Kåldolmar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kåldolmar.

Kåldolmar är en variant av maträtten vinbladsdolmar. Dolmar tillagade med vitkål istället för vinblad förekommer också i flera andra länder, framför allt i Östeuropa och Mellanöstern.

Tillagning och servering[redigera | redigera wikitext]

Kåldolmar tillagas traditionellt genom att köttfärs blandas med kokt ris, salt och peppar. Blad från ett kokt vitkålshuvud skalas av. En klick av färsblandningen läggs som fyllning i ett kålblad som rullas ihop till ett paket. Dolmen kan brynas i en stekpanna för att sedan efterkoka i en kastrull, eller också steker man alla kåldolmar på en gång i en panna i ugnen. Ofta används sirap vid stekningen för färg och smak.

I Sverige äter man gärna dolmarna med sky, lingonsylt och potatis.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta belägget för att dolmar har tillagats i Sverige är ett recept i 1765 års upplaga av Cajsa Wargs berömda kokbok.[1][2] Warg instruerade sina läsare att tillaga "dolma" på orientaliskt vis med vinblad, nötfärs (ej fläsk- eller blandfärs) samt pressad citron. I kokboken står även att den som inte hade tillgång till vinblad, som var dyra, istället kunde använda förvällda kålblad.[3][4] Liknande kålrullader återfinns i stora delar av Östeuropa, men det är bara i Sverige som kålrulladerna bär ett turkiskt namn: "dolma" är turkiska och betyder "fylld".[5]

Exakt hur rätten kom till Sverige är inte känt. Enligt en teori kom den hit med Karl XII, som efter nederlaget i slaget vid Poltava sökte och fick skydd undan de förföljande ryska styrkorna i det Osmanska riket, och därefter tillbringade över fem år i landet.[6] Många historiker, däribland Dick Harrison, anser det emellertid osannolikt att Karl XII eller någon i hans direkta omgivning var ansvarig för den kulinariska importen.[7] Enligt en annan teori, publicerad i Nationalencyklopedin, kom rätten till Sverige med de ottomaner som medföljde till Sverige för att se till att de stora lån som svenskarna hade tagit betalades tillbaka.[8]

Kåldolmens dag[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2010 firas Kåldolmens dagKarl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt föreningen Kåldolmens vänner utgör dagen en påminnelse om att svensk kultur alltid har formats i samspel med omvärlden, och inte minst under 1700-talet, som var en period av intensivt kulturutbyte mellan Sverige och Orienten till följd av Karl XII:s och den svenska arméns mer än femåriga vistelse i Osmanska riket.[9] Initiativet till Kåldolmens dag kom ursprungligen från idéhistorikern Petter Hellström men arrangemanget fick snart stöd från bland andra Sveriges hembygdsförbund, Stockholms stift av Svenska kyrkan, Judiska församlingen i Stockholm, Islamiska förbundet i Stockholm, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Sensus, Globala gymnasiet, Riksförbundet för folkmusik och dans, Svenska folkdansringen, Sveriges Spelmäns Riksförbund, Eric Sahlström Institutet och Statens historiska museer.[10] 2013–2016 firades dagen stort på Historiska museet i Stockholm.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Radio, Sveriges. ”Kåldolmekungen - Verkligheten i P3”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/123552. Läst 26 juli 2020. 
  2. ^ ”kåldolmar”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%A5ldolmar. Läst 7 december 2015. 
  3. ^ Radio, Sveriges. ”Kåldolmekungen - Verkligheten i P3”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/123552. Läst 26 juli 2020. 
  4. ^ Windahl Pontén, Annika (Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg). ”Kebabpizza. Världens svenskaste mat”. Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Stockholm: Historiska muséet. sid. 84–86. ISBN 978-91-89176-59-1. https://historiska.se/forskning/bocker-och-rapporter/boken-sverige-i-tiden/ 
  5. ^ Petter Hellström & Fredrik Svanberg: "Krigarkungen och kåldolmarna", Svenska Dagbladet, 30 november 2013: http://www.svd.se/kultur/understrecket/krigarkonungen-och-kaldolmarna_8778330.svd
  6. ^ ”Sverige medger på Twitter: Den svenska köttbullen är egentligen turkisk” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/05/03/sverige-medger-pa-twitter-den-svenska-kottbullen-ar-egentligen-turkisk. Läst 14 mars 2019. 
  7. ^ Harrison, Dick (27 januari 2016). ”Var det Karl XII som tog hit kåldolmarna?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/var-det-karl-xii-som-tog-hit-kaldolmarna. Läst 14 mars 2019. 
  8. ^ ”kåldolmar”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%A5ldolmar. Läst 13 december 2017. 
  9. ^ Radio, Sveriges. ”Kåldolmekungen - Verkligheten i P3”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/123552. Läst 25 juli 2020. 
  10. ^ ”30 november - Kåldolmens dag”. www.facebook.com. https://www.facebook.com/kaldolmensdag/. Läst 25 juli 2020. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]