Karl Ragnar Gierow

	Karl Ragnar Gierow
	Karl Ragnar Gierow vid sin skrivmaskin i början av 1940-talet.
Född	Karl Ragnar Knut Gierow; 2 april 1904; Helsingborg, Sverige
Död	30 oktober 1982 (78 år); Stockholm, Sverige
Yrke	Författare
Nationalitet	Svensk
Språk	svenska
Släktingar	Pär Göran Gierow

Karl Ragnar Knut Gierow, född 2 april 1904 i Helsingborg, död 30 oktober 1982 i Stockholm, var en svensk teaterregissör, författare och översättare. Från 1961 var han ledamot av Svenska Akademien.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gierow var anställd vid Norstedts förlag 1930–1937, var därefter litterär medarbetare vid Radiotjänst 1937–1946, chef för Svenska Dagbladets litteraturavdelning 1946–1951 och chef för Dramaten i Stockholm 1951–1963. Som litteraturrecensent i Svenska Dagbladet undertecknade han stundom artiklar med signaturen K. R. G..

Som Dramatenchef bidrog han till att en hel del ny europeisk – och kontroversiell – dramatik spelades på nationalscenen, bland annat verk av Bertolt Brecht och Jean-Paul Sartre, samt Eugene O'Neills sista stora dramatiska verk (som han, genom hustrun Carlotta O'Neill, fick exklusiv uppföranderätt på): Måne för olycksfödda samt Lång dags färd mot natt år 1956.

Gierow invaldes 1961 i Svenska Akademien på stol nummer 7 och var akademiens ständige sekreterare 1964–1977. Han var också ledamot av Svenska Akademiens Nobelkommitté 1963–1982 (samt dess ordförande 1970–1980). Han ogillade de bländande fotoblixtar som ofta mötte honom då han i egenskap av ständig sekreterare årligen tillkännagav nobelpristagaren i litteratur i Börshuset; därför bar han flera gånger solglasögon vid tillkännagivandet.

Somrarna tillbringades i Villa Sjörröd, Hästveda utom senare år då han vistades på Dag Hammarskjölds Backåkra. ^[1]

Gierow skrev lyrik och versdramer. Till stadsfullmäktiges 75-årsjubileum i Helsingborg år 1938 skrev han Sång till staden, där en av versraderna lyder: "Till döddagar skall jag minnas, hur det blåser i Hälsingborg; Till barken almarna skinnas av vädret kring Nya Torg." Han skrev även schlagertexter och var under hela sin chefstid samtidigt verksam som regissör på Dramaten.

Gierows gravvård återfinns på Donationskyrkogården i Helsingborg. Han var son till teologen och folkskoleinspektören Arvid Gierow, bror till överbibliotekarie Krister Gierow och farbror till antikvetaren Pär Göran Gierow.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Poesi

Solen lyser [dikter] (Bonnier, 1925)
Den gyllene ungdomen: dikter (Norstedt, 1928)
Ödletid: dikter (Norstedt, 1937)
Vid askens rötter: dikter (Norstedt, 1940)
Om livet är dig kärt: dikter (Norstedt, 1963)
Soluret och urnan (1966)
Skall jag taga vara på min broder?: tre dikter (Norstedt, 1968)
Ut mot udden: ett tjog dikter från femtio år (Norstedt, 1977)
Innan klockan slagit noll: dikter (Norstedt, 1978)
Kvar på bryggan: två dussin valda dikter, ett dussin nya (Norstedt, 1981)
I daggkåpans mantelfåll: nya dikter (Norstedt, 1983)

Pjäser

Rovdjuret "Homo homini lupus": skådespel i fyra akter (Norstedt, 1941)
Helgonsaga: skådespel i tre akter (Norstedt, 1943)
Av hjärtans lust: komedi i tre akter (Norstedt, 1944) (filmatiserad 1960, se vidare Av hjärtans lust)
Färjstället: skådespel i tre akter (Norstedt, 1946)
Domkyrkospel (Norstedt, 1946)
Etyd i klassisk stil (otryckt pjäs för Radioteatern 1959)
Cembalo: skådespel (Norstedt, 1961)
Den fjärde vise mannen: triptyk med förspel (Norstedt, 1970)

Essäer m.m.

1914-1918 in memoriam (Bonnier, 1939)
Mina utflykter (Norstedt, 1950)
Introduktioner till Eugene O'Neills dramatik (Sveriges Radio, 1958)
Hjalmar Gullberg: inträdestal i Svenska akademien (Norstedt, 1961)
Minne av Abraham Niclas Clewberg Edelcrantz (Norstedt, 1964)
Benjamin Höijer (Norstedt, 1971)
Europa och tjuren: femton essayer (Norstedt, 1972)
Johan Henrik Thomander (Norstedt, 1975)
Tal om cigarr-rökning (Cigarrklubben Gustaf V, 1989)

Översättningar (urval)

Storm Jameson: Elva och tjugufem kvar (A day off) (Norstedt, 1933)
G. K. Chesterton: Charles Dickens (Charles Dickens) (Norstedt, 1933)
Henrik Ibsen: Peer Gynt (Peer Gynt) (Radiotjänst, 1935)
Maxwell Anderson: Mayerlingdramat: skådespel (Masque of kings) (Bonnier, 1938)
Eric Linklater: De ointagliga kvinnorna (The impregnable women) (Norstedt, 1939)
Djuna Barnes: Växelsången (The antiphon) (översatt tillsammans med Dag Hammarskjöld, Norstedt, 1961)
William Shakespeare: Romeo och Julia (Romeo and Juliet) (otryckt översättning)
Christopher Marlowe: Den tragiska historien om Doktor Faustus (Almqvist & Wiksell, 1964)

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

1964 – Henrik IV
1945 – Resan bort
1945 – Galgmannen (En midvintersaga)
1944 – Kungajakt
1944 – Snöstormen
1943 – Det brinner en eld
1943 – Elvira Madigan
1941 – Snapphanar

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Rolf Arvidsson: Karl Ragnar Gierow: bibliografi 1921-1977 (Norstedt, 1978)
Knut Ahnlund: Karl Ragnar Gierow: inträdestal i Svenska akademien (Norstedt, 1983)

Utmärkelser, ledamotskap och priser[redigera | redigera wikitext]

Kommendör med storkors av Nordstjärneorden, KmstkNO, 3 december 1974.^[2]
Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL)^[3]
Hedersdoktor 1964
Bellmanpriset 1977
Guldskeppet 1977

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ ”Biografi - Karl Ragnar Gierow”. http://karlragnargierow.se/biografi/. Läst 3 januari 2015.
^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 178, digital avbildning.
^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Karl Ragnar Gierow.
Bilder & media
www.karlragnargierow.se
Karl Ragnar Gierow i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
Karl Ragnar Gierow hos Litteraturbanken

[1] ”Biografi - Karl Ragnar Gierow”. http://karlragnargierow.se/biografi/. Läst 3 januari 2015.

[2] Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 178, digital avbildning.

[3] ttps://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018

[1]

[2]

[3]