommentarer exempelvis kan markeras med bokstavsnoter. Listan med noter kallas ofta för notapparat.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Källförteckningen är en lista (förteckning) över källor (böcker, tidskrifter, dokument, filmer, ljudinspelningar med mera) som används i en vetenskaplig skrift. Antingen placeras källförteckningen efter varje avsnitt av texten eller efter hela texten (fast före eventuella bilagor).[4]

Oftast listas källorna alfabetiskt[4] efter efternamnet på författaren eller utgivaren samt efter typ av medium som används. I slut- eller fotnoterna görs i regel en källhänvisning, med exempelvis sidnummer, som refererar till motsvarande källa i källförteckningen.

Opublicerat material[redigera | redigera wikitext]

Man ser ibland källhänvisningar till opublicerat material (skriftligt eller muntligt). Det är i så fall viktigt att man förtydligar så långt som möjligt vad det är för en typ av källa, noterar att källan är opublicerad och placerar den i en separat listning.[3]

Ibland anser man att opublicerat material inte ska listas bland källorna eftersom det materialet knappast kan kontrolleras. I så fall kan man istället referera till källan via en fotnot[3] (av typen kommentarnot, att skilja från en källnot som noterar en uppenbar källa). Opublicerat material kan dock finnas tillgängligt, till exempel arkiverat hos artikelförfattaren eller vid den institution där artikelförfattaren verkat.

Akademiska referenssystem[redigera | redigera wikitext]

Översikt och olikheter[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika sätt att formatera källförteckningen och de olika källhänvisningarna. De tre vanligaste kallas Harvardsystemet, Oxfordsystemet och Vancouversystemet. Alla tre använder författare och (vid behov) årtal för att identifiera källan.[5] Harvard sätter årtalet inom parentes medan Oxford placerar det mellan kommatecken.[6] Harvard använder inte fotnoter alls, utan källhänvisningen sker direkt i den löpande texten (med källhänvisningen inom parentes). Harvard placerar årtalet direkt efter det inledande författarnamnet,[4] medan Oxford sätter det senare i texten – efter förlag/tryckort (förlag/förlagsort).[7]

Oxford- och Vancouversystemen skiljer sig främst från varandra genom sättet att markera nottecknen; den förstnämnda skriver dem som siffror i upphöjt läge direkt efter texten, medan den sistnämnda skriver dem som siffror inom hakparentes.[8] En variant av Harvard, som liksom den placerar hela källhänvisningen direkt i texten och inom parentes, är APA-systemet.[9]

Vancouversystemets nottecken placeras före en punkt eller motsvarande tecken och med mellanslag till föregående text.[8] I Oxfordsystemet placeras nottecknet direkt efter punkten.[7] Vancouver har ett unikt nummer för varje källa genom hela texten, vilket leder till en lång referenslista som inte kan delas upp beroende på typ av källa.[8]

Exempel[redigera | redigera wikitext]

  • APA/HarvardText text text (Hedin, 2008, s. 71).
  • OxfordText text text text.1 + Annan text och text.2
  • Oxford (notförteckning) – 1 Förnamn Efterman, Boken, Förlaget, Ort, 2006, s. 78. + 2 Efternamn s. 79.
  • VancouverText text text text [1]. + Annan text och text [2].

Användning på Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias olika upplagor använder ofta källhänvisningar som baseras på en kombination av Oxford (upphöjd siffra) och Vancouver (inom hakparentes). I en Wikipediaartikel markeras ofta upprepade hänvisningar till samma källhänvisning genom samma nottecken. Listningen av källorna i referenslista och källförteckning varierar men är ofta av antingen Harvard- eller Oxfordtyp.[10][11][12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "källhänvisning". NE.se. Läst 8 januari 2015.
  2. ^ "KÄLLA". SAOB. Läst 8 januari 2015.
  3. ^ [a b c d] "Exempel på referenser enligt Harvard". Slu.se. Läst 8 januari 2015.
  4. ^ [a b c] "Källförteckningen". Arkiverad 8 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. UU.se. Läst 8 januari 2015.
  5. ^ "Referenshantering i Harvardsystemet". hb.se, 2012. Läst 15 maj 2016.
  6. ^ "Noter och referenser - Oxfordsystemet". Buv.se. Läst 9 januari 2015.
  7. ^ [a b] "Oxfordsystemet". Arkiverad 12 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine. Oru.se. Läst 9 januari 2015.
  8. ^ [a b c] "Vancouversystemet". Arkiverad 24 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Oru.se. Läst 9 januari 2015.
  9. ^ "APA-systemet". Arkiverad 10 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Oru.se. 'Läst 9 januari 2015.
  10. ^ "Wikipedia:Källhänvisningar". sv.wikipedia.org, 2015-01-09. Läst 13 januari 2015.
  11. ^ "Help:Overview of referencing styles". en.wikipedia.org, 2013-04-21. Läst 13 januari 2015. (engelska)
  12. ^ "Wikipédia:Conventions bibliographiques". fr.wikipedia.org, 2014-12-13. Läst 13 januari 2015. (franska)