Karl Barry Sharpless

Från Wikipedia
(Omdirigerad från K. Barry Sharpless)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Barry Sharpless Nobelpristagare i kemi 2001
Barry Sharpless 02.jpg
Född28 april 1941[1]
Philadelphia[2][3][4]
NationalitetAmerikan[5][6]
Alma materHarvard University, Friends' Central School, Dartmouth College och Stanford University Blue pencil.svg
SysselsättningKemist[7][8], universitetslärare
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology
Scripps Research Institute
UtmärkelserGuggenheim-stipendiet
Nobelpriset i kemi (2001)[9][10]
Harvey-priset (1998)[11]
NAS Award in Chemical Sciences (2000)
Benjamin Franklin-medaljen (2001)
Wolfpriset i kemi (2001)
Kung Faisals internationella pris i vetenskap (1995)
American Chemical Society Award for Creative Work in Synthetic Organic Chemistry (1983)
Scheelepriset (1991)
Arthur C. Cope Award (1992)
Prolog-medaljen (1988)
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1993)
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1993)
Priestleymedaljen (2019)[12]
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Karl Barry Sharpless, född 28 april 1941 i Philadelphia, Pennsylvania, är en amerikansk kemist som erhöll Nobelpriset i kemi år 2001. Han tilldelades priset för sina "arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner". Han tilldelades halva prissumman. Den andra halvan delades av amerikanen William S. Knowles och japanen Ryoji Noyori.

Barry Sharpless doktorerade 1968 vid Stanford UniversityHan var tidigare verksam vid Massachusetts Institute of Technology, och sedan 1990 är han professor i kemi vid Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien.

Många molekyler uppträder i två former som är spegelbilder av varandra – liksom våra händer är varandras spegelbilder. Sådana molekyler kallas kirala (grekiska cheir, "hand"). I naturen har det visat sig att den ena formen ofta dominerar. I våra celler passar därför den ena spegelbildsformen av en molekyl "som handen i handsken", i motsats till den andra som rentav kan vara skadlig. 2001 års Nobelpristagare har utvecklat molekyler som kan katalysera viktiga reaktioner så att endast den ena av de två spegelbildsformerna bildas. Katalysatormolekylen, som själv är kiral, påskyndar reaktionen utan att själv förbrukas. Metoderna har fått stor praktisk betydelse i industriella processer för framställning av läkemedel, till exempel antibiotika, antiinflammatoriska medel och hjärtmediciner.

1991 fick Barry Sharpless Scheelepriset, och tio år senare både Wolfpriset i kemi (tillsammans med Henri Kagan och Ryoji Noyori) och Nobelpriset. Han utsågs till hedersdoktor vid KTH 1995.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Barry-Sharplesstopic/Britannica-Online, omnämnd som: K. Barry Sharpless, läst: 9 oktober 2017
  2. ^ läs online,
  3. ^ läs online,
  4. ^ läs online,
  5. ^ läs online,
  6. ^ läs online,
  7. ^ läs online,
  8. ^ läs online,
  9. ^ läs online,
  10. ^ läs online,
  11. ^ läs online,
  12. ^ läs online,

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]