Kalksten

Från Wikipedia
Version från den 17 december 2017 kl. 13.04 av YesDi (Diskussion | Bidrag)
Ej att förväxla med Kalksandsten.
Kalkstensklippa i Polen

Kalksten är en bergart som i huvudsak består av mineralet kalkspat. Kalksten är vanligen en sedimentär bergart, men kan också ha bildats genom kemisk utfällning av kalcit och är då en sedentär bergart. De kalkstenar i Sverige som bildats under proterozoikum har oftast bildats på detta sätt.

Sedimentär kalksten, som är den vanligaste, bildas genom avsättning av kalkslam och skalrester från olika fossil med skal, till exempel koraller och snäckor. Det innebär att kalkstenens innehåll speglar den miljö som fanns när den avsattes.

När en kalksten utsätts för höga tryck och temperaturer i jordskorpan omvandlas den till marmor.

Vittring och erosion

Karstbildningar är vanliga i berggrund som domineras av kalksten. Dessa bildas då nederbörd med lågt pH löser upp kalkstenen och bildar håligheter i berggrunden, som till slut kan bilda stora grottor. Många av världens längsta grottor hittar man i berggrund som utgörs av kalksten. Sveriges längsta grotta, Korallgrottan i Jämtland (Frostviken) som är 6 km lång är en kalkstensgrotta som är belägen i fjällregionen.

Kalksten i Sverige

Kalkstensblock vid Stora Vika kalkstensbrott.

Den största delen av kalkstenen i Sverige är yngre än 543 miljoner år, och bildades under tidig paleozoikum och mesozoikum. Kalksten hittar man till exempel på Öland, Gotland, i Skåne, Västergötland, Östergötland, Dalarna och i fjällkedjan. Den ordoviciska lagrade kalkstenen är mer känd som ortocerkalksten. Den har fått sitt namn från de fossila bläckfiskar, ortoceratiterna, som är vanliga i den.

I Bergslagen, utanför Sala, finns det kalksten som är 1,8 miljarder år. Den bildades i en vulkanisk miljö där det också fanns stromatoliter.

Användningsområden

Ett av Sveriges största kalkstensbrott ligger i SliteGotland. I Borghamn i Östergötland har man brutit kalksten i över 1000 år. Andra, numera nedlagda, kalkbrott fanns i Limhamn i Malmö, Oaxen i Stockholms södra skärgård och på Billingen. Brytning och bearbetning av kalksten har varit, och är i viss mån[förtydliga] fortfarande, en viktig näring på Öland.

Interiörbild från Vadstena klosterkyrka, uppförd under 1300- och 1400-talen i borghamnskalksten.

Kalksten har och har haft många användningsområden.

Se även

Källor

Noter