Karin Swanström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karin Swanström
Karin Swanström, 1897
Karin Swanström, 1897
Född Karin Sofia Svanström
13 juni 1873
Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötland
Död 5 juli 1942 (69 år)
Sankt Görans församling, Stockholm
Aktiva år 1921–1942
Maka Stellan Claësson
(g. 1915–1942)
Betydande roller
Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga (1924),
Laura i Vi som går köksvägen (1932),
Marta Boman i Swedenhielms (1935)
IMDb
Karin Swanströms hem "Kvarngården" vid Bo kvarnLidingö, byggd 1921.
Karin Swanström cirka 1930-tal.

Karin Sofia Claësson, känd under flicknamnet Karin Swanström, född 13 juni 1873[1] i Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län[2], död 5 juli 1942 i Sankt Görans församling i Stockholm[1], var en svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Swanström var mellan 1933 och 1941 konstnärlig ledare och produktionschef vid Svensk Filmindustri (SF).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Karin Swanström var dotter till veterinärläkaren Johan Viktor Ferdinand Svanström och Emelie Johanna Katarina Pilgren.[2]

Swanström studerade vid Dramatens elevskola 1890–1892. Efter studierna spelade hon med i olika turnerande teatersällskap. Perioden 19061920 drev hon ett eget teatersällskap som uppförde både klassiska dramer och rena farser.

Hon filmdebuterade 1921 i Mauritz Stillers De landsflyktige, denna roll följdes av nästan ytterligare 50 filmroller. Vid mitten av 20-talet regisserade hon fyra stumfilmer hos Bonnierfilm, där hon även var verksam som produktionsledare. 1933 anställdes hon vid Svensk Filmindustri som konstnärlig ledare och chef för filmproduktionen i SF:s studios Filmstaden. Hon hade en framgångsrik karriär inom detta område fram till sin död 1942. Hon var därmed tongivande chef för SF:s filmproduktion under dessa år – det decennium då SF stod på höjden av sin filmproduktion – och anses därför vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna i svensk filmhistoria.

Som skådespelare på film gör Swanström några av sina främsta filmroller som Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga (1924), kokerskan Laura i Vi som går köksvägen (1932), som Marta Boman i Swedenhielms (1935) och som farmor Lilli Ekman i Familjens hemlighet (1936).

Från 1915[3] till sin död var hon gift med producenten Stellan Claësson (1886–1970).[1]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Producent[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1891 Mellan barken och trädet
Ernst Lundquist
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1922 Ida Babyn
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter
Nils Arehn Blancheteatern[5]
1923 Fruns båda män
Félix Gandéra och André Mouézy-Éon
Karin Swanström Folkteatern[6]
1924 Fru Verdier Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel
Karin Swanström Blancheteatern[7]
1925 Miss Shoe En sensation hos Mrs Beam
Charles Kirkpatrick Munro
Ernst Eklund Blancheteatern[8]
Lady Marden Mr Pim tittar in
A.A. Milne
Mathias Taube Blancheteatern[9]
1926 Grevinnan de la Brière Vad varje kvinna vet
J. M. Barrie
Pauline Brunius Oscarsteatern[10]
Lina, hushållerska Moloch
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[11][12]
1927 Malla Rambech Geografi och kärlek
Bjørnstjerne Bjørnson
John W. Brunius Oscarsteatern[13][14]
Maria Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[15]
Frejda Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky
Robert Atkins Oscarsteatern[16][17]
Carrie Lennox Bättre folk
Avery Hopwood och David Gray
Pauline Brunius Oscarsteatern[18][19][20]
1928 Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson
Pauline Brunius Oscarsteatern[21]
Fru Edla Hedman Rötmånad
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[22][23]
Mrs Candour Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan
Johannes Poulsen Oscarsteatern[24][25][26]
Lil Rice Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Oscarsteatern[27][28]
1929 Lilla cyklon
George M. Cohan
Pauline Brunius Oscarsteatern[29]
Fanny Cavendish Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber
Rune Carlsten Oscarsteatern[30]
Emma Jones Vid 37de gatan
Elmer Rice
Svend Gade Oscarsteatern[31][32]
1930 Josephine Jolivet Den stora kärleken
Paul Géraldy och Robert Spitzer
Gösta Ekman Oscarsteatern[33]
Syster Rose-Marie En liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell
Gösta Ekman Oscarsteatern[34]
Henriette Travers Bruden
Stuart Oliver och George M. Middleton
Rune Carlsten Oscarsteatern[35][36]
Gamla etatsrådinnan Holm Farmors revolution
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[37][38]
Svärmodern Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[39][21]
Rosabel Ivy Armitage, pensionatsvärdinna Mordet i andra våningen
Frank Vosper
John W. Brunius Oscarsteatern[40]
1931 Madame Leroy-Gomez Det svaga könet
Édouard Bourdet
Max Reinhardt Oscarsteatern[41]
Gracies mor 9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart
Pauline Brunius Oscarsteatern[42]
1932 Mrs Dabney En gentleman?
H.M. Harwood
Pauline Brunius Oscarsteatern[43]
Honorine Fanny
Marcel Pagnol
Pauline Brunius Oscarsteatern[44]
1933 Tant Irène Fruns båda män
Félix Gandéra och André Monetzi-Eon
Karin Swanström Turné[45]

