Kanariegransångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kanariegransångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Phylloscopus canariensis -Drago, Gran Canaria, Canary Islands, Spain-8 (1).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtKanariegransångare
P. canariensis
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus canariensis
Auktor(Hartwig, 1886)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kanariegransångare[2] (Phylloscopus canariensis) är en fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3] Den behandlades tidigare som underart till gransångaren och är stannfågelKanarieöarna.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Phylloscopus canariensis -Gran Canaria, Canary Islands, Spain-8.jpg

Kanariegransångaren skiljer sig från gransångaren i morfologi, läte och genetik, och är inte sympatrisk med några andra arter inom gransångarkomplexet. Den är mindre än gransångaren och har kortare och rundare vingar.[4] Kanariegransångaren är olivbrun ovan och brungul på bröst och sidor.[5] Den har en rik djup sång som ljuder tjipp-tjip-tjip-tjipp-tjipp-tjip, och ett lockläte som liknar gransångarens.[6]

Underarter och status[redigera | redigera wikitext]

I stort sett hela det historiska utbredningsområdet för den utdöda underarten P. canariensis exsul visas på detta foto.

Kanariegransångaren delas in i två underarter:[3]

Underarten exsul betraktas sedan 1986 som utdöd, men dog förmodligen ut mycket tidigare. Den var blekare ovan och mindre rödaktig under än sin västliga släkting,[5] och hade ett strävare läte.[6] Den kan ha varit en distinkt art [7] Orsakerna till dess utdöende är oklara, men den tycks alltid ha varit sällsynt och haft en liten utbredning, som endast omfattade Haríadalen på Lanzarote och möjligtvis några områden på Fuerteventura.[8]

Trots sitt begränsade utbredningsområde kategoriserar internationella naturvårdsunionen arten som livskraftig (LC) med tanke på att den är relativt talrik och dessutom ökar i antal.[1] Populationen i Europa, och därmed världspopulationen, tros bestå av 20.000-100.000 häckande par.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus canariensis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Helbig, Andreas J.; Martens, Jochen; Seibold, I.; Henning, F.; Schottler, B; Wink, Michael (1996): Phylogeny and species limits in the Palearctic Chiffchaff Phylloscopus collybita complex: mitochondrial genetic differentiation and bioacoustic evidence. Ibis 138(4): 650–666 Full text
  5. ^ [a b] Baker, Kevin (1997). Warblers of Europe, Asia and North Africa (Helm Identification Guides). sid. 256–259. ISBN 0713639717 
  6. ^ [a b] Clement, Peter (1995). The Chiffchaff. London: Hamlyn. ISBN 0600579786 
  7. ^ Sangster, George; Knox, Alan G.; Helbig, Andreas J. & Parkin, David T. (2002):Taxonomic recommendations for European birds. Ibis 144(1): 153–159. doi:10.1046/j.0019-1019.2001.00026.x ]
  8. ^ Simms, Eric (1985). British Warblers (New Naturalist Series). Collins. sid. 286, 310. ISBN 000219810X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]