Kökar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kökar
Kommun
Kökar.vaakuna.svg
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Åland
Administrativt centrum Kökar
Area 2 165,02 km²[1]
 - land 63,62 km²
Folkmängd 250 (2015-10-31)[2]
Befolkningstäthet 3,93 invånare/km²
Politik  
 - Kommun-/stadsdirektör Kurt Forsman
 - Kommunfullmäktiges
ordförande
Harry Holmström
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Madelene Ahlgren-Fagerström
Kommunkod 318
GeoNames 651987
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
59° 56’ 00”
20° 53’ 00”
Språk
- Svenska:
- Finska:
- Övriga:
 
90,4 %[3]
8,0 %[3]
1,6 %[3]
Administrativa data  
Kökar.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.kokar.ax

Kökar /ˈɕøːkar/ är en ögrupp och en kommunÅland. Kökar har &&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&&063.62000063,62 km². Kökar ligger i Ålands sydöstra skärgård. Kökars centralort är Karlby.

Ålands kommuner.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns byarna Finnö, Hellsö, Karlby, Kyrkogårdsö, Munkvärvan, Vålö, Österbygge och Överboda. Här finns också terrängpartierna Kalen och Sommarön, berget Otterböte (med bronsåldersboplats), öarna Flattö, Idö (naturreservat sedan 2005), Karlbylandet, Hamnö, Källskär, Kökarsören (med fyr), Mörskär, Ubbenholm, sjön Oppsjön, färjhamnen Harparnäs samt sundet Hamnö sund. Kökarsfjärden skiljer Kökar från Föglö.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bronsålder[redigera | redigera wikitext]

De tidigaste tecknen på mänsklig bosättning på Kökar är från säljägare från yngre bronsåldern från 1000 f Kr.[4] På Kalen finns ett flertal skärvstenshögar som visar att sälfett kokats till tran. Stenarna hettades upp genom eldning för att värma tranet i naturliga fördjupningar i berget, och kunde då spricka av temperaturskillnaden varefter de kasserades och lades åt sidan i högar.

Vid Otterböte finns lämningar efter en säljägarboplats där man bland annat hittat husgrunder, djurben och keramikskärvor. Keramiken hittats som tyder på att säljägarna kom från lausitzkulturen i södra delen av Östersjön, i nuvarande Polen.

Medeltida segelleder[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden gick en segelled från Danmark, kung Valdemars segelled, längs den svenska ostkusten upp till Arholma via Åland och Hangö i nuvarande Finland till Reval/Tallinn i nuvarande Estland. I en handskrift från 1200-talet, känd som det danska Itinerariet, omnämns Kökar som Thiyckækarl. Farledens exakta sträckning är inte känd, men den gick förmodligen från Lemböte via Kyrksundet i Föglö rakt över till Hamnö och vidare österut mot Aspö.

När större fartyg började tas i bruk under 1300-talet och 1400-talet och man kunde segla på större öppna vatten, utgjorde farvattnen väster om Kökar och den följande Kökarsfjärden en av de bästa inseglingsrännorna söderifrån. Hamnö låg således i en skärningspunkt mellan flera farleder och erbjöd såväl skyddade hamnplatser som färskvattenkällor.

Franciskaner på Kökar[redigera | redigera wikitext]

Nutida franciskangrav vid Sankta Annas kyrka på Kökar.
Huvudartikel: Kökars konvent

På Hamnö fanns det ett franciskanerkonventKökars konvent under senare delen av 1400-talet och fram till reformationen . Konventet omnämns första Conuentu Tiokkakarlensis omnämns första gången i bevarad skrift år 1472, men franciskanermunkarna ("gråbröderna") tros då redan ha verkat där en längre tid, kanske som säsongsverksamhet knutet till fiske och seglation redan sedan 1300-talet.[5]

Husgrunder som hittats på Hamnö med rester av vad som skulle kunna ha varit en smedja, tyder på att det också funnits annan kanske militär verksamhet på Hamnö under medeltiden. I kombination med fiske och seglatser, måste Kökar således ha varit en sådan knutpunkt som franciskanerna sökte sig till. Franciskanerklostret drogs in av Gustav Vasa i samband med reformationen under 1530-talet[6] och byggnaderna förföll. Den nuvarande S:ta Anna kyrka, står delvis på den gamla konventskyrkans grund och är delvis byggd med stenar från det gamla klostret.

