Kallinge

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kallinge
Tätort
Kockums Jernverk i Kallinge vid 1900-talets början
Kockums Jernverk i Kallinge vid 1900-talets början
Land Sverige Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Ronneby kommun
Distrikt Ronneby distrikt
Koordinater 56°14′54″N 15°17′14″Ö / 56.24833°N 15.28722°Ö / 56.24833; 15.28722
Area 523 hektar (2018)[2]
Folkmängd 4 841 (2020)[1]
Befolkningstäthet 9,256 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 3725X
Tätortskod T2672[3]
GeoNames 2702405
Ortens läge i Blekinge län
Red pog.svg
Ortens läge i Blekinge län
Wikimedia Commons: Kallinge
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Kallinge är en tätort och ett brukssamhälle kring Kockums Jernverks AB i Ronneby kommun i Blekinge, belägen vid E22:an strax norr om Ronneby. På orten ligger F 17 Kallinge flygflottilj, denna delas med Ronneby flygplats.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orten bildades under 1800-talets senare hälft när Örmo Bruk flyttades från Konga i Småland till Ronnebyåns vattenfall vid Kallinge. Orten Kallinge bestod till en början av två byar, Häggatorp på västra sidan av Ronnebyån och Kalleberga på den östra. Av dessa finns det fortfarande tydliga spår av Kalleberga by i bebyggelsemiljön då både mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader från den gamla radbyn finns kvar längs Kallebergavägen. Denna bebyggelse karaktäriseras av oskiftade götiska gårdar i träarkitektur med traditionell färgsättning.[4]

Blekinge bataljon har haft Bredåkra hed i västra Kallinge som förläggningsplats sedan 1888[5] där sedan Flygvapnet valde att anlägga en flygflottilj. I samband med att Blekinge flygflottilj anlades 1944 så gick också Kallinge in i en expansiv period.[6] Detta kan avläsas i stadsbilden då samhället har många tydliga exempel på det sena 1940-talets funktionalistiska arkitektur fram till 1960-talets mitt. Kallinge var även under denna tid en ekonomiskt välmående kommun vilket avspeglar sig i påkostade material, välutformad arkitektur och investeringar i offentliga byggnader så som stadshus och idrottsanläggningar. Flera av dessa byggnader står 2017 kvar arkitektoniskt i hög grad oförvanskade.

Ronneby är en flottiljstad, här ses en A 32A Lansen utanför F 17 i intilliggande Kallinge.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Kallinges stadsbild präglas av en kraftigt expansiv period under 1940- till 1960-talet vilket återspeglas i flera bebyggelsemiljöer. Som en följd av utbyggnaden för Blekinge flygflottilj krävdes olika sorters bostäder och därför finns flera påkostade byggnader från denna period i samhället- Även offeltliga byggnader så som kommunhus och kyrka speglar denna tids framåtanda och känsla för kvalité i materialval och utformning.

Enskilda byggnader[redigera | redigera wikitext]

Industrihistoria[redigera | redigera wikitext]

Kockums Jernverk låg tidigare i denna ort med eget industrispår från Mellersta Blekinge järnväg. Järnverket lades ner år 1991 och idag bedrivs mer småskalig industriverksamhet på samma plats. I södra Kallinge åtyerfinns också industriområdet Djupafors som tidigare varit platsen för ett pappersbruk med samma namn.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kallinge 1900–2015[7][8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 783
1960
  
4 038
1965
  
4 791
1970
  
5 895
1975
  
6 248
1980
  
5 947
1990
  
5 194 484
1995
  
5 157 487
2000
  
4 813 488
2005
  
4 767 488
2010
  
4 561 485
2015
  
4 664 554

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Landskap[redigera | redigera wikitext]

Strax väster om Kallinge ligger Moabackens naturreservat och genom samhället rinner Ronnebyån. Direkt söder o Kallinge ligger Djupaforsklyftan som beskrivs i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Kallinge kommer från en plats som ursprungligen skrevs Kallingeqwarn (1686). Kvarnen tillhörde kallingarna (invånarna i den näraliggande byn Kalleberga). Byn Kallebergas namn (Kallebierg 1570-talet) kan syfta på adjektivet kall. Det kan då beteckna en kallkälla eller på att den höjd där byn ligger varit särskilt utsatt för frost och kyla.[10] Kallinge fick officiellt sitt namn 1889 i samband med att det byggdes en poststation vid Mellersta Blekinge järnväg i samhället.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 5 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ (Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris 403539 
  5. ^ Kring en åkrök, 1987, s.375
  6. ^ Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994, 1994
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  10. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s.159
  11. ^ Kring en åkrök, 1987, s.371

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  • Forsberg, Sigvard (1994). Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994. Ronneby: Blekinge flygflottilj. Libris 7450015. ISBN 91-630-2588-4 
  • Svensson, Björn O. (2006). I vykortens Ronneby. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 10134414. ISBN 91-975092-2-1 
  • (Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris 403539 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]