Kanelsyra
| Kanelsyra | |
  | |
| Systematiskt namn | 3-Fenyl-2-propensyra |
|---|---|
| Övriga namn | Fenylakrylsyra |
| Kemisk formel | C6H5C2H2COOH |
| Molmassa | 148,17 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 140-10-3 |
| SMILES | c1ccccc1C=CC(=O)O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,2475 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 0,4 g/l |
| Smältpunkt | 133 °C |
| Kokpunkt | 300 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| LD50 | 2500 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kanelsyra, fenylakrylsyra eller 3-fenyl-2-propensyra är en aromatisk karboxylsyra med formeln C6H5CH=CHCOOH, som är ganska vanligt förekommande inom växtriket.
Kanelsyran bildar färglösa kristaller med en smältpunkt vid 133°C. Den är svårlöslig i kallt vatten, men löslig i alkohol och varmt vatten.[1]
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Kanelsyra kan framställas genom att bensaldehyd får reagera med malonsyra i en Knoevenagel-reaktion.
Den kan även framställas av styrax, Balsamum styrax liquides, som erhålls från en i Sydasien förekommande växt, Liquidambar orientalis. Styrax är en seg gråaktig massa, som innehåller hartser, kanelsyra, bensoesyra, samt flera kanelsyreestrar.[1]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Kanelsyra används främst för att framställa estrar som används i parfym. Den har även kommit till användning som antiseptiskt medel och vid konservering.