Fiske[redigera | redigera wikitext]

Fiskevattnen kring Kökar har sedan länge varit kända för att vara fiskrika. Utomskärs vid fiskelägen som Mörskär, Kökarsören, Långskär, Fölskär och Jusskär fångades torsk och strömming. Inomskärs fiskades gädda, abborre och flundra. Skattelängder från 1500-talet visar att det kunde ligga hundratals båtlag och fiska kring Kökar under fiskesäsongerna.[5] Som indikation på den betydelse som fisket kring Kökar haft för kringliggande regioner kan nämnas att då Kökar behövde bygga en ny kyrka i slutet av 1700-talet erhölls en större donation från fiskköparämbetet i Stockholm.

Fisket har fram till senare mitten av 1900-talet fortsatt vara grunden för näringen på Kökar. På Kökar levde man av det som vattnet och jorden gav, kombinerat med jakt på sjöfågel och säl. Fångsterna såldes dels vid till fiskköpare som förde fångsten vidare till Stockholm, Åbo, Reval och senare Helsingfors samt vid de fiskmarknader som hölls i städerna, där man också köpte det som man inte kunde producera själv.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • S:ta Anna kyrka ligger på Hamnö på nordvästra delen av Kökar. Den nuvarande kyrkan färdigställdes 1784.[7]
  • Ruinerna efter det medeltida franciskanerklostret på Hamnö. Fynd från platsen kand ses i klosterkällaren, som blev kapell 1979.[8]
  • Vid Kappelskatan på södra delen av Hamnö finns grunden till ett senmedeltida sjöfararkapell.[7]
  • Otterböte bronsåldersboplats med lämningar från säljägare från yngre bronsåldern 1000 f Kr [4]
  • Källskär ligger 5 kilometer söderut från Karlby i yttersta havsbandet. Där finns Källskärskannan som är en speciell stenformation i röd granit cirka 3 meter hög, som liknar en kanna, formad under istiden. På södra delen av ön finns en känd stockstuga och trädgård uppförd av friherre Göran Åkerhielm.[9] På norra delen av ön finns ett fiskehus kvar från det fiskeläge som användes av gården Simons i Karlby med anknytande gårdar.
  • Kalen är ett bergsmassiv på västra delen av Kökar, det så kallade Karlbylandet. Där finns bland annat lämningar av skärvstensrösen från trankokning, en jungfrudans och rester av ryska befästningar från första världskriget samt finska befästningar från andra världskriget.[10]
  • Kökars hembygdsmuseum beskriver fiskar- och jägarkulturen i det gamla skärgårdssamhället.[11]

Service[redigera | redigera wikitext]

På Kökar finns ett skärgårdssamhälle med affär, post och bank, skola, daghem, hälsocentral, bibliotek, mindre apotek, brandkår, sjöbevakningsstation, kyrka, ungdomslokaler, kommunkontor, äldreboende, taxi, samt säsongsöppna hotell, restauranger, stugbyar, camping, caféer/kiosker och gästhamnar. Sommartid främst från slutet av juni till början av augusti mångdubblas Kökars befolkning av sommarboende, kökarättlingar, turister och båtfarare.

Det finns färjeförbindelse till Långnäs i Lumparland på fasta Åland och GaltbyKorpo i Finland.

Kökar idag[redigera | redigera wikitext]

Idag utgörs de främsta näringarna på Kökar av turism, sjöfart, samhällsservice och jordbruk.

midsommarafton reses midsommarstänger i de större byarna, som tidigare har klätts tillsammans av bybor och besökare. När stången har rests sjungs Ålänningens sång, som kan betraktas som Ålands nationalsång. På midsommarkvällen och den tidigare midsommarnatten arrangeras danser på åtminstone en av de två ungdomslokalerna i Karlby respektive Hellsö.

Första helgen i juli arrangeras Franciskusfesten[12] på Hamnö som vanligen brukar ha flera långväga gäster. Sommartid brukar Kökar besökas av Skärgårdsteatern vanligen i juli. I slutet av augusti arrangeras forneldarnas natt genom att tända eldar längs Östersjöns stränder till minne av det forna signalsystemet med vårdkasar.

