Hoppa till innehållet

Kap Verde

För halvön, se Kap Verde-halvön.
Kap Verde
Republiken Kap Verde
República de Cabo Verde
Flagga Statsvapen
Valspråk: Unidade, Trabalho, Progresso
(portugisiska för "enighet, arbete, framsteg")
Nationalsång: Cântico da Liberdade
läge
Huvudstad
(även största stad)
Praia
Officiellt språk Portugisiska
Erkända nationella språk Kreol
Statsskick republik
 -  President José Maria Neves
 -  Premiärminister Ulisses Correia e Silva
Självständighet från Portugal 
 -  Erkänd 5 juli 1975 
Area
 -  Totalt 4 033 km²[1] (171:a)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -  2010 års uppskattning 491 575[2] (165:e)
 -  Befolkningstäthet 122 inv./km² (74:e)
BNP (PPP) 2015 års beräkning
 -  Totalt USD 3,48 miljarder[1] (171:a)
 -  Per capita $6 700 
Ginikoefficient (2015) 42,4[3] 
HDI (2021) ▲ 0,662[4] (128:e)
Valuta kapverdisk escudo (CVE)
Tidszon UTC-1
Topografi
 -  Högsta punkt Fogo, vulkan på ön Fogo, 2 829 m ö.h.
Nationaldag 12 september
Nationalitetsmärke CV
Landskod CV, CPV, 132
Toppdomän .cv
Landsnummer 238

Kap Verde (portugisiska: Cabo Verde), formellt Republiken Kap Verde, är en stat i Atlanten väster om Afrika. Den omfattar ögruppen Kap Verdeöarna, vulkanöar omkring 500 kilometer väster om Kap Verde-halvön på afrikanska fastlandet. Landet har en total landyta på cirka 4 000 km², och 2024 bodde ungefär 600 000 invånarna på öarna, och huvudstaden Praia hade 2021 cirka 138 000 invånare.[5]

Landet var fram till 1975 en portugisisk koloni, och portugisiska är största språk. Klimatet är mestadels mycket torrt och varmt, dominerat av den varma nordostpassaden. Jordbruk och fiske är viktigaste näringar.[5]

Fördjupning: Kap Verdes historia

Öarna upptäcktes 1460[5] av portugisiska sjöfarare och var då obebodda.[6] 1462 blev öarna en portugisisk koloni, efter att ön Santiago fick sin första bosättning.[5]

Karta från 1598 som visar Kap Verde-öarna.

Efter hand blev öarna handelscentrum för afrikanska slavar och senare en viktig bränsledepå för fartyg[5] och flygplan. Från mitten av 1800-talet minskade slavhandeln i betydelse[5] (parallellt med att allt fler länder förbjöd detta). 1879 avskaffades den gemensamma kolonialadministration som Portugal hade för Kap Verde och Guinea-Bissau.[5]

Under mellankrigstiden minskade skeppsfarten i betydelse, och den ökade igen först efter andra världskriget. 1951 fick Kap Verde en ny ställning, som översjöisk portugisisk provins. Detta förhindrade inte att Afrikanska partiet för självständighet åt Guinea och Kap Verde (PAIGC) etablerade sig och från 1956 erbjöd väpnat motstånd mot portugiserna.[5]

Efter nejlikerevolutionen avvecklades Portugals kolonialvälde, och både Kap Verde och Guinea-Bissau blev året efter självständiga stater. Till en början fanns en form av union mellan länderna, men efter en statskupp i Guinea-Bissau 1980 upplöstes unionen 1981.[5] Kap Verdes förste president, Aristides Pereira införde enpartisystem och styrde landet enväldigt fram till dess att flera partier tilläts deltaga i 1990 års val.

Pereira besegrades i valet av oppositionsledaren António Mascarenhas Monteiro som tillträdde som ny president 1991. Efter detta har Kap Verde varit en av Afrikas mest stabila demokratier.[5] Under senare hälften av 1900-talet drabbade upprepade torrperioder Kap Verde, vilket ledde till stor emigration. Resultatet är att antalet utflyttade kapverdier är större än antalet som bor kvar.[5]

Kap Verde

Kap Verde har en sammanlagd landyta på drygt 4 000 km². Nio av de tio öarna är bebodda, och därutöver finns åtta mindre holmar.[5] Landets huvudstad Praia ligger på ön Santiago.

