Karl Hillebrand (författare)

Karl Hillebrand
	Karl Hillebrand
	Karl Hillebrand, 1884.
Född	17 september 1829; Giessen
Död	19 oktober 1884 (55 år); Florens
Andra namn	Charles A. Fuxelles
Medborgare i	Storhertigdömet Hessen
Utbildad vid	Universitetet i Paris; Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Sysselsättning	Historiker, konsthistoriker, publicist, journalist, författare, revolutionär, litteraturkritiker
Maka	Jessie Hillebrand; (g. 1879–)
Föräldrar	Joseph Hillebrand
	Redigera Wikidata

Ej att förväxla med Karl Hildebrand.

Karl Hillebrand, född 17 september 1829 i Giessen, död 19 oktober 1884, var en tysk författare. Han var son till Joseph Hillebrand.

Hillebrand måste som revolutionär 1849 fly ur Tyskland. I Frankrike blev han 1863 professor i Douai. År 1870 for han som korrespondent för The Times till Rom. Senare var han bosatt i Florens, och påbörjade där det stora verket Italia (1874-77) och skrev Geschichte Frankreichs von der Thronbesteigung Louis Philippes bis zum Fall Napoelon III. (2 band, 1877-79).

Bland Hillebrands övriga skrifter märks Dino Compagni (1862), Des conditions de la bonne comédie (1863), La Prusse contemporaine (1867), Études italiennes (1868), De la réforme de l'enseignement supérieure (1868), Zwölf Briefe eines ästhetischen Ketzers (1873), Zeiten, Völker und Menschen (7 band, 1872-85). Hillebrand var en av sin samtids främsta tyska essayister.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1262.
Anna Maria Voci: Karl Hillebrand. Ein deutscher Weltbürger. Istituto Italiano di Studi Germanici, Roma 1. 2015, ISBN 978-88-95868-12-7

^ [a b] SNAC, Karl Hillebrand, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Karl Hillebrand, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Annuaire prosopographique : la France savante, Karl Hillebrand, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ e-archiv.li, läst: 11 november 2022.^{[källa från Wikidata]}

[2ff10f2ab14cb99cf7ae55d570a4bd463f1f8426-1] [a b] SNAC, Karl Hillebrand, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[a61ddc6d54cd6fae242971a658d2bbad63820641-2] Brockhaus Enzyklopädie, Karl Hillebrand, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[9b13afb5f3799a96ed0a571db23b69f85ac7c065-3] Annuaire prosopographique : la France savante, Karl Hillebrand, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[503c8b8879ebe3e0e1614b921627708c0b8228ca-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[bbc353d7fa495ad8774f7eded698404466497915-5] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[af65f4f8dfeaea3b9f3fc9b41a3ed146b9714ad7-6] [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-7] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[fc14f1bac4c2b47743559390d9be174c8c5b85ce-8] e-archiv.li, läst: 11 november 2022.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]