Karl Esaias Sahlström

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Karl Esaias Sahlström, född 6 juli 1884 i Salen i Kyrkefalla socken i Kåkinds härad i Västergötland, död 14 april 1964 i Danderyd[1], var geolog och arkeolog. Han är en av de viktigaste gestalterna inom Västergötlands arkeologi.

K.E. Sahlström var son till August Svensson och Josefina Amalia Andersdotter. Fadern dog när K E Sahlström var fyra år. Sahlström bodde bland annat hos sin farbror kyrkoherde Johan Gustaf Sahlström på Eriksbergs prästgård i Eriksberg i Gäsene härad och gick i läroverket i Skara. Därefter läste han geologi, geografi och arkeologi i Uppsala. Han disputerade 1915 med doktorsavhandlingen Om Västergötlands stenåldersbebyggelse. Under 32 år, åren 1917-1949, var han skattmästare i Geologiska föreningen. År 1929 blev han korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Han belönades med Geologiska Föreningens förtjänstplakett 1946 och Västergötlands Fornminnesförenings förtjänstmedalj 1960.

Litteratur av K.E. Sahlström[redigera | redigera wikitext]

  • Ett drumlinområde i Närke (1910).
  • Jordskalf i Sverige 1907-1910 (1911) 95 s.
  • "Några försök angående jordarternas permeabilitet", ur Sveriges Geologiska Undersökningars Årsbok (1911)
  • "Om den glaciala erosionen å den norska strandflaten", ur Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar maj 1914 (1914) s. 343-367. Även som särtryck.
  • Glacial skulptur i Stockholms yttre skärgård : ett bidrag till frågan om inlandsisens eroderande verksamhet (1914) 36 s.
  • Om Västergötlands stenåldersbebyggelse (1915) 100 s. Doktorsavhandling.
  • "Förteckning över Skaraborgs läns stenåldersgravar", ur Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 3 (1915) 92 s. Även som särtryck.
  • "Några ord om Västergötlands bronsåldersfynd", ur Studier tillägnade Oscar Almgren (1919) s. 227-236.
  • "Arkeologi" och "Geologi", ur Biblioteksbladet (1921) s. 217-218.
  • "Ett 2000-årigt gravfält vid Hållaregården i Väring", ur Vadsbobygden (1924)
  • "Några iakttagelser angående domareringar i norra Västergötland", ur Fornvännen (1924)
  • Kåkinds härads fornminnen (1928) 105 s. Tillsammans med Hilding Svensson och Daniel Melin.
  • recension av "Högbom, A[rvid] G[ustaf], Slagrutor och rutgängeri förr och nu.", ur Biblioteksbladet (1930) s. 81.
  • "Skaraborgs läns fornborgar", ur Vadsbobygden (1930)
  • recension av "Rydh, Hanna, Stora Karlsö under forntiden", ur Biblioteksbladet (1931) s. 164-165.
  • Gudhems härads fornminnen (1932) 291 s.
  • "Falbygden, Slätten och Guldkroken", ur Falbygden 2 (1933) s. 18-33. Finns även som särtryck.
  • "Väglederna inom den västgötska gånggriftsbygden", ur Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift (1935) 27 s.
  • "Bebyggelse och fosfathalt i norra Västergötland", ur YMER (1938) s. 42-55. Tillsammans med Olof Arrhenius.
  • Valle härads fornminnen (1939) 210 s.
  • "Falbygdens förhistoria" ur Bo V:son Lundqvists Falköping genom tiderna. 1, Falköpings historia (1940, 2:a rev. uppl.) 255 s.
  • "Västergötlands kulturella orientering under forntiden", ur Västergötlands Fornminnesförenings tidskift bd V:1 (1940)
  • Jordskalv i Sverige (1941).
  • "Domareringarnas härkomst", ur Fornvännen (1942)
  • "Underökning av domarringar i Västergötland", ur Fornvännen (1943) häfte 6.
  • "Hur marken danats" och "Fornfynd och fornlämningar", ur Sockenbok om Finnerödja i Vadsbo härad, Västergötland av Sixten Rönnow (1944).
  • Sveriges lodade sjöar : sammanställning (1945) 50 bl.
  • "Halsringar från la Tène-tiden i de forna götabygderna", ur Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift, Femte delen häfte 4-5 (1947) 15 s., även som särtryck.
  • "Hilding Svensson in memoriam", ur Falbygden 7 (1948) s. 8-9.
  • Gravfältet på kyrkbacken i Horns socken, Västergötland (1948). Tillsammans med Nils-Gustaf Gejvall.
  • Jordartskarta över södra och mellersta Sverige (Ba 14) (1947-1949) SGU
  • "Västgötaslätterna och deras mångtusenåriga odlingshistoria", ur Natur i Västergötland av Per Olof Swanberg & Kai Curry-Lindahl (1951) s. 351-361.
  • "Gravfältet i Mellby by, Kållands härad", "I. Arkeologisk del" av Sahlström. "II. Antropologisk del" av Nils-Gustaf Gejvall, ur Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift Band V:6 (1951) 77 s, även som särtryck.
  • "Stenålderskvinnan från Luttra i svensk antropologisk belysning", tillsammans med Nils-Gustaf Gejvall och C.H. Hjortström, ur Arkeologiska forskningar och fynd: studier utgivna med anledning av H.M. Konung Gustaf VI Adolfs sjuttioårsdag 11.11.1952 (1952).
  • Jordskalv i Sverige 1941-1950 (1953) 33 s.
  • "Närkes domareringar", ur Från Bergslag och bondebygd (1953).
  • "De senaste gånggriftsrestaureringarna i Falköping", ur Falbygden 9 (1954) s. 33-52.
  • "Vadsbobygden vid tiden omkring Kristi födelse", ur Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Skaraborgs län del 4 (1954).
  • Skövde stads fornminnen : inventering 1954 (1957) 54 s.
  • Bankälla och Stora Ro : två västgötska brandgropsgravfält (1954) 90 s. Tillsammans med Nils-Gustaf Gejvall.
  • Jordskalv i Sverige 1951-1957 (1958) 19 s. Tillsammans med Markus Båth.
  • Glimtar ur Skövdetraktens forntida bebyggelse (1963) 8 s. Ur ett föredrag i Skövde 19/4 1963.

Litteratur om K.E. Sahlström[redigera | redigera wikitext]

  • Folke Tengeland,"K E Sahlström död", ur Västgötabygden 1964:3 (1964) s. 342.
  • Birger Nerman, "K. E. Sahlström in memoriam", ur Fornvännen 1965:1-3 (1965) s. 60-70.
  • Tony Axelsson, "Västgötaforskaren Karl Esaias Sahlström", ur Fynd 1-2/00 – Profiler i västsvensk arkeologi (2001) s. 42-46.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges dödbok 1947-2006 Version 4.0 (CD-ROM, 2007).