Samtliga öar, förutom de tre östligaste Sal, Boa Vista och Maio,[5] reser sig brant och högt ur Atlanten. Öarna har bildats genom att den oceaniska jordskorpan lyfts upp samt genom vulkanutbrott som skapat själva öarna.[5]

Den numera enda aktiva vulkanen på Kap Verde är Pico do Cano på ön Fogo. Toppen på 2 829 meter över havet utgörs av en stor ask- och lavakon som befinner sig inuti en kaldera. Historiska utbrott har noterats 1783, 1799, 1951[5] och 1995. Santiago når 1 392 m ö.h., den lilla Brava 1 100 m ö.h.[5]

Det mesta av jordtäcket på öarna utgörs av olika ofullständigt omvandlade jordarter, inklusive utpräglad bergsjord.[5]

De olika öarna som Kap Verde består av har alla sin speciella geografi. Exempelvis är ön Santo Antão fylld av gröna dalar och berg, medan ön Boa Vista (vacker utsikt) är relativt platt till karaktären. Dock är landet mestadels bergigt och klippigt, djupt ärrat av erosion[5] och vulkanisk aktivitet. Landet når, med vulkanen Pico på ön Fogo, en högsta höjd på 2 829 meter över havet. Vid Picos utbrott i april 1995 evakuerades tusentals människor från byarna närmast berget.

Kap Verdeörna delas in i två grupper, det nordliga Barlavento – öarna i lovart ('överr vinden'[5]) – och det sydliga Sotavento – öarna i lä ('under vinden'[5]). Namngivningen är efter öarnas läge i förhållande till de nordöstliga vindar som blåser mest hela tiden.[5] En motsvarande namngivning finns i Västindien, där Windward Islands och Leeward Islands är engelska benämningar för samma läge emot passadvinden.

Klimatet tillhör halvökenklimatzonen Sahel. Det är varmt året runt, men på grund av läget ute på havet lite mildare än på afrikanska fastlandet.[5] Nederbördsmängden är liten och oregelbunden och faller huvudsakligen under augusti–oktober.

Den torra, dammiga vinden harmattan, en del av nordostpassaden i början av året, blåser in sand och annat stoft från Sahara. Just i början på året förstärks passaden av ett då vanligt lågtryck över Guineabukten.[7]

Det tropiska klimatet har två årstider, den torra från november till juli och den fuktiga och varmaste från augusti till oktober. Februari är den svalaste månaden, med en dygnsmedeltemperatur på cirka 22 grader, medan medeltemperaturen är cirka 27 grader i den varmaste månaden september. Från augusti och in i oktober infaller en något mindre torr period med i genomsnitt cirka 20 millimeter per månad, men under övriga månader råder torka med endast obetydlig nederbörd. Bergen och de bergiga öarna drar dock till sig lite mer regn, och Praia på Santiago får cirka 240 millimeter per år.[5]

Ungefärligt klimat för São Vicente, Sal och Santiago (medelvärden för 1981–2010, extremvärden för 1931–1960)

[redigera | redigera wikitext]
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 25 25 26 26 26 27 28 30 30 30 28 26
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde 19 19 20 20 20 22 23 24 25 23 22 21
 Nederbörd 3 7 1 5 0 3 5 15 73 16 7 10
[8][9][10][11]

Flora och fauna

[redigera | redigera wikitext]

De högre öarna, de med något mer nederbörd, har en vegetation av buskar och gräs. Dessutom förekommer en del planteringar av tall. Annars motsvarar vegetationen mestadels öken eller halvöken,[5] inte helt olikt delar av det angränsande Sahel. På öarna växer cirka 300 olika arter av kärlväxter, där ett 90-tal är endemiska för Kap Verde.[5]

