KBS-3

Från Wikipedia
Version från den 5 september 2014 kl. 02.03 av Rotlink (Diskussion | Bidrag) (död länk)

KBS-3 är Svensk Kärnbränslehantering AB:s metod där för att ta hand om det använda kärnbränslet. Projekt KärnBränsleSäkerhet (KBS) startades 1976 för att leva upp till villkorslagens krav. Lagen krävde att kärnkraftsföretagen skulle visa att det använda kärnbränslet kunde hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt, för att de sex sista reaktorerna i kärnkraftprogrammet skulle få tas i drift. Projektet rapporterades i tre delar:
- KBS-1 behandlade slutförvaring av upparbetat kärnbränsle.
- KBS-2 var den första beskrivningen av direktdeponering av kärnbränsle.
- KBS-3 var en andra och mer djupgående redovisning av ett system för slutförvaring.

I KBS-3 metoden ska det använda kärnbränslet placeras i en kapsel av gjutjärn och koppar. Kapseln bäddas in i bentonitlera på 500 meters djup i det svenska urberget. Tre barriärer ska förhindra det använda kärnbränslet att nå geosfären:


Konceptuppställning av KBS-3, på Äspölaboratoriet. En kopparkapsel utan lock, och markering runtom för bentonitbufferten och berget.

- Kopparkapseln anses vara mycket kemiskt stabil vid de förhållanden som råder på 500 meters djup. Livslängden på kopparkapseln har beräknas vara längre än 100 000 år. [1]

- Bentonitleran har egenskaper som gör den lämplig som barriär. När bentonit kommer i kontakt med vatten sväller den. Eftersom det inte finns någon plats att svälla kommer den istället att bli mycket kompakt med svälltryck över 50 bar[2]. All transport till och från kapseln kommer därmed att begränsas till diffusion.

- Urberget. Transport av radionuklider sker i vattenförande sprickor och genom s.k. matrisdiffusion, dvs genom graniten. De allra flesta radionuklider från djupförvaret sorberas hårt till mineralytor, vilket kommer att sänka transporthastigheten avsevärt.

Under 2007 publicerade forskare på KTH under ledning av Peter Szakálos rön om att koppar korroderar även i rent syrgasfritt vatten. Frågan har varit aktuell tidigare då avfärdats. Nya försök görs för att se vad som ligger bakom resultaten. SKB har gjort beräkningar på vad det skulle innebära för slutförvaret om det som påstås stämmer och anser att man klarar den långsiktiga säkerheten ändå[3].

Källor:

  1. ^ F. King, L. Ahonen, C. Taxén, U. Vuorinen and L. Werme:Copper corrosion under expected conditions in a deep geologic repository, SKB-TR-01-23, 2001
  2. ^ FUD-program 2008, SKB
  3. ^ Kapseln klarar korrosionen i slutförvaret, SKB

Externa länkar