Kalciumoxid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalciumoxid
Kalciumoxidpulver i plastskedCalcium-oxide-3D-vdW.png
Systematiskt namnKalciumoxid
Kemisk formelCaO
Molmassa56,077 g/mol
UtseendeVitt pulver
CAS-nummer1305-78-8
Egenskaper
Densitet3,37 g/cm³
Löslighet (vatten)Hydrolys
Smältpunkt2 572 °C
Kokpunkt2 850 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
3
1
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kalciumoxid, även kallad bränd kalk, osläckt kalk eller packsten, är en kemisk förening av kalcium och syre med formeln CaO.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Kalciumoxid har ända sedan antiken framställs genom en metod som kallas kalcinering. Kalksten, som till stor del består av olika kalciumföreningar som kalciumkarbonat (CaCO3), kalciumhydroxid (Ca(OH)2) och kalciumsulfat (CaSO4), hettas upp, ofta över 1 000 °C, varvid kalciumföreningarna sönderfaller. Lätta oxider som koldioxid (CO2), vattenånga (H2O) och svaveldioxid (SO2) försvinner i form av gaser och lämnar kvar kalciumoxid:

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kalciumoxid reagerar med vatten och bildar kalciumhydroxid. Man säger att kalken ”släcks” och man får då släckt kalk. Cement består till stor del av kalciumoxid och stelnar när det omvandlas till kalciumhydroxid.

Kalciumoxid används också för att motverka försurning av vattendrag (sjökalkning) och jordbruksmark (åkermarkskalkning).

Som livsmedelstillsats har kalciumoxid E-nummer 529.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ KalciumoxidLivsmedelsverkets webbplats läst 10 oktober 2015