Inhemska och landbaserade ryggradsdjur är sällsynta. Där finns dock en långörad fladdermus, afrikansk dysköldpadda samt några arter av ödlor. Dessutom lever förvildade getter på ön, liksom arter av gnagare som också de införts av människan.[5]

På ön har man observerat minst 289 fågelarter, där 38 arter har konstaterats häcka. Tre av tättingarterna är endemiska för Kap Verde.[5]

År 2011 hade Kap Verde inga nationalparker eller större naturreservat.[5]

Miljöproblem

[redigera | redigera wikitext]

Några av Kap Verdes miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion, utrotningshotade fågel- och reptilarter, illegal borttagning av sand från stränderna och överfiskning.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Den gällande grundlagen antogs 1992. Den stadgar att landet är "en suverän, demokratisk, enhetlig, antikolonial och antiimperialistisk republik". I grundlagen finns förbud mot dödsstraff och livstids fängelse. Lagen garanterar mänskliga rättigheter som åsikts- och yttrandefrihet, församlingsfrihet, demonstrations- och religionsfrihet, liksom rätt till hälsovård, kultur och utbildning.[5]

I landet är presidenten statsöverhuvud, med en femårig mandatperiod. Om 2/3 av de röstande inte röstar på samma kandidat följer en andra valomgång mellan de två främsta kandidaterna, och där räcker enkel majoritet. Ett grundlagstillägg 1999 ger presidenten rätt att upplösa parlamentet, och tillägget inrättade även en författningsdomstol.[5]

Parlamentet är nationalförsamlingen, och även där sker val med fem års mellanrum där rösträttsålder är 18 år. Sex av nationalförsamlingens 72 ledamöter är reserverade för kapverdier som är bosatta utomlands.[5]

Regeringen leds av premiärministern som nomineras av nationalförsamlingen.[5]

Från självständigheten 1975 och fram till 1990 fungerade Kap Verde som en enpartistat, ledd av Partido Africano da Independência da Guiné e Cabo Verde (PAIGC). 1981 bytte partiet namn till Partido Africano da Independência de Cabo Verde (PAICV),[5] sedan det tidigare täta samarbetet mellan Kap Verde och Guinea-Bissau avtagit. PAICV är närmast socialdemokratiskt,[5] till skillnad mot det tydligare socialistiska PAIGC.

Efter införandet av ett flerpartisystem 1990 har den politiska makten skiftat mellan PAICV och Movimento para a Democracia (MpD). Landets senare utveckling motsvarar den hos en stabil demokrati.[5] MpD var i regeringsställning 1991–2001, och åren 2011–2016 hade landet en MpD-president men en regering styrd av PAICV. 2016 tog MpD även över majoriteten i parlamentet. 2021 återkom PAICV till presidentposten genom den tidigare premiärministern José Maria Neves, och 2026 fick partiet även majoritet i parlamentet.[5]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Kap Verde är indelat i 22 kommuner (concelhos).[12] Dessa listas här utifrån de öar och ögrupper där de är belägna. Fyra av öarna består av en kommun som endast täcker den ön.

Barlavento-öarna

[redigera | redigera wikitext]

Sotavento-öarna

[redigera | redigera wikitext]

Juridik och försvar

[redigera | redigera wikitext]
Palácio da Justiça, justitiepalatset, i Praia.

Landet följer i stort sett rättstraditioner från Portugal. 1981 avskaffades dödsstraffet, och den sista avrättningen på öarna ägde rum så tidigt som 1835.[5]

Kap Verdes försvarsmakt bygger på selektiv värnplikt. 2009 bestod den ett nationalgarde à två bataljoner, en kustbevakning och ett mindre flygvapen på sammanlagt 1 200 man. Krigsmaterielen är till stor del omodern och av sovjetiskt ursprung.[5]

Militärens uppgift består i terrorismbekämpning, bekämpning av narkotikasmuggling, katastrofhjälp och gränsbevakning till sjöss.[13] År 2009 använde landet 0,5 procent av BNP på militärutgifter,[14] och tidigare hade denna siffra ofta pendlat runt 1 procent.[5]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kap Verdes ekonomi är beroende av pengar som sänds till hemlandet av gästarbetare i utlandet samt internationellt bistånd.[13] Bland länderna som bidrar med ekonomiskt bistånd finns Portugal, Nederländerna och Luxemburg[5] Landet har få naturresurser samt brist på färskvatten; drygt 15 procent av befolkningen saknar åtkomst till rent vatten.

