Kalifornisk härmtrast

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kalifornisk härmtrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Toxostoma redivivum.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljHärmtrastar
Mimidae
SläkteToxostoma
ArtKalifornisk härmtrast
T. redivivum
Vetenskapligt namn
§ Toxostoma redivivum
Auktor(Gambel, 1845)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kalifornisk härmtrast[2] (Toxostoma redivivum) är en nordamerikansk fågel i familjen härmtrastar inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kalifornisk härmtrast är en stor (28-32 cm) härmtrast, störst i släktet Toxostoma. Den har långa ben, en lång och kraftigt nedåtböjd näbb och fjäderdräkten är jämnfärgat brun. Den är mycket lik brungumpad härmtrast, men skiljer sig genom att vara beigefärgad på buk och undre stjärttäckare (brungumpad härmtrast har grå buk och rostfärgade undrestjärttäckare), mörkt ögonstreck och mörk, ej ljus, ögoniris.[4][5]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Sången är rätt mörk och hård, med inslag av gnissliga och mycket ljusa toner. De flesta toner upprepas två eller fler gånger. Bland lätena hörs ett mer melodiskt och ibland dubblerat "dlulit".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kalifornisk härmtrast delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Toxostoma redivivum sonomae – förekommer i norra Kalifornien (södra till Monterey County)
  • Toxostoma redivivum redivivum – förekommer i södra Kalifornien och nordvästra Baja

Arten är stannfågel där ungfåglar rör sig högst några kilometer från sin födelseplats.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kalifornisk härmtrast är vanlig men svår att få syn på i chaparral eller liknande tät buskmark upp till 2000 meters höjd, men ses även i parker och trädgårdar. Likt bågnäbbad härmtrast ägnar den mycket tid på marken där den gräver med näbben på jakt efter insekter och andra ryggradslösa djur, men är skyggare och mer tillbakadragen. Vintertid intar den även frukt och bär.[4][6]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar tidigt på året, från februari–mars till åtminstone mitten av juli. Den lägger två kullar med 1–6 ägg. Boet placeras väl gömt i ett tätt snår, en robust plattform av grova kvistar fodrat med rötter och finare växtmaterial.[6][5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, mellan 1965 och 2015 med 35%.[7] Den har dock inte minskat tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 300.000 häckande individer.[8]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Toxostoma redivivum Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 354. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b c] Cody, M. (2019). California Thrasher (Toxostoma redivivum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58209 22 maj 2019).
  6. ^ [a b] California Thrasher Faktablad om kalifornisk härmtrast på allaboutbirds.org
  7. ^ Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski, Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA.
  8. ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]