Kalmar–Torsås Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar–Torsås Järnväg
Allmänt
Plats Småland
Sträcka Kalmar–Torsås
Anslutande järnvägslinjer Kalmar-Berga Järnväg
Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg
Smalspår 1067 mm
Östra Blekinge Järnväg
Normalspår
Kalmar Järnväg
Organisation
Invigd 1899
Avstängd 1965
Ägare Statligt bolag 1940-1941
Svenska staten 1941–
Banoperatör Statens Järnvägar 1940–
Tekniska fakta
Längd 39,2 kilometer
Antal spår enkelspår
Spårvidd 891 millimeter (smalspår)
Största tillåtna axellast 7 ton
Största lutning 16 
Minsta kurvradie 300
Hastighet 40 km/h
Linjekarta
km
Transverse water Transverse water
Kalmarsund
Unknown BSicon "exKBSTa" Unknown BSicon "exKBSTa"
Kalmar hamn
Unknown BSicon "exBHF" Unknown BSicon "KBHFxa"
0,0 Kalmar C
Unknown BSicon "exLSTR" Straight track
Unknown BSicon "exBHF" Straight track
1,1 Kalmar V
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "exABZgr" Straight track
Kalmar-Berga Järnväg◄Berga
Unknown BSicon "LSTRq" Unknown BSicon "xKRZo" One way rightward
Kalmar Järnväg◄Emmaboda
Unknown BSicon "exHST"
7,2 Rinkabyholm 1899–
Unknown BSicon "exBHF"
9,4 Hossmo 1899–
Unknown BSicon "exHST"
11,3 Kölby 1899–
Unknown BSicon "exBHF"
12,7 Ljungbyholm 1899–
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Ljungbyån(15 m)
Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "exABZgr"
Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg◄Påryd
Unknown BSicon "exHST"
16,1 Norrgård 1899–
Unknown BSicon "exABZgl" Unknown BSicon "exENDEeq"
17,0 VassmolösaGrusgrop
Unknown BSicon "exBHF"
17,4 Vassmolösa 1899–
Unknown BSicon "exBHF"
20,2 Kvarnlyckan 1899–
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Hagbyån(10 m)
Unknown BSicon "exBHF"
23,5 Gräsgärde 1899–
Unknown BSicon "exHST"
26,0 Trottorp 1899–
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Hallltorpsån
Unknown BSicon "exBHF"
28,2 Halltorp 1899–
Unknown BSicon "exHST"
31,1 Glasholm
Unknown BSicon "exBHF"
34,4 Söderåkra 1899–
Unknown BSicon "exHST"
36,6 Ekaryd
Unknown BSicon "exHST"
36,8 Ekelunda
Unknown BSicon "exSTR+r" Unknown BSicon "exSTR"
Östra Blekinge Järnväg◄Gullaboby
Unknown BSicon "exBHF" Unknown BSicon "exKBHFe"
40,3 Torsås
Unknown BSicon "exABZgl"
Östra Blekinge Järnväg►Bergkvara
Unknown BSicon "exLSTR"
Östra Blekinge Järnväg▼Karlskrona
Källor[1][2][3]

Kalmar–Torsås Järnväg (KTJ eller KTsJ) var en 891 millimeter smalspårig järnväg som gick mellan Kalmar och Torsås.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen anslöt till Kalmar–Berga Järnvägsstation Kalmar V och fortsatte på ett gemensamt spår parallellt med normalspåriga Kalmar Järnväg till Kalmar C. I Ljungbyholm anslöt 1908 Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg också smalspårig. Diskussioner om en järnväg mellan Kalmar och Karlskrona startade på 1880-talet men intressenterna kunde inte enas om ett förslag. Från Karlskrona byggdes järnvägen Östra Blekinge Järnväg men samma spårvidd 1 067 millimeter som Mellersta Blekinge Järnväg medan från Kalmar byggdes det med samma spårvidd som Kalmar–Berga Järnväg. De två bolagen byggde en gemensam station i Torsås med omlastning av gods och byte av tåg för passagerarna.

Aktier tecknades i bolaget av Kalmar stad för 100 000 kronor, åtta landskommuner i Södra Möre härad 174 800 kronor samt privatpersoner 67 400 kronor. Kalmar läns södra landsting ställde en lånegaranti på 500 000 kronor. Detta räckte inte till byggandet av banan utan ytterligare ett lån på 110 000 kronor tecknades med Kalmar stad och landskommuner som borgenärer. Koncessionen beviljades den 4 juni 1897 och bygget av banan började i december 1897. Den öppnades för allmän trafiken den 8 augusti 1899. Kostnaden för järnvägen var 1902 844 000 kronor.

