Karl Kinch

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Karl Frederik Kinch.
Karl Kinch
Karl Kinch 1927
Karl Kinch 1927
Född Karl Fredrik Kristian Kinch
3 september 1892
Stockholm
Död 13 juli 1981 (88 år)
Stockholm
IMDb SFDb

Karl Fredrik Kristian Kinch, född 3 september 1892 i Stockholm, död där 13 juli 1981[1], var en svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor). Han var bror till Knut Kinch.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kinch scendebuterade 1915 som Prins Frittelini i operetten LyckoflickanOscarsteatern där han sedan blev kvar fram till 1918. Därpå följde ett långt engagemang till 1935 vid Stora Teatern, Göteborg, där han de sista nio åren även var regissör och teaterchef och bland annat introducerade flera engelska musikaler. Därefter var han vid Vasateatern 1935–1936 och Oscarsteatern 1936–1937.

Under åren 1929–1934 och 1939 var han ledare för folkparksturnéer, 1941 ledare för Skansens Friluftsteater och 1944-1962 ledare för olika avdelningar inom Centraloperetten. Kinch fortsatte att turnera ända till 1973, då han var över 80 år gammal.

På Oscarsteatern iscensatte han den första professionella uppsättningen av Pippi Långstrump julen 1948. Astrid Lindgren skrev manuskriptet och Sven-Martin Hamberg skapade musiken. Viveca Serlachius spelade Pippi. Julen 1949 regisserade Kinch pjäsen Snövit av Lindgren, och året efter, 1950, hade Pippi Långstrump nypremiär.

Han var gift första gången 1920 med sångaren Kajsa Ranft, dotter till Albert Ranft, och andra gången 1939 med skådespelaren Ka Nerell. Han är far till regissören Olle Kinch och radioreportern Lasse Kinch.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1915 Prins Frittelini Lyckoflickan
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot
Axel Ringvall Oscarsteatern[2]
1917 Gesanten i gult Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Oscarsteatern[3]
1920 Röda rosor
Franz Lehár, Julius Brammer och Alfred Grünwald
August Bodén Stora teatern[4]
1933 Madame Favart
Jacques Offenbach
Karl Kinch Stora Teatern[5]
1935 Curry Flickan i frack
Hjalmar Bergman
Per Lindberg
Karl Kinch
Vasateatern[6]
Lancelot Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[7]
1937 Jack Crawford
Pendelton Brooks
Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis
Karl Kinch Oscarsteatern[8][9]
1942 Mazurka
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald
Karl Kinch Skansens friluftsteater

Regi (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1933 Madame Favart
Jacques Offenbach Stora Teatern[5]
1935 Flickan i frack
Hjalmar Bergman Vasateatern
regi tillsammans med Per Lindberg[6]
1936 Geishan
Owen Hall och Sidney Jones Oscarsteatern
Oh, du milde Antonius
A Fenclo, Georg Brada och Jara Beneš Oscarsteatern
regi tillsammans med Carl Johannesson[10]
Ökensången
Sigmund Romberg och Oscar Hammerstein Oscarsteatern[11]
1937 Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis Oscarsteatern
1939 Min syster och jag
Meine Schwester und ich
Ralph Benatzky, Georges Berr och Louis Verneuil Folkan
1941 Tiggarstudenten
Der Bettelstudent
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell Skansens friluftsteater
1942 Mazurka
Polnische Hochzeit
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald Skansens friluftsteater

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015. 
  3. ^ Svenska scenen 1/1918
  4. ^ Stora Teatern i Göteborg, 1893-1929 i Projekt Runeberg, sid 337
  5. ^ [a b] Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 april 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-04-23/108/14. Läst 14 juli 2015. 
  6. ^ [a b] Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015. 
  8. ^ Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016. 
  9. ^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  10. ^ Curt Berg (19 september 1936). ”Säsongspremiär på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-09-19/255/15. Läst 30 augusti 2015. 
  11. ^ Oscar Rydqvist (4 oktober 1936). ”Ökensång igen på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 9, Högq-Kome. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 216. Libris 7665087. ISBN 91-7752-267-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 154. Libris 1404046