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1924 Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel Blancheteatern[46]
1933 Fruns båda män
Les Deux Monsieur de Madame
Félix Gandéra och André Monetzi-Eon Turné

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1880. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2010. Libris 11907732. ISBN 9789188366900 
  3. ^ Rotemannen. Stockholm: Stadsarkivet. 2012. Libris 12566308 
  4. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 mars 1891. 
  5. ^ ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016. 
  6. ^ Bo Bergman (3 maj 1923). ”'Fruns båda män' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-05-03/117/4. Läst 18 mars 2016. 
  7. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 
  8. ^ ”En sensation hos Mrs Beam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22168&pos=28. Läst 5 april 2016. 
  9. ^ ”Mr Pim tittar in”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22169&pos=30. Läst 5 april 2016. 
  10. ^ ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  11. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015. 
  13. ^ 'Geografi och kärlek' på skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-29/85/7. Läst 5 januari 2016. 
  14. ^ ”Geografi och kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22320&pos=62. Läst 4 juni 2015. 
  15. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  16. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  17. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  18. ^ Erik Nyblom (10 april 1927). ”Skrattsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-04-10/97/10. Läst 5 januari 2016. 
  19. ^ ”Bättre folk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22321&pos=16. Läst 3 juni 2015. 
  20. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 109
  21. ^ [a b] Oscarsteatern Arkiverad 28 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Programblad. Leopolds antikvariat. Åtkomst 24 januari 2015
  22. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  23. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  25. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  26. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1928) sid. 443
  27. ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016. 
  28. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  29. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 83. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  30. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  31. ^ Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  32. ^ Bo Bergman (29 november 1929). ”Premiärer på Oscars och Operan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/9. Läst 6 januari 2016. 
  33. ^ Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 februari 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-02-13/42/9. Läst 19 februari 2017. 
  34. ^ Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter. 20 mars 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-20/77/10. Läst 4 mars 2017. 
  35. ^ Teater Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 maj 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-16/131/12. Läst 6 januari 2016. 
  36. ^ Bo Bergman (18 maj 1930). ”'Bruden' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-18/133/9. Läst 6 januari 2016. 
  37. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  38. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 95. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  39. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  40. ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017. 
  41. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 166
  42. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 117
  43. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 119
  44. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 395
  45. ^ Bo Bergman (18 april 1933). ”'Fruns båda män' och 'Leendets land'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1933-04-18/103/1. Läst 16 mars 2017. 
  46. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]