Utrikeshandel

[redigera | redigera wikitext]

2024 var Spanien, Portugal och Nederländerna de tre länderna som köpte mest varor från Kap Verde. Samma länder var de tre viktigaste ursprungsländerna för landets import, som domineras av livsmedel. Även Kina och USA är viktiga handelspartner.[5]

Dominerande exportvaror inkluderar återexport av flygplans- och fartygsbränsle till plan och fartyg som använder Kap Verde som mellanhamn vid interkontinentala resor. Andra viktiga exportvaror är skor, textilier och fisk.[5]

Utrikeshandeln har generellt ett stort underskott, och tidigare har cirka 40 procent av det underskottet kunnat täckas av transfereringar från kapverdier bosatt i utlandet. Den andelen har dock på senare år minskat i betydelse.[5]

Ekonomin är tjänstebaserad och handel, transport och turism utgör en stor del av BNP, men traditionellt har jordbruk och fiske varit dominerande. 2024 bidrog jordbruk med 5 procent, industri till 11 procent och olika servicenäringar (inklusive turistindustrin) till 70 procent av landets BNP.[15]

Jordbruk och fiske

[redigera | redigera wikitext]
Den mindre dalen Principal på ön Santiago.

Över 80 procent av maten måste importeras, i ett land med svåra odlingsförhållanden och återkommande torrperioder. Jordbrukssektorn sysselsätter en fjärdedel av befolkningen, men endast 15 av landets matbehov producerades i landet.[5]

Tio procent av landytan används som jordbruksmark. Gårdarna är mestadels små, och mer än hälften har mindre än 1 hektar odlingsyta. Det som odlas sär mestadels majs, bönor, maniok och sötpotatis.[5]

Fisket av tonfisk är en av landets viktigaste näringar. De fiskrika vattnen runt öarna är även rika på skaldjur som hummer.[5]

Regeringen genomför ekonomiska reformer som syftar till att utveckla den privata sektorn och locka utländska investerare. Bland annat har detta lett till att turismen på senare år ökat starkt i betydelse. Detta har underlättats av utbyggnad av infrastruktur och ökad hotellkapacitet.[5]

Lustjakter i hamnen vid Mindelo, som exempel på den på senare år ökande turismen.

Mellan åren 2000 och 2012 ökade antalet besökare från 115 000 till 482 000, med Storbritannien, Tyskland, Portugal och Italien som hemvist för de flesta av dessa. Det som lockar de flesta är den stora tillgången på vackra stränder, inte minst på de torra och låglänta öarna i öster – Boa Vista, Sal och Maio.[5]

Natur- och kulturintresserad turism riktas mer mot de mer höglänta och omväxlande öarna Fogo och Santiago, med vulkaner och den världsarvsklassade staden Cidade Velha.[5]

Energi och råvaror

[redigera | redigera wikitext]

Nästan all elektricitet produceras av fossila bränslen, men det finns en liten andel vindkraft.

Landets främsta naturtillgångar är salt, basalt, kalksten, porslinslera och fisk.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Mindelo, Praia och Tarrafal är Kap Verdes tre hamnstäder.

Kap Verdes lokala flygbolag, Cabo Verde Airlines (tidigare TACV), betjänar landets sex flygplatser, samt opererar med plan till utlandet. Kap Verdes internationella flygplatser ligger på Sal, São Vicente, Santiago och Boa Vista.

Kap Verde har 1 100 kilometer väg, där 858 kilometer är asfalterad. I landet finns det ingen järnväg.

Accepterar internationella körkort enligt Geneva Convention on Road Traffic (år 1949) och Viennas Convention on Road Traffic (år 1968).[16]

Tidningar från Kap Verde.

