Kapmås

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kapmås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Chroicocephalus hartlaubii.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsar
Laridae
SläkteChroicocephalus se text
ArtKapmås
C. hartlaubii
Vetenskapligt namn
§ Chroicocephalus hartlaubii
Auktor(Bruch, 1853)
Synonymer
  • Larus hartlaubii
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kapmås[2] (Chroicocephalus hartlaubii) är en liten kustlevande mås endemisk för sydvästra Afrika.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kapmåsen har en kroppslängd på 36-38 centimeter. Den är huvudsakligen vit med grå ovansida, svarta vingspetsar med tydliga vita "speglar", samt mörkrött på näbb och ben. Under häckningstid har den en mycket svag lavendelgrå huva, men resten av året är den vit. Könen är lika. Ungfågeln har ett brunt band över vingen.

Den skiljer sig från den något större arten gråhuvad mås genom sin tunnare och mörkare näbb, djupare röda ben, blekare huvud och mörka ögon. Unga kapmåsar saknar ett svart ändband på stjärten samt har mörkare ben, vitt huvud och ljusare områden på vingarna.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är högljudd, särskilt vid häckningskolonierna. Lätet är ett kråkliknande kaaarrh.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln återfinns utmed Atlantkusten från sydvästra Namibia till sydvästra Sydafrika.[3] Tidigare placerades arten i släktet Larus, men den har efter genetiska studier flyttats till Chroicocephalus.[4][5] Vissa behåller den fortfarande i Larus.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kapmåsen förekommer utmed kusten och ses sällan långt från land. Den är liksom många måsfåglar allätare och kan födosöka vid soptippar liksom vada i grunt vatten efter små byten. Fågeln har anpassat sig till människans närvaro och kan bli väldigt tam nära bebyggelse. Den häckar i kolonier, kring Kapstaden där hälften av världspopulationen finns främst på Robben Island. De vuxna fåglarna flyger till fastlandet för att hitta föda till ungarna, en tur- och returresa på 24 km.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Karel Johann Gustav Hartlaub (1814-1900), tysk ornitolog och samlare.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Hartlaub's gull, läst 2018-09-03 som anger följande källor:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Larus hartlaubii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 29 december 2014.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-27
  4. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  5. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]