Limhamns kalkbrott

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kalkbrottet)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kalkbrottet
Delområde
Limhamns kalkbrott
Limhamns kalkbrott
Land Sverige
Kommun Malmö kommun
Stad (tätort) Malmö
Stadsdel Väster
Koordinater 55°34′5″N 12°56′10″Ö / 55.56806°N 12.93611°Ö / 55.56806; 12.93611
Area 188 hektar
Folkmängd 762 (2017)[1]
Befolkningstäthet 4,1 inv./ha
Statistikkod D23212
Limhamns kalkbrott mars 2015-4.jpg
Limhamns kalkbrott mars 2015-2.jpg

Limhamns kalkbrott är ett av norra Europas största dagbrott. Det är 1 300 meter långt och 800 meter brett med ett djup på 65 meter. Kalkbrottet ligger mellan Yttre och Inre ringvägen, i stadsområdet Väster, Malmö.

Kalkstenen i brottet är av två sorter. Överst ett 15 meter tjockt lager Köpenhamnskalksten och därunder Limhamnskalksten. Lagren i botten bildades i ett tropiskt hav för 65–55 miljoner år sedan. I stenen finns fossil av korall, sjöborrar, krokodiler och hajtänder.

Dagbrottet invigdes 1866, men kalkbrytning förekom i Limhamn redan på 1600-talet. Brottet drevs av en rad olika bolag, bland annat Annetorps Kalkbruk, Skånska Cement och Scancem. Brytningen av kalksten skedde till en början för hand, men en bit in på 1900-talet började man använda dynamit och maskiner. En smalspårig järnväg med hästdragna vagnar byggdes 1874 för att transportera kalkstenen till hamnen.[2] Skånska Cement fick 1883 tillstånd att använda ånglok istället för hästar.[3] Cementfabriken i Limhamns hamn var färdigbyggd 1889.[2] På grund av damm och grannarnas klagande byggde man en cirka två kilometer lång tunnel i vilken kalkslam fraktades på band från kalkbrottet till cementfabriken.[4] Tunneln invigdes av Tage Erlander 1968 men det skulle dröja endast tio år innan cementtillverkningen upphörde liksom behovet av tunneln. Den sista sprängningen gjordes i slutet av 1980-talet. Brytningen av kalk upphörde inte förrän 1994.

Nu ägs brottet av Malmö kommun efter att HeidelbergCement AG genom ett avtal överlåtit kalkbrottet.[5] Tidigare hade HeidelbergCement styckat av och sålt delar av området närmast kalkbrottet till HSB och NCC. Kalkbrottet blev ett kommunalt naturreservat vid årsskiftet 2010-2011.[6] Uppe på kanten runt kalkbrottet går en fyra kilometer lång promenadstig.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

  • Den enorma Kristus-statyn i Rio de Janeiro påstås vara gjord av cement från Limhamns kalkbrott och kallas därför för ”Limhamns-Jesus”, men det var dock bara fundamentet som Skånska Cement levererade betong till.[7]
  • Kalkbrottets järnvägsspår som anslöt till MLJ, hade en varningsskylt med den dubbeltydiga texten ”Gå ej i brottets bana!”.[källa behövs]

Fauna och flora[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Limhamns kalkbrott, 2013

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistikunderlag för malmö Arkiverad 26 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst november 2017.
  2. ^ [a b] Schlyter, Olga. ”Cementfabriken och bangården i Limhamn”. Malmö Museer Kulturarvsenheten. http://www.malmo.se/download/18.af27481124e354c8f1800042629/Rapport_2009_018_low.pdf#search=%27sillabanan%27. Läst 14 november 2012. 
  3. ^ ”Malmöhus län 1881-1885”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Malmohus%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201881%201882%201883%201884%201885.pdf. Läst 15 november 2012. 
  4. ^ Olga Schlyter, 2010, Limhamns kalkbrott - industrihistoriska lämningar, Malmö Museer, Kulturarvsenheten, rapport 2010:011, sid. 9.
  5. ^ Svensson, Ingrid. ”MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG”. Malmö kommun. http://streamsync.qbrick.com/04321/kf_080424/21825_BiH_45_Lr.pdf. Läst 14 november 2012. [död länk]
  6. ^ ”Limhamns kalkbrott”. Malmö kommun. Arkiverad från originalet den 6 december 2012. https://web.archive.org/web/20121206092616/http://www.malmo.se/Medborgare/Idrott--fritid/Natur--friluftsliv/Natur--och-rekreationsomraden/Limhamns-kalkbrott.html. Läst 15 november 2012. 
  7. ^ Marco Fronzaroli, Skanska: Vi är oskyldiga till underverket, Realtid.se, 2007-07-09.
  8. ^ Mats Wirén, 2010, Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011-2016, Naturvårdsverket. rapport 6406
  9. ^ Bevarandeplan för Natura 2000-område Limhamns kalkbrott SE0430157, Länsstyrelsen i Skåne län 2016-03-18.
  10. ^ Entomologisk tidskrift 2011:3 [1]
  11. ^ Sydsvenskan 2008-05-23 [2]
  12. ^ Kristina Davidson, Första nordiska fyndet av gulört i Kalkbrottet, Skånska Dagbladet, 2017-10-25.