Det utges ingen daglig tidning i Kap Verde. Tvådagarstidningen Novo Jornal (regeringsägd) och veckotidningen A Semana (utgiven av oppositionespartiet PAICV) är de viktigaste av landets tryckta publikationer.[5]

Det statsägda bolaget Rádio Televisão de Cabo Verde har en radiokanal med sändningar både på portugisiska och kreol. I mindre utsträckning förekommer även TV-sändningar.[5]

Utbildning och forskning

[redigera | redigera wikitext]
Läs- och skrivkunnighet 2015[1] 2021[17]
Andel av

befolkningen >15 år

87,6 % 90,8 %

Vid sju års ålder börjar den obligatoriska grundskolan. Den fortsätter till 13 års ålder. Lågstadiet, Instrução Primária, varar från 7 års ålder till 11 år och nästa stadium, Escola Preparatória, varar från 11 års ålder till 13 år. När sekundärskolan börjar kan man välja mellan fyra linjer, liceus, som omfattar tre års allmän utbildning eller en förberedande universitetskurs som varar i två år. Primärskolan fullföljs av nästan alla barn. Ungefär två tredjedelar av barnen börjar sekundärskolan, fler flickor än pojkar. Det finns två universitet i landet varav ett är statligt och ett är privat.[5]

2023 gick 13 procent av de statliga utgifterna till utbildning.[5]

Kap Verdes demografi
Folksamling på ön Santiago, den största ön i landet.
Folkmängd589 451 (2021 est.)
Befolkningsförändring1,24 % (2021 est.)
Födelsetal18,49 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal5,8 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet2,14 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet24,1 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto-0,58 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år27,95 % (2020 est.)
15–64 år66,57 % (2020 est.)
Etnicitet
MajoritetsbefolkningKreoler
Etniska minoriteterAfrikaner och européer
Källa: World Factbook (2022) https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/cabo-verde/#people-and-society

2010 genomfördes en officiell folkräkning, då folkmängden räknades fram till 491 575 invånare.[2] 2024 noterades en befolkning på cirka 600 000.

Hälften av befolkningen bor på Santiago, där huvudstaden Praia i sin tur 2021 stod för knappt hälften av öns befolkning.[5] 2024 bodde 74 procent av invånarna i städer. Landets näst största stad, näst Praia, är hamnstaden Mindelo i nordväst.

Demografiska data

[redigera | redigera wikitext]

Cirka en fjärdedel av befolkningen lever under den nationellt definierade gränsen för fattigdom,[5] Sedan början av 1990-talet har dock ekonomin sakta vuxit kontinuerligt, och landet har en utifrån afrikanska mått relativt hög levnadsstandard.[5]

År 2022 uppskattades cirka 91 procent av befolkningen vara läs- och skrivkunnig, med siffran 94 procent för män och 88 procent kvinnor.[5]

De flesta av landets invånare har tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård. År 2008 fanns 21 sjukhussängar och sex läkare per 10 000 invånare, och fyra av fem förlossningar sker med närvaro av kvalificerad personal. Hälsovården tog 2009 cirka 10 procent av de statliga utgifterna.[5]

Vanligaste dödsorsaker är hjärt- och kärlsjukdomar och tuberkulos. Däremot har man en relativt sett mycket lång andel hiv/aids-smittade, vilket motsvarar cirka 0,2 procent av befolkningen mellan 15 och 49 år.[5]

Fler flickor än pojkar studerar på gymnasiet, och även på universitet och högskolor är kvinnorna i majoritet. Däremot använder långtifrån de flesta kvinnor sin relativt höga utbildning i yrkeslivet, där endast en dryg tredjedel av de arbetande är kvinnor. 2024 var 39 procent av ledamöterna i landets parlament kvinnor, och den andelen ökade i valet 2026 till 47 procent.[5]

Etniska folkgrupper (2025 est.)[18]







  Kreoler (71,0 %)
  Afrikaner (28,0 %)
  Europeer (1,0 %)

De flesta invånarna på Kap Verde är ättlingar till vita portugisiska nybyggare och svarta afrikanska slavar. Europeiska förfäder inkluderar också spanska och italienska sjömän som fick tilldelat land på öarna av Portugal. Dessutom har Kap Verde befolkats av nederländska, engelska, franska, arabiska, amerikanska och brasilianska immigranter, samt av kineser från Macao.

