Kaponjär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Principskiss av en kaponjär liknande de som finns i stormgravenKarlsborgs fästning. Denna typ var ofta halvrund framtill och rätlinjig baktill samt lägre än och utskjutande från fästningsvallen. De syftade till att ge möjlighet att skjuta mot mål i stormgraven och längs med vallen. De kunde bestyckas med kaponjärkanoner.

En kaponjär är en utstickande del av ett befästningsverk. Det finns två liknande byggnadselement som kallas kaponjär, båda med syfte att ge möjlighet att beskjuta området omedelbart framför eskarpen eller fästningsmuren, så kallad flankeringseld.

Den ena varianten av kaponjär är i princip en invallad eller täckt gång från själva befästningen till ett befäst utanverk, till exempel en ravelin eller en skans. En kaponjär av liknande typ knöt samman Göteborgs fästningsvallar med Skansen Kronan på den plats där Kaponjärgatan går idag. Ett annat exempel kan ses i Fredrikstad i Norge, mellan fästningarna Gamlebyen och Kongsten Fort. Den andra varianten, som blev vanlig på 1800-talet, var en kraftigt byggd utstickande del i fästningsmuren, varifrån flankeringseld kunde ges. Denna typ av kaponjärer användes på långa flanker av befästningen.

Exempel på kaponjärer av den senare typen, kan man i Sverige hitta i t.ex. Karlsborgs fästning, Oskar-Fredriksborg samt Rindö redutt.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]