Kakskerta
| Kakskerta (Kaxbyrita ö) | ||
| Kakskerta (finska) | ||
| Före detta kommun | ||
|
||
| Land |  Finland | |
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| Centralort | Kakskerta | |
| Area | ||
| - land | 31,2 km² | |
| Folkmängd | 762 (1967) | |
| Befolkningstäthet | 21,17 invånare/km² | |
| Grundad | 1936 | |
| Moderkommun | S:t Karins | |
| Kommunkod | 207 | |
| Geonames | 654858 | |
| Upphörande | Kakskerta | |
| Upphörd | 1968 | |
| Ny kommun | Åbo | |
 | ||
Kakskerta (gammalt, utdött svenskt namn Kaxbyrita ö [1]) är en före detta finländsk kommun, som sammanslogs med Åbo stad år 1968.[2] Innan den upphörde var Kakskerta den till landytan minsta och till invånarantalet den sjätte minsta kommunen i Åbo och Björneborgs län. Grannkommunerna före kommunens upphörande var S:t Karins, Pargas, Rimito och Åbo.
Kakskerta består av ett antal öar, däribland huvudöarna Kakskerta och Satava. Öarna är nu stadsdelar i Åbo med ett invånarantal på 637 (Kakskerta) resp. 834 (Satava) 31 december 2020 [3]. Kommunen var enspråkigt finsk.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Fornhistoria
[redigera | redigera wikitext]De förhistoriska fynden i Kakskerta-området består troligen av stensättningar från bronsåldern på några av huvudöns höjder. På Nunneberget finns ett gravröse.
Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]Permanent bosättning uppstod i Kakskerta under tidig medeltid genom inflyttning från S:t Karins. År 1556 fanns det 38 gårdar i Kakskerta.
Namnet Erikvalla på Satava öns sydvästra udde härstammar enligt folktron från kung Erik den heliges besök på platsen under det påstådda första svenska korståget år 1155.
1700-talet
[redigera | redigera wikitext]Kakskerta bildades som ett bönehusförsamling under S:t Karins församling år 1764. Kakskerta kyrka ligger på en udde mot Kirkkosuntti, där den lätt nåddes med kyrkbåt från skärgården. Tillstånd att bygga kyrkan erhölls av kungen 1693, men dåliga tider hindrade projektet. Ett nytt tillstånd erhölls 1764. Trots att man vanligen byggde träkyrkor vid denna tid uppfördes kyrkan i sten. Numera är kyrkan en av tre i Martinsförsamlingen.[4]
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]År 1858 blev Kakskerta en kapellförsamling, och samma år tillsattes Kakskertas första präst.[5] I Möllby anlade Margareta Elisabet Björman 1821 ett pappersbruk för Frenckellska tryckeriets behov.
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Kakskerta församling blev självständig från S:t Karins 1904, och då inkluderades även ön Hirvensalo, som tidigare tillhört S:t Marie kommun. Församlingen anslöts till Martinsförsamlingen i Åbo redan 1959, det vill säga nio år innan själva kommunen slogs samman med Åbo.[5]
Kakskerta avskildes som en egen kommun från S:t Karins år 1936. Ön Hirvensalo, hade anslöts till Åbo redan 1944. Statsrådet anslöt Kakskerta kommun till Åbo år 1968.
I maj 1940 inträffade en olycka vid färjeläget till Kakskerta som krävde 17 dödsoffer, när bromsarna på en buss som rullade ombord på färjan sviktade och bussen störtade i havet. Det var på sin tid Finlands största vägtrafikolycka.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Insjöar
[redigera | redigera wikitext]Kakskerta träsk ligger mitt på ön Kakskerta. Nordost om sjön finns Kakskertas högsta terrängpunkt, Nunneberget, som sträcker sig 59 meter över havsytan.
Byar
[redigera | redigera wikitext]På ön Satava finns byarna Arduka, Höyttinen, Hännälä och Kaivonen (nuv. Kaivoinen).
Berg
[redigera | redigera wikitext]I Kakskerta ligger bergen Kulho klint (finska: Linnavuori)[7] och Nunneberget (finska: Nunnavuori)[8].
Herrgårdar
[redigera | redigera wikitext]
Egendomen Brinkhall på Kakskerta har anor från 1500-talet och räknas som en värdefull byggt kulturmiljö av riksintresse. Huvudbyggnaden från 1790-talet hör till de första byggnaderna i nyklassisk stil i Finland. Egendomen är också känd för sina trädgårdar. Det historiska TV-dramat Hovimäki inspelades på Brinkhall. Åbo stad sålde egendomen till Stiftelsen för kulturarvet i Finland år 2001.[9]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]På grund av Kakskertas näringsstruktur, som dominerades av primärproduktion, var kommunens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser låg. Majoriteten av befolkningen inom handel, industri och byggverksamhet pendlade till Åbo. I anslutning till odlingarna fanns det gott om växthus och handelsträdgårdar. Som en ny inkomstkälla tillkom pälsdjursuppfödning på några gårdar under 1960-talet.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet har lägergårdar på Kakskerta och Satava.
Paasikiviopisto, en samlingspartiet närstående folkhögskola, verkar på Kakskerta, invid Harjattula golfplan.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Ekvalla badstrand
- Brinkhalls badstrand
- Brinkhalls gård
- Nunnebergets gravröse
- Ryssugnar [10]
- Museitorpet
- Harjattula gård
- Kakskerta kyrka
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia, Kakskerta, 2 maj 2026.
- 1 2 ”Genealogiska Samfundets i Finland databas över Finlands församlingar: Kakskerta”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001000131/http://www.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=156&TYPE=HTML&LANG=SE. Läst 20 december 2006.
- ↑ (på finska och svenska) (
PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 - ↑ Turun kaupungin tilastollinen vuosikirja: Befolkningen efter områden 2001-12-31 - 2004 Arkiverad 10 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ ”Kakskerta kyrka”. Åbo svenska församling. https://www.abosvenskaforsamling.fi/kyrkor-och-lokaler/kyrkor-och-kapell/kakskerta-kyrka. Läst 2 maj 2026.
- 1 2 ”Kakskerta”. hiski.genealogia.fi. Genealogiska Samfundet i Finland. https://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=156&TYPE=HTML&LANG=SE. Läst 2 maj 2026.
- ↑ Kartbok över Finland 1897/1915 (faximilutg. 1987) Suomen Matkailuliitto ry. ISBN 951-838-020-1
- ↑ ”Svenska ortnamn i Finland”. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131020194001/http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=post&sofid=17091. Läst 9 december 2015.
- ↑ http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=N&pos=100 Arkiverad 9 september 2017 hämtat från the Wayback Machine. Svenska ortnamn i Finland]
- ↑ ”Brinkhall”. www.uppslagsverket.fi. Uppslagsverket Finland. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Brinkhall. Läst 2 maj 2026.
- ↑ ”Nikkilä - Kulttuuriympäristön palveluikkuna”. www.kyppi.fi. Museiverket. https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjhoito/read/asp/r_alue_det.aspx?ALUE_ID=853400008. Läst 2 maj 2026.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Kakskerta.
| |||||||||||||||||||
