Körtelfeber
| Körtelfeber | |
| Latin: mononukleos | |
 Ett histologiskt prov som visar ett utstryk där man ser blåfärgade atypiska lymfocyter. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | B27 |
| ICD-9 | 075 |
| DiseasesDB | 4387 |
| Medlineplus | 000591 |
| eMedicine | emerg/319 med/1499 |
| MeSH | svensk engelsk |
Körtelfeber eller kyssjuka, är en infektionssjukdom vars främsta symtom är halsont, hög feber och svullna lymfkörtlar i hals, armhålor och ljumskar. Sjukdomen orsakas av Epstein-Barrvirus (EBV), även kallat humant herpesvirus 4, som sprids mellan människor genom direktkontakt, främst via saliv. Sjukdomen är spridd över hela världen och de flesta människor utsätts för det orsakande viruset någon gång men sjukdomen utvecklas främst hos ungdomar i åldern 10–25 år. Mindre barn som smittas med viruset får ofta inga sjukdomssymtom. Sjukdomen är oftast ofarlig och infektionen brukar läka ut själv. Inkubationstiden är 4–6 veckor. Sjukdomen brukar vara i två till tre veckor, ibland upp mot en månad. Trötthet en längre tid efteråt är vanligt, ibland i flera månader.
Det finns inget vaccin mot sjukdomen. Efter infektion utvecklas en immunitet som gör att man är skyddad mot ytterligare insjuknande. Dock finns information som tyder på att det orsakande viruset som är ett herpesvirus kan finns kvar latent i kroppen och att sjukdomen åter kan bryta ut om personen fått nedsatt immunförsvar.
Symtom
- Hög feber.
- Svullna lymfkörtlar i halsen, armhålorna, ljumskarna.
- Mycket ont i halsen. Vuxna personer får dock inte alltid ont i halsen. Hos personer i tonåren ofta symtom som halsfluss med vitgrå beläggning på halsmandlarna och svullnad. På munhålans slemhinna kan det uppträda röda prickar.
- I allvarliga fall svårighet att svälja och därmed med att äta och dricka eller problem med andningen.
- Ibland blödningar i svalget.
- Svullna ögonlock.
- Ont i magen för att mjälten har svullnat (splenomegali).
- Svullen lever (hepatomegali).
- Extrem trötthet.
I sällsynta fall kan körtelfeber drabba spottkörtlarna och ge spottkörtelinflammation.[1][2]
Smittvägar
Körtelfeber orsakas av Epstein-Barrvirus vilket framför allt smittar genom saliv. På grund av dess tendens att smitta via saliv och att det är känt att kyssar är ett av de sätt som viruset kan spridas på, kallas sjukdomen på engelska bland annat kissing disease. Viruset kan även smitta via kontaktsmitta vid otillräcklig handhygien.
Behandling
Det finns ingen särskild behandling av körtelfeber. Eftersom sjukdomen orsakas av ett virus är den inte möjlig att behandla med antibiotika. Symtomen brukar behandlas till exempel med hjälp av febernedsättande medel för att underlätta sjukdomstiden. [3]
Källor
- ^ http://www.fpnotebook.com/ent/Salivary/ActNnsprtvSldnts.htm
- ^ Holzmann, H., et al. "[Sialadenitis at an unusual site in acute infectious mononucleosis]." Der Hautarzt; Zeitschrift fur Dermatologie, Venerologie, und verwandte Gebiete 45.9 (1994): 647-651.
- ^ 1177.se Körtelfeber – 1177.se Läst 16 mars 2016.