På Kökar finns aktiva kulturföreningar med en bildkonstcirkel, gästateljeer för konstnärer i Hellsö och på Källskär samt kören Kökars röster.

Kökar gamla spelmanslag och folkdanslag har tidigare varit välkända. Speciellt känd är den så kallade Kökarengelskan.[13]

Kökar har en egen folkdräkt.

Kökarprofiler[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Åland.svg Ålandsportalen

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.10.2015”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0. Läst 6 december 2015. 
  3. ^ [a b c] Statistikcentralen: Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015 Läst 4 april 2016
  4. ^ [a b] ”Otterböte”. Museibyrån. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110823041646/http://www.museum.ax/museum/arkeologi_otterbote.pbs. Läst 9 september 2012. 
  5. ^ [a b] Artikel om Kökars historia av Kenneth Gustavsson vid Ålands museibyrå Arkiverad 20 september 2002 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Se avsnittet om reformationen i Wikipedia-artikeln om Finlands historia under tidig modern tid.
  7. ^ [a b] ”Kökars kyrka”. Kyrkor.ax. http://www.kyrkor.ax/kyrkor/kokars-kyrka/. Läst 9 september 2012. 
  8. ^ ”Klosterkällaren, Franciscuskapellet”. Museibyrån. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110816082819/http://www.ls.aland.fi/museum/franciscus.pbs. Läst 9 september 2012. 
  9. ^ ”Källskär”. Kökar kommun. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120828171146/http://www.kokar.ax/t/besok-kallskar-grevens-o. Läst 9 september 2012. 
  10. ^ ”Kalen”. Kökar kommun. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120828171146/http://www.kokar.ax/t/besok-kallskar-grevens-o. Läst 9 september 2012. 
  11. ^ ”Kökar hembygdsförening”. Kökar hembygdsförening. http://kokarmuseum.fi/. Läst 9 september 2012. 
  12. ^ Franciskusfestens webbplats
  13. ^ Beskrivning av folkdansen Kökarengelskan på Akademiska folkdanslagets webbplats Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ragna Ahlbäck (1955) Kökar -- Näringslivet och dess organisation i en utskärssocken, Akademisk avhandling vid humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi.
  • Gerhard Flink (redaktör) (1995) Kung Valdemars segelled, Streiffert förlag i samarbete med Riksantikvarieämbetet.
  • Kenneth Gustavsson (1997) Otterböte -- New Light on a Bronze Age Site in the Baltic, Theses and Papers in Archeology B:4, Stockholm University.
  • Kenneth Gustavsson (1997) Hamnö -- En medeltida klostermiljö i ytterskärgården, Arkeologiska sektionen vid museibyrån, Ålands landskapsstyrelse.
  • Katarina Gäddnäs och Gabriella Nordlund (2005) Ytterst -- Kökar mitt i havet, Schildts.
  • Per-Ove Högnäs (1995) Kökar museum -- Ett annat Kökar, Etnologiska sektionen vid museibyrån, Ålands landskapsstyrelse.
  • Ulla-Lena Lundberg (1976) Kökar, Raben & Sjögren.
  • Åsa Ringbom (2010) Åländska kyrkor berättar: Nytt ljus på medeltida konst, arkitektur och historia, Ålands Museum.
  • Nils Storå (2003) Fiskets Åland och fiskarkulturen, Skrifter utgivna av Ålands kulturstiftelse.
  • Källskär (2005) Ålands Museum.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Livet i det gamla fiskarsamhället på Kökar finns dokumenterat i:

  • Ragna Ahlbäck (1955) Kökar -- Näringslivet och dess organisation i en utskärssocken, Akademisk avhandling vid humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi.
  • Ulla-Lena Lundberg (1976) Kökar, Raben & Sjögren.
  • Nils Storå (2003) Fiskets Åland och fiskarkulturen, Skrifter utgivna av Ålands kulturstiftelse.

Inblickar i det dåtida fiskesamhället kan man också få från den permanenta utställningen på Kökars hembygdsmuseum.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]