Ovanstående ingår i det som omtalas som mestiçobefolkningen, det vill säga personer med både europeisk och icke-europeisk härkomst.[19]

De flesta portugiserna flyttade från Kap Verde i samband med att landet fick sin självständighet.

Numera bor det fler kapverdier utomlands än i lande självt.[5] Det finns stora kapverdiska samhällen i USA (500 000), Portugal (80 000) och Angola (45 000). Det finns också ett större antal av dem i São Tomé och Príncipe, Senegal, Brasilien, Guinea-Bissau, Frankrike, Spanien och i Nederländerna.

Kap Verdes officiella språk är portugisiska,[5] och det är det språk som används vid skolundervisningen. Dessutom är kreol (crioulo[5]), ett språk som är en blandning av portugisiska och västafrikanska ord, utbrett i det dagliga livet. Det finns många varianter av kreol på Kap Verde, och skillnaden mellan varianterna kan vara betydande mellan de olika öarna.[20]

Det har efter självständigheten kommit en del litteratur på de olika kreolspråken, speciellt på bádiu som talas på huvudstadsön Santiago och São Vicentes zoncentrum. Det kreolska språkets prestige har ökat, och vissa vill se kreol bli officiellt språk i landet. Skillnaden mellan de olika dialekterna och bristen på en standardiserad version har dock försvårat det arbetet.[20]

De flesta invånarna (94 procent, år 2010[5]) tillhör den katolska kyrkan, men tron har påverkats av lokala traditioner.[5] Drygt tre procent av invånarna är protestanter, knappt lika många muslimer och anhängare till traditionella inhemska/afrikanska religioner en dryg procent.[5]

De första katolska prästerna kom till öarna år 1462. Franciskanerna kom år 1466, och år 1532 upprättades ett biskopsdöme, Santiago de Cabo Verde, som också omfattade den afrikanska kusten mellan Gambiafloden och Kap Palmas. Jesuiterna verkade där mellan 1604 och 1642, och år 1656 kom de första kapucinerna. 2006 var är de flesta prästerna antingen kapverdier eller goaneser. Ett nytt biskopsdöme, Mindelo, upprättades år 2003 och omfattar den nordliga öststräckan (Barlavento). Sedan Kap Verde fick självständighet har katolicismen som statsreligion avskaffats.[5]

Protestanterna utgör en liten minoritet. De flesta är nazarenare, som inledde sitt missionsarbete där 1903. Adventisterna etablerade en kyrka på öarna år 1935. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormonerna) etablerades 1989 och har själv sagt sig ha mer än 16 000 medlemmar i landet.[21]

Kap Verdes kultur reflekterar landets portugisiska och afrikanska rötter.

Musik och dans

[redigera | redigera wikitext]
Artisten Cesária Évora, 2008.

Kända musikformer i Kap Verde är morna och kizomba. Morna är en kapverdisk musikform i samma genrer som portugisisk fado,[5] brasiliansk modinha[5] och argentinsk tango. Texterna är som regel på kreol[5] och instrumenten som används är klarinett, cavaquinho, dragspel, fiol, piano och gitarr. Kizomba kännetecknas av romantiska låtar med afrikanska rytmer.

