Karl Gustaf af Sillén

Karl Gustaf af Sillén
Karl Gustaf af Sillén
Yrke	Militär
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Kavalleriet; Sveriges armé
Land	Sverige
Tjänstetid	1787 - 1818
Enhet	Adelsfanan; Upplands regemente
Slag/krig	Gustav III:s ryska krig Slaget vid Svensksund (1789); Slaget vid Svensksund; Finska kriget Slaget vid Lemo;
Utmärkelser	Serafimerorden; Svärdsorden; För tapperhet till sjöss i silver; För tapperhet i fält i guld
	Personfakta
Född	18 juli 1770; Göteborg
Död	19 november 1841 (71 år); Uppsala
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	af Sillén
Far	Lars af Sillén
Mor	Anna Elisabeth Brenner
	Familj
Make/maka	Ulrika Ahlström (1771-1827)
Barn	en dotter som dog ung

Karl Gustaf af Sillén, född den 18 juli 1770 i Göteborg, död den 19 november 1841 i Uppsala, var en svensk militär.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

af Sillén var son till majoren vid artilleriet Lars af Sillén och Anna Elisabeth, född Brenner. Han hade fem bröder och tre systrar.

af Sillén började sin bana 1787 som underofficer vid Upplands regemente. Han befordrades 1800 till löjtnant vid Adelsfanan; därefter utnämndes han till ryttmästare 1808 samt till major vid armén 1813. Vid sitt avsked 1818 hade han uppnått överstelöjtnants grad. af Sillén deltog i Gustav III:s ryska krig då han deltog vid landstigningen vid Brackila, anfallet mot Fredrikshamn, övergången av Abborrfors, träffningen vid Suttula, intagandet av Högfors samt de bägge sjöslagen vid Svensksund. 1790 tilldelades han medaljen För tapperhet till sjöss. Under Finska kriget 1808-1809 deltog han vid slaget vid Lemo, under vilket han allvarligt sårades av en muskötkula i bröstet. Efter kriget belönades han med guldmedaljen För tapperhet i fält.

År 1813 blev han riddare av Svärdsorden^[1]

af Sillén gifte sig med Ulrika Ahlström (1771-1827), vars far var borgmästare i Söderköpings stad. De fick en dotter som dog ung.