Köpings kommun

Köpings kommun
Kommun
Köpings rådhus
SloganRikare på fantasi, laganda och drivkraft[1]
Kommunens vapen.
Köpings kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
LänVästmanlands län
CentralortKöping
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd25 978 ()[2]
Areal644,56 kvadratkilometer ()[3]
- därav land604,32 kvadratkilometer[3]
- därav vatten40,24 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet42,99 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°30′47″N 15°59′55″Ö / 59.513055555556°N 15.998611111111°Ö / 59.513055555556; 15.998611111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Köpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2114[4]
Anställda3 175 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1983
GeoNames2699780
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Köpings kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är staden Köping.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Himmeta, Köping, Malma, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Köpings stad som 1863 bildade en stadskommun. 1919 införlivades Köpings landskommun i staden.

1939 bildades Kolsva landskommun (till 1950 benämnd Bro och Malma landskommun) av Bro och Malma landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Medåker (av de tidigare landskommunerna Arboga, Himmeta, Medåker och Västra Skedvi) och Munktorp (av Munktorp och Odensvi) medan Kolsva landskommun och Köpings stad förblev oförändrade.

Köpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Köpings stad, Kolsva landskommun och Munktorps landskommun samt delar ur Medåkers landskommun (Himmeta och Västra Skedvi församlingar).[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Köpingsbygdens församling och Malma församling.

Distrikt inom Köpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i sex distrikt[9]:Himmeta-Bro, Kolsva, Köping, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Köpings kommun.[10]

Nr Tätort Folkmängd
1 Köping &&&&&&&&&&018355.&&&&&018 355
2 Kolsva &&&&&&&&&&&02440.&&&&&02 440
3 Munktorp &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Carl-Inge Westberg
Förste vice ordförande M David Sharp
Andre vice ordförande SD Fredrik Andersson

Mandatfördelning i Köpings kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSOCSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702289613
228963
4987,9
43
197332611324
32611324
4990,3
418
197622611424
22611424
4988,5
3712
19793269425
3269425
4986,6
3415
198232817226
3287226
4988,3
3415
1985327116416
327646
4985,2
3514
1988325315426
32535426
4981,1
3415
1991323225338
323225338
4981,4
3217
1994426214228
42624228
4982,4
2920
1998721214248
72124248
4975,90
2425
2002623114437
6234437
4974,59
2722
20064221115339
4225339
4975,59
2821
2010422234329
422234329
4978,89
2920
2014422274217
42227427
4980,94
2623
2018418114228
418114228
4982,75
2722
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Annika Duàn
Vice ordförande S vakant

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämnden V Andreas Trygg L Iván Czitrom
Kultur- och folkhälsonämnden S Jonny Clefberg S Anna Eriksson
Samhällsbyggnadsnämnden M Ola Saaw S Annika Duàn
Vård- och omsorgsnämnden S Shazia Qorbani S Johan Jansson
Utbildningsnämnden M Mats Lindgren S Ulrik Jansson
Valnämnden S Lena Vilhelmsson S Fredrik Wikman

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Köping har företag som Volvo Powertrain AB, GKN-driveline, Yara AB, Tibnor, LEAX, Meag och Hästens. I kommunen finns också plastindustri, bryggeri, guldsmide, företag inom jord- och skogsbruk, trädgårdsnäring samt företag inom forskning och utveckling.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 25 978 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 103:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Köpings kommun 1970–2020[11]
ÅrFolkmängd
1970
  
29 718
1975
  
27 872
1980
  
27 201
1985
  
26 371
1990
  
26 444
1995
  
26 137
2000
  
24 763
2005
  
24 646
2010
  
24 905
2015
  
25 557
2020
  
26 085

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld ett blått, latinskt kors med de tre övre armarma korsade.

Köpings kommunvapen går tillbaka på stadens sigill, känt från 1378. I sigillet fanns, förutom korset, även bokstaven "K". När vapnet fastställdes av Kungl Maj:t år 1940 avlägsnades bokstaven. 1971 övertogs vapnet oförändrat av Köpings kommun och registrerades för denna i PRV år 1974.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, Tvärsnytt, 30 januari 2013, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022. 
  8. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]