Även dansmusiken coladeira är populär i landet, med Frank Cavaquim, Manuel de Novas och gruppen Os Tubarões som kända utövare. Batuque kan beskrivas som en folkmusik framförd av kvinnor och där texterna improviseras fram.[5]

Några av landets största artister är Cesária Évora[5] och Lura. Historiskt har Eugéniop Tavares (1867–1930) varit den viktigaste kompositören inom morna.[5]

Mathållning och gastronomi

[redigera | redigera wikitext]

Uppemot 90 procent av kosthållningen utgörs av vegetabilier, där bönor, majs och rotfrukter dominerar. Fisk, kött och mejeriprodukter ger viktiga komplement till kosten.[5]

Bland vanligare rätter finns färserad fisk med vitlök och tomat. Typiska för Kap Verde är även kryddstarka böngrytor, liksom kött som fått marinera i citronsaft och därefter grillats eller stekts. Andra vanliga rätter är stekta kakor av sötpotatis, fisk som kokats i kokosmjölk och krabbor som färserats och smaksatts med chilipeppar och ingefära.[5]

Estádio Nacional de Cabo Verde i Praia, 2014.

Bland sporter är fotboll den mest populära. Den spelas både som fritidssyssla med improviserade planer och på en högre nivå. Fotbollsmatcher spelas mellan rivaliserande skollag från olika lärosäten i landet.[22] Estádio Nacional de Cabo Verde i Praia är nationalstadion för fotboll och vissa andra sporter; arenan byggdes mellan 2010 och 2014.[23]

Representationslaget i fotboll är benämnt Turaões Azuis, de "blå hajarna". Laget gjorde 2026 sin debut i VM-slutspel, där de väckte uppmärksamhet genom att spela oavgjort mot Spanien, Uruguay och Saudiarabien och som tvåa i sin grupp kvalificera sig för fortsatt spel i turneringen.[22] Laget åkte slutligen ur turneringen efter en sextondelsfinal mot titelförsvararna Argentina som till slut avgjordes i förlängningen.[24]

I Kap Verde är basket en sport som växer i intresse. Även långdistanslöpning, simning och det traditionella afrikanska brädspelet ouri är populära fritidssysselsättningar. I turistområden ägnar man sig ofta åt brädsegling, fiske, cykling, golf, vandring, bergsklättring, ridning och dykning.[22]

1989 bildades Kap Verdes olympiska kommitté, vilken erkändes av IOK fyra år senare. Landet gjorde sin olympiska debut vid 1996 års olympiska sommarspel, i Atlanta i USA.[22]

Kulturhistoria

[redigera | redigera wikitext]

2009 upptogs Cidade Velha ('Gamla staden') på Santiago på Unescos lista över världsarv. Den mindre staden, 15 kilometer från Praia, var fram till 1770 ögruppens huvudstad. Den räknas som ögruppens äldsta bosättning.[25]

