Kanjonsnårsparv
| Kanjonsnårsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Amerikanska sparvar Passerellidae |
| Släkte | Melozone |
| Art | Kanjonsnårsparv M. fusca |
| Vetenskapligt namn | |
| § Melozone fusca | |
| Auktor | Swainson, 1827 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Kanjonsnårsparv[3] (Melozone fusca) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[4]
Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]
Kanjonsnårsparven är en stor (21–24 cm) och långstjärtad amerikansk sparv med mestadels gråbrun fjäderdräkt. Likt kaliforniensnårsparv och arizonasnårsparv har den mörkare stjärt och rostfärgad undergump. Den är dock ljusare, med rödaktig hjässa, ett halsband med mörka streck och ljusare buk. Den har vidare ljusare tygel och ljus ögonring, vilket kaliforniensnårsparv saknar. Arizonasnårsparven är ostreckad, mer skärbeige i dräkten och har ett mycket tydligt svartaktigt ansikte som kontrasterar med ljus näbb.[5]
Sången består av en enkel långsam drill med en inledningston: "kild ti ti ti ti ti ti ti kil". Lätet beskrivs som ett nasalt "kidl" och i flykten hörs ljusa och sträva "zeeee".[5]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Kanjonsnårsparven delas upp i tio underarter med följande utbredning:[4]
- Melozone fusca mesoleuca – förekommer från Arizona och New Mexico till västra Texas, Sonora och nordvästra Chihuahua
- Melozone fusca intermedia – förekommer i nordvästra Mexiko (södra Sonora till norra Sinaloa)
- Melozone fusca jamesi – förekommer på ön Tiburón utanför Sonora
- Melozone fusca mesata – förekommer från sydöstra Colorado till nordöstra New Mexico och nordvästligaste Oklahoma
- Melozone fusca texana – förekommer i höglänta områden från västra och centrala Texas till norra Mexiko (nordvästra Coahuila)
- Melozone fusca perpallida – förekommer i bergstrakter i centrala Mexiko (Sierra Madre Occidental)
- Melozone fusca fusca – förekommer i bergstrakter i västra Mexiko (från Nayarit, Jalisco och Colima till Mexico City (Distrito Federal))
- Melozone fusca potosina – förekommer i höglänta områden i norra Mexiko (från Coahuila till nordöstra Jalisco och sydvästra Tamaulipas)
- Melozone fusca campoi – förekommer i höglänta områden i östcentrala Mexiko (Hidalgo, närliggande Puebla och Veracruz)
- Melozone fusca toroi – förekommer i sydcentrala Mexiko (från Tlaxcala till Veracruz, Puebla och norra Oaxaca)
Kanjonsnårsparv och kaliforniensnårsparv (M. crissalis) behandlades tidigare som en och samma art, men genetiska studier visar att dess närmaste släkting istället är vitstrupig snårsparv (M. albicollis).[6]
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Arten placerades tidigare i släktet Pipilo, men DNA-studier[7] visar att den står närmare rostnackad snårsparv (Melozone kieneri) och förs numera därför till Melozone, alternativt att dessa två (tillsammans med några andra före detta Pipilo-arter) lyfts ut till det egna släktet Kieneria[2].
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[8][9][10][11] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[11]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Kanjonsnårsparven hittas i klippiga och rätt torra bergsbelägna buskmarker. Födan består huvudsakligen av frön, men också insekter, spindlar, sniglar och tusenfotingar. Fågeln häckar frånmars till början av juli och lägger vanligen två kullar. Paret håller ihop och hävdar revir året runt.[6]
.jpg)
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte så pass kraftigt att den kan anses vara hotad.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas bestå av 9,1 miljoner vuxna individer.[12]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2020 Melozone fusca . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
- ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 405. ISBN 0-679-45120-X
- ^ [a b] Rising, J. (2020). Canyon Towhee (Melozone fusca). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/62016 28 mars 2020).
- ^ DaCosta, J. M., Spellman, G. M. Escalante, P., and Klicka, J. 2009. A Molecular systematic revision of two historically problematic songbird clades: Aimophila and Pipilo. J. Avian Biol. 40:206-216.
- ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
- ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
- ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
- ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
- ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör kanjonsnårsparv.
Wikispecies har information om Melozone fusca.- Läten på xeno-canto.org
|