Kalciumoxid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalciumoxid
Kalciumoxidpulver i plastskedCalcium-oxide-3D-vdW.png
Systematiskt namn Kalciumoxid
Kemisk formel CaO
Molmassa 56,077 g/mol
Utseende Vitt pulver
CAS-nummer 1305-78-8
Egenskaper
Densitet 3,37 g/cm³
Löslighet (vatten) Hydrolys
Smältpunkt 2 572 °C
Kokpunkt 2 850 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
3
1
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kalciumoxid, även kallad bränd kalk, osläckt kalk eller packsten, är en kemisk förening av kalcium och syre med formeln CaO.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Kalciumoxid har ända sedan antiken framställs genom en metod som kallas kalcinering. Kalksten, som till stor del består av olika kalciumföreningar som kalciumkarbonat (CaCO3), kalciumhydroxid (Ca(OH)2) och kalciumsulfat (CaSO4), hettas upp, ofta över 1 000 °C, varvid kalciumföreningarna sönderfaller. Lätta oxider som koldioxid (CO2), vattenånga (H2O) och svaveldioxid (SO2) försvinner i form av gaser och lämnar kvar kalciumoxid:

\rm CaCO_3 \rightarrow CaO + CO_2
\rm Ca(OH)_2 \rightarrow CaO + H_2O
\rm 2\ CaSO_4 \rightarrow 2\ CaO + 2\ SO_2 + O_2

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kalciumoxid reagerar med vatten och bildar kalciumhydroxid. Man säger att kalken ”släcks” och man får då släckt kalk. Cement består till stor del av kalciumoxid och stelnar när det omvandlas till kalciumhydroxid.

Kalciumoxid används också för att motverka försurning av vattendrag (sjökalkning) och jordbruksmark (åkermarkskalkning).

Som livsmedelstillsats har kalciumoxid E-nummer 529.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]