Efter första världskriget kostnadsberäknades en ombyggnad till normalspår av järnvägen till 2,6 miljoner kronor. En breddning mellan Kalmar och Kristianstad diskuterades på 1940-talet men det blev bara delen mellan Karlskrona och Kristianstad, Blekinge kustbana, som breddades.

Kalmar–Torsås Järnväg köpte Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg 1929 som fortsatta att vara ett eget bolag.

Aktierna såldes till ett statligt bolag den 1 juli 1940 och Statens Järnvägar (SJ) tog över driften. Järnvägen blev ägd av staten den 1 juli 1941 samtidigt som det blev en del av SJ.

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Ett tanklok köptes från 1898 Kristinehamns Mekaniska Werkstad, från Kockums mekaniska verkstad köptes fem personvagnar och från Göteborgs mekaniska verkstad sex täckta och 31 öppna godsvagnar. Detta var inte tillräckligt utan för att upprätthålla trafiken tecknades ett avtal med Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag om att Kalmar–Berga Järnväg skulle komplimentera trafik med egna fordon. Bolaget fick 1901 möjligheten att teckna ett lån på 135 000 kronor som användes till att köpa två tenderlok från Vagn- och Maskinfabriken i Falun samt 15 godsvagnar varefter trafiken av Kalmar–Berga Järnväg upphörde. Antalet godsvagnar ökade till totalt 103 stycken 1910[4]. Ytterligare ett tenderlok köptes från Vagn- och Maskinfabriken i Falun 1911 och 1919 ett tanklok från Kalmar Verkstad. Ett tenderlok såldes 1914 till Eksjö-Österbymo Järnväg[5]. Det totala antalet vagnar var 1925 15 personvagnar och 157 godsvagnar.

En motorvagn köptes från Kalmar Verkstad 1935. Rälsbussar infördes av SJ 1953-1954 och slutet på 1950-talet ersattes ångloken med dieselloket Tp.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Tidtabellen med byte i Torsås mellan Kalmar–Torsås Järnväg och Östra Blekinge Järnväg var koordinerad. Från grustaget i Vassmolösa transporterades stora mängder grus till Kalmar[6].

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Godstrafiken minskade från sex till tre dagar i veckan under slutet på 1950-talet och all trafik lades ner den 30 maj 1965. Samma dag upphörde den sista trafiken på Östra Blekinge Järnväg[7]. Spåren revs under 1965 och 1966.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Mellan Kalmar och Ljungbyholm är banvallen en del av Kalmarsundsleden. Söder om Ljungbyholm till Torsås är det mesta återställt till åker.[8]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kalmar–Ljungbyholm–Torsås”. BANVAKT.se. http://banvakt.se/kalmar-ljungbyholm-torsas/. Läst 1 februari 2013. 
  2. ^ ”555 Kalmar - Torsås”. Bandelsregister. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd555.htm. Läst 1 februari 2013. 
  3. ^ ”Kalmar Torsås Jernväg”. Lantmäteriet. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=82&sd_base=lm08&sd_ktun=00029o2r. Läst 1 februari 2013. 
  4. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1910” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 108. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201910.pdf. Läst 6 februari 2013. 
  5. ^ ”EÖJ, Eksjö - Österbymo Järnväg”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/smalsp/eoj/eoj_fakta.html. Läst 6 februari 2013. 
  6. ^ ”SMALSPÅRIGA JÄRNVÄGAR I ÖSTRA SMÅLAND OCH ÖSTERGÖTLAND”. 1943 års järnvägskommitté. 1948. sid. 49. http://weburn.kb.se/sou/210/urn-nbn-se-kb-digark-2098478.pdf. Läst 7 februari 2013. 
  7. ^ ”Järnvägar i historien Händelser år 1965”. Sveriges Järnvägars historia - databank. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1960.htm#%C3%A5r1965. Läst 7 februari 2013. 
  8. ^ ”Kalmar-Torsås Järnväg med bibanan Ljungbyholm-Karlslunda Järnväg”. Cykla Banvall. http://cyklabanvall.nu/en/top/smalspariga-jaernvaegar/kalmar-torsas-jaernvaeg/. Läst 1 februari 2013. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Edman, Björn (2012). Kalmar-Torsås järnväg : med Ljungbyholm-Karlslunda järnväg. TNF bok ; 108. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 12503570. ISBN 978-91-86275-64-8 
  • Hilldoff, Ernst; Edensvärd, Ernst Viktor (1924). Kalmar-Torsås järnväg 1899-1924. Minnesskrift. Kalmar. Libris 2703457 
  • Hällqvist, Arne (1978). ”Kalmar-Torsås järnväg”. Kalmar nations skriftserie 1978(53), s.[37]-45  : ill. 0284-2408. ISSN 0284-2408.  Libris 9464347