Kanariesparv

	Kanariesparv; Förhistorisk
	Illustration över kanariesparvens förmodade utseende
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Fältsparvar; Emberizidae
Släkte	Emberiza
Art	Kanariesparv; E. alcoveri
Vetenskapligt namn
	§ † Emberiza alcoveri
Auktor	J. C. Rando, M. Lopez & B. Segui, 1999

Kanariesparv^[2] (Emberiza alcoveri) är en förhistorisk utdöd fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar som tidigare förekom i Kanarieöarna. Fågeln är en av mycket få tättingar man känner till som inte kunde flyga.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kanariesparven var nära släkt med gulsparv (*Emberiza citrinella*)

Kanariesparven var större än nu levande arter i Emberiza, hade längre ben, kortare vingar och en annorlunda näbb. Detta pekar på att fågeln var marklevande och troligen flygoförmögen. Endast två andra kända tättingar kunde inte flyga, de båda utdöda klippsmygarna lyallklippsmyg och långnäbbad klippsmyg som förekom i Nya Zeeland. Liksom andra fältsparvar var den allätare och åt både frön och invertebrater. Med den kraftigare näbben kunde den dock sannolikt äta grövre frön.^[1]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är känd från benlämningar funna i den vulkaniska grottan Cueva del Viento på Teneriffa. Troligen levde den i lagerskogar där tillgången på föda var stor och örtvegetationen erbjöd skydd mot rovfåglar.^[1]

Utdöende[redigera | redigera wikitext]

Kanariesparven levde i Kanarieöarna under sen pleistocen och holocen. De första människorna kom till ögruppen för drygt 2000 år sedan och tog med sig invasiva arter som getter, svin, katter och får. Européerna påverkade landskapet än mer när de anlände och förde med sig råttor. Kanariesparven utrotades av dessa invasiva arter och på grund av habitatförstörelsen.^[1]