Karl Friedrich Schinkel
| Karl Friedrich Schinkel | |
 | |
| Född | 13 mars 1781[1][2][3] Neuruppin[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 9 oktober 1841[1][2][3] (60 år) Berlin[5] |
| Begravd | Dorotheenstädtischer Friedhof |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Berliner Bauakademie Gymnasium zum Grauen Kloster  |
| Sysselsättning | Arkitekt[6][7][8], byggentreprenör[7], grafiker[7], universitetslärare, målare[7], stadsplanerare, tecknare[7] |
| Noterbara verk | Schloss Glienicke, Schlossbrücke, Charlottenhof, Järnkorset och Konzerthaus Berlin |
| Maka | Susanne Schinkel (g. 1809–) |
| Barn | Elisabeth von Wolzogen (f. 1822) |
| Föräldrar | Johann Christoph Schinkel |
| Utmärkelser | |
| Tredje klassen av Röda örns orden (1821) Kommendör av Frälsarens orden (1836) Andra klassen av Röda örns orden (1836) Vita falkens orden (1838)[9] Riddare av 1. klass av Nordstjärneorden (1839) Kommendör av Dannebrogorden (1840) | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Friedrich Schinkel, född 13 mars 1781 i Neuruppin, död den 9 oktober 1841 i Berlin, var en preussisk (tysk) arkitekt, stadsplanerare och målare, en av de tongivande för den preussiska klassicismen. Han var son till teologen Johann Christoph Schinkel och morfar till författaren Hans von Wolzogen.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Schinkel studerade arkitektur vid Bauakademie i Berlin för David och Friedrich Gilly samt vistades 1803–1805 i södern, huvudsakligen i Italien. Han var i sin ungdom snarare romantiker än klassicist, utförde målningar med fantastiska städer och ståtliga katedraler, som bildar verkningsfulla silhuetter mot himlen. Han svärmade för gotiken, men såg denna huvudsakligen ur målerisk synpunkt. Även i de heroiska, strängt stiliserade landskap från Italien och Grekland, som han komponerade, står arkitekturen i harmoniskt samband med naturen, den är liksom uppväxt ur denna.
Efter sin återkomst till Berlin fick Schinkel länge vänta på konstnärliga uppgifter eftersom de politiska förhållanden som rådde, var allt annat än gynnsamma för en byggkonstnär. År 1810 blev han anställd vid den nyinrättade Baudeputation; vid den preussiska förvaltningens reorganisation 1815 blev han Oberbaurath, 1820 professor och medlem av akademiens senat och 1839 Oberbaudirektor. Många av hans arkitektoniska projekt förverkligades aldrig, antingen för att de var alltför fantastiska för tidens smak eller på grund av penningbrist. Bland dessa förslag var en gotisk gravkyrka över drottning Louise av Mecklenburg-Strelitz (1810) och en praktfull gotikdom, avsedd att byggas på Leipziger Platz till minne av befrielsekriget 1813.
De byggnader han en tid framåt fick utföra var hållna i klassisk stil, men hans sätt att använda de antika formerna var genialiskt självständigt. Det första av dessa verk var Neue Wache vid Unter den Linden (1816–1818) med en dorisk fasad, samarbetad med en fast, kastellartad byggnadsmassa. Han ritade även Schauspielhaus på Gendarmenmarkt (1819–1821, nuvarande Konserthuset) med en klassiskt hållen konsertsal, vilket uppfördes på den äldre, brunna byggnadens grund och delvis med användande av dess murar, en invecklad uppgift, som han löste med framgång, liksom Altes Museum (1822–1829) med en kupoltäckt rund mittsal och en ståtlig kolonnhall utmed fasaden.
Närmast efter dessa tre byggnadsverk följde en byggnad av helt annan art, Werderkyrkan (1825–1828), i gotik, men modifierad i klassisk anda. Här liksom i den 1832–1835 uppförda Byggnadsakademien införde Schinkel det typiskt nordtyska tegelbygget i Berlinarkitekturen. Bland hans övriga verk är kyrkan i Moabit, Nikolaikyrkan i Potsdam (fullbordad av Ludwig Persius) samt de små slotten Charlottenhof vid Sanssouci och Babelsberg i engelsk gotik (senare tillbyggt).
Bland hans aldrig utförda verk är att nämna framför allt slottet Orianda på Krim, ett för kejsarinnan av Ryssland utfört projekt, och ritningarna till kungligt slott på Akropolis i Aten (ritningarna till dessa båda företag utgavs 1846–1849; ny upplaga 1873) samt till domkyrka i Berlin. Han utförde även betydande verk på rumsdekorationens område; han utförde ritningar till möbler och vävda tapeter samt gjorde utkast till väggmålningar.
Schinkel utförde panoramabilder (bland annat Palermo, 1807–1808), den dekorativa målningen Greklands blomstring (1825, slottet i Neuwied), väggmålningar (fem landskap, väggprydnad i ett och samma rum) samt utmärkta stil- och fantasifulla teaterdekorationer (bland annat till Trollflöjten). Han utgav samlingar av arkitekturutkast (1820 ff.; en ny upplaga utkom 1857–1858) och möbelritningar (1835–1837; ny upplaga 1852) samt skrev Grundlagen der praktischen Baukunst (1834; andra upplagan i två band 1835).
Byggnader i urval[redigera | redigera wikitext]
- 1818, Neue Wache i Berlin
- 1818, Konserthuset i Berlin på Gendarmenmarkt, invigt 1821
- 1818, Nationalmonumentet över Befrielsekrigen på Kreuzberg, Berlin
- 1818, Grossbeerens kyrka
- 1823, Luisenkirche i Berlin
- 1823, Ohlaus rådhus
- 1830, Altes Museum i Berlin
- 1824, Friedrichswerdersche Kirche i Berlin
- 1825, Schloss Glienicke i Berlin
- 1826, Kap Arkonas fyrtorn
- 1830, Nikolaikirche i Potsdam
- 1832, Bauakademie (byggakademin) i Berlin (förstört, återuppbyggnad omdebatteras)
- 1832, Berlins observatorium (Neue Sternwarte i Kreuzberg, rivet)
- 1833, Römische Bäder i Potsdam
- 1834, Schloss Babelsberg i Potsdam
- 1835, Stolzenfels slott nära Koblenz
- 1837, Gjutjärnspaviljongen över Schwedenstein i Lützen
- 1837, Akademisches Gymnasium i Danzig
- 1838, Kamenz slott i Kamenz (nuvarande Kamieniec Ząbkowicki)
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
Asteroiden 5297 Schinkel är uppkallad efter honom.[10]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Karl Friedrich Schinkel, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Karl Friedrich Schinkel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шинкель Карл Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ European Theatre Architecture, Arts and Theatre Institute, 644, läst: 21 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Staatshandbuch des Großherzogtums Sachsen Weimar-Eisenach für das Jahr 1840, 1840.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 5297 Schinkel” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5297. Läst 26 augusti 2023.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Schinkel, Karl Friedrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karl Friedrich Schinkel.
|