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Undersökning Bedömning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Ekonomisk frihet-index 2019 63,1 (Moderately free; 100 är bäst) 73 av 180
Reportrar utan gränser World Press Freedom Index 2019 19,81 (0 är bäst) 25 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 57 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent) 45 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 0,651 – Medium human development 126 av 189
The Economist Demokratiindex 2018[26] 7,88 – Flawed democracy (10 är bäst) 26 av 167
  1. 1 2 3 ”Cabo Verde”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 11 februari 2016. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200831042056/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cv.html. Läst 23 februari 2016.
  2. 1 2 Instituto Nacional de Estatistica, Cabo Verde; Apresentação de Dados Preliminares do IV RGPH 2010 (pdf-fil) Arkiverad 13 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 31 oktober 2010.
  3. ↑ ”Gini index” (på engelska). Data Worldbank. https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI. Läst 12 december 2022.
  4. ↑ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
  5. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 ”Kap Verde”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kap-verde. Läst 27 juni 2026.
  6. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 april 2009. https://web.archive.org/web/20090419094429/http://www.lonelyplanet.com/cape-verde/history. Läst 28 augusti 2009.
  7. ↑ ”Harmattan | Origin, Effects, & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/science/harmattan. Läst 27 juni 2026.
  8. ↑ ”Serviços Climáticos” (på europeisk portugisiska). www.inmg.gov.cv. Arkiverad från originalet den 29 december 2020. https://web.archive.org/web/20201229191802/https://www.inmg.gov.cv/index.php/servicos/servicos-climaticos. Läst 27 juni 2026.
  9. ↑ (på tyska) Klimatafel von Santa Maria / Sal (Int.Flugh.) / Kapverden (Rep. Kap Verde). Deutscher Wetterdienst. https://www.dwd.de/DWD/klima/beratung/ak/ak_085940_kt.pdf. Läst 27 juni 2026
  10. ↑ (på tyska) Klimatafel von Santa Maria / Sal (Int.Flugh.) / Kapverden (Rep. Kap Verde). Deutscher Wetterdienst. Arkiverad från originalet den 24 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200224193458/https://www.dwd.de/DWD/klima/beratung/ak/ak_085940_kt.pdf. Läst 27 juni 2026
  11. ↑ (på tyska) Klimatafel von Santa Maria / Sal (Int.Flugh.) / Kapverden (Rep. Kap Verde). Deutscher Wetterdienst. Arkiverad från originalet den 15 september 2021. https://web.archive.org/web/20210915120624/https://www.dwd.de/DWD/klima/beratung/ak/ak_085830_kt.pdf. Läst 27 juni 2026
  12. ↑ ”Statoids Cabo Verde - Municipalites in Cabo Verde - Updated June 2026” (på engelska). statoids.org. https://www.statoids.org/en/cv/admin-levels/l2/map/cabo-verde/municipalites. Läst 27 juni 2026.
  13. 1 2 Defence Web: Cape Verde 2013-08-05.
  14. ↑ Cape Verde Military 2013 2013-08-05.
  15. ↑ ”Kap Verde”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/kap-verde/skriv-ut-alla-kapitel/. Läst 27 juni 2026.
  16. ↑ ”Internationellt körkort i Kap Verde”. www.svikk.se. https://www.svikk.se/lander/kap-verde. Läst 13 februari 2022.
  17. ↑ ”Cabo Verde” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025-01-21. Arkiverad från originalet den 14 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240114115644/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/cabo-verde/. Läst 26 januari 2025.
  18. ↑ ”Cabo Verde” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025-01-21. Arkiverad från originalet den 14 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240114115644/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/cabo-verde/. Läst 25 januari 2025.
  19. ↑ ”1651 | The First Jewish Immigrants in Curaçao - Curaçao History” (på engelska). www.curacaohistory.com. http://www.curacaohistory.com/1651-the-first-jewish-immigrants-in-curacao. Läst 27 juni 2026.
  20. 1 2 Gachnang, Laurent (24 maj 2026). ”Cape Verdean Creole: Exploring Island Dialects & Variants – Cabo Verde” (på amerikansk engelska). https://cabo-verde.cv/cape-verdean-creole-exploring-island-dialects-variants/. Läst 27 juni 2026.
  21. ↑ ”The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints in Cape Verde” (på engelska). www.churchofjesuschrist.org. https://www.churchofjesuschrist.org/learn/facts-statistics/cape-verde. Läst 27 juni 2026.
  22. 1 2 3 4 ”Cabo Verde - Music, Cuisine, Festivals” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Cabo-Verde/Cultural-life. Läst 27 juni 2026.
  23. ↑ ”Estádio Nacional abre as portas aos cabo-verdianos - Primeiro diário caboverdiano em linha - A SEMANA” (på portugisiska). asemana.publ.cv. Arkiverad från originalet den 5 september 2014. https://web.archive.org/web/20140905144621/http://asemana.publ.cv/spip.php?article102511. Läst 27 juni 2026.
  24. ↑ Brotherton, Alex (4 juli 2026). ”Argentina 3-2 Cape Verde (AET): Messi through as holders survive scare to reach World Cup last 16” (på brittisk engelska). BBC Sport. https://www.bbc.com/sport/football/live/cz75y0v8qrjt. Läst 4 juli 2026.
  25. ↑ ”Cidade Velha, Santiago, Cape Verde Islands” (på engelska). www.capeverdeweb.com. Arkiverad från originalet den 14 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090614054351/http://www.capeverdeweb.com/cidade_velha.asp. Läst 27 juni 2026.
  26. ↑ ”Democracy Index 2018” (på engelska). https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/. Läst